2017 lanserade SKL med en plattform för policy- och verksamhetsutveckling för mänskliga rättigheter i kommuner och regioner. Plattformen har nu testats tillsammans med sju kommuner. Det har resulterat i en reviderad version, som nylanseras torsdagen 5 september.
I Sverige spelar kommuner och regioner en viktig roll i genomförandet av de mänskliga rättigheterna. För att konkretisera vad mänskliga rättigheter innebär i den svenska lokala och regionala kontexten tog SKL fram en plattform för policy- och verksamhetsutveckling redan 2017.
Tanken är att plattformen ska fungera som en utgångspunkt och ett utvecklingsverktyg när ledningen i politik och förvaltning vill stärka det egna arbetet med mänskliga rättigheter.
Att omsätta mänskliga rättigheter i praktiken betyder att man måste våga testa nya sätt att planera, genomföra och följa upp kommunala verksamheter med rättighetsbäraren i centrum. MR-plattformen har varit ett viktigt verktyg för att systematisera arbetet, och i syfte att testa och förbättra den drev SKL ett nätverk utifrån dess innehåll under 2018-2019.
Arbetet följdes noga av Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt (RWI), som bedrev följeforskning. RWI genomförde en lång rad intervjuer med nätverkets deltagare, och närvarade vid nätverksträffarna. Forskningen visade bland annat att deltagarna använder sig av plattformen som ett uppslagsverk och en inspirationskälla, snarare än som en renodlad instruktionsbok.
Deltagarna från de sju kommunerna önskade sig även en än tydligare förankring i de fyra aktörskap som lyfts fram i plattformen, för att göra kopplingen mellan plattformen och den kommunala verkligheten särskilt tydlig.
Plattformen har nu reviderats utifrån de lärdomar som kommit med arbetet. Nu på torsdag, den 5 september 2019 klockan 10.00 nylanseras plattformen i en reviderad version, som förhoppningsvis ska utgöra ett ännu skarpare verktyg för den kommun eller region som vill systematisera sitt arbete med mänskliga rättigheter.
Ta del av den reviderade plattformen för verksamhetsutveckling inom mänskliga rättigheter
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.
Tack för att du hjälper oss!
Välkommen till SKR:s blogg om mänskliga rättigheter. Vi som bloggar är Cecilia Berglin, Cecilia Ramqvist och Björn Kullander, och ingår i den projektgrupp som arbetar med överenskommelsen med regeringen fram till 1 september 2021.
I bloggen berättar vi om olika utbildnings- och utvecklingsprojekt med fokus på praktiskt rättighetsarbete för politik och förvaltning i kommuner och regioner. Vi har också ambitionen att dela med oss av nationella och internationella erfarenheter av aktivt arbete för att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter.
Det vi vill uppnå med utropandet är att alla ska känna att det blir ett bättre samhälle dag för dag. Att vi ständigt blir mer öppna för andra människor, att vi inte diskriminerar varandra. Det handlar om mänskliga relationer.– Anders Lundkvist, kommunstyrelsens vice ordförande, Piteå kommun.Galan som anordnades den 24 oktober 2020 webbsändes givetvis, och kan ses i efterhand. Flera lokala artister och kulturpersonligheter medverkade vid högtidlighållandet. Dessutom genomfördes mångfaldsdiplomeringar för företag som är verksamma i Piteå och som arbetat särskilt bra med mångfald och mänskliga rättigheter.MR-DAG Piteå, galan (Vimeo, nytt fönster)Vi gratulerar Piteå kommun och önskar lycka till i det fortsatta arbetet som MR-kommun!MR-kommun 2021, Piteå kommun
Covid-19-pandemins tänkbara konsekvenser på folkhälsanbeskrivs hur pandemin påverkar samhällets funktioner och de hälsokonsekvenser som detta för med sig. Det kan vara svårigheter att klara skolan, ökad arbetslöshet, ohälsosamma levnadsvanor, oro och ensamhet hos äldre och ökad risk för isolering och våld i hemmet bland barn och kvinnor. Därtill drabbas de med mer utsatta sociala och ekonomiska förhållanden i högre grad än andra.Hälsoskillnaderna riskerar därför att öka mellan grupper i befolkningen utifrån socioekonomisk situation och diskrimineringslagens grunder som exempelvis kön, ålder och etnisk tillhörighet.Förutsättningar att bedriva vård, skola och omsorg påverkasKommuner och regioner pekade redan i ett tidigt skede av pandemin på flera konsekvenser för folkhälsan och följderna dessa får för att bedriva vård, skola och omsorg av god kvalitet. Samtidigt som kommuner och regioner under pandemin på kort sikt lyckats ställa om sina verksamheter på ett imponerande sätt, innebär det här att vi på längre sikt fortfarande är i en oklar och svår situation.Vi vet att en jämlik hälsa i befolkningen belastar välfärden i lägre grad och en frisk befolkning ger positiva effekter för arbete, företagande, samhällsekonomi och inte minst den sociala sammanhållningen. Det finns dock stora påverkbara skillnader i hälsa bland olika grupper i befolkningen. Under våren har mycket planerad vård tvingats skjutas upp. Den framskjutna vården får konsekvenser för hälsan. Därtill riskerar andra samhällseffekter som Folkhälsomyndigheten lyfter fram, exempelvis arbetslöshet, skolgång och isolering att drabba de som redan har sämre hälsa hårdast.Återställning eller omställningNär vi nu står inför ett återställande av samhället är det viktigt att vi är proaktiva och bidrar till att ställa om i en mer hållbar riktning. Hälsa är en grundläggande del av de mänskliga rättigheterna och ett uttalat globalt mål i Agenda 2030. Vi kan göra mycket för att påverka hälsokonsekvenserna av Covid-19.SKR håller därför på med att ta fram en sammanställning av de konsekvenser som covid-19 krisen medför på hälsan i befolkningen och dess påverkan på de verksamheter som bedrivs i kommuner och regioner. Syftet är att konkretisera vilka områden, som i ljuset av krisen, är särskilt viktiga att prioritera för att välfärden i Sverige även fortsättningsvis ska vara väl fungerande.För att uppnå en god och jämlik hälsa i befolkningen vet vi sedan tidigare att det även fortsättningsvis behövs väl fungerande välfärdssystem som tillgodoser behov och förutsättningar bland olika grupper flickor, pojkar, kvinnor och män. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet behöver vara prioriterat och hälsa vara en övergripande strategi. Det är en ekonomisk nödvändighet och ett strategiskt val för att klara framtidens välfärd.SKR:s arbete med folkhälsaFolkhälsomyndighetens rapport:
Kommentarer