%20RGB_SKR_Logotype.png)
Plattformen för mänskliga rättigheter på lokal och regional nivå nylanseras
2017 lanserade SKL med en plattform för policy- och verksamhetsutveckling för mänskliga rättigheter i kommuner och regioner. Plattformen har nu testats tillsammans med sju kommuner. Det har resulterat i en reviderad version, som nylanseras torsdagen 5 september.
I Sverige spelar kommuner och regioner en viktig roll i genomförandet av de mänskliga rättigheterna. För att konkretisera vad mänskliga rättigheter innebär i den svenska lokala och regionala kontexten tog SKL fram en plattform för policy- och verksamhetsutveckling redan 2017.
Tanken är att plattformen ska fungera som en utgångspunkt och ett utvecklingsverktyg när ledningen i politik och förvaltning vill stärka det egna arbetet med mänskliga rättigheter.
Att integrera mänskliga rättigheter i arbetet
Att omsätta mänskliga rättigheter i praktiken betyder att man måste våga testa nya sätt att planera, genomföra och följa upp kommunala verksamheter med rättighetsbäraren i centrum. MR-plattformen har varit ett viktigt verktyg för att systematisera arbetet, och i syfte att testa och förbättra den drev SKL ett nätverk utifrån dess innehåll under 2018-2019.
Arbetet följdes noga av Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt (RWI), som bedrev följeforskning. RWI genomförde en lång rad intervjuer med nätverkets deltagare, och närvarade vid nätverksträffarna. Forskningen visade bland annat att deltagarna använder sig av plattformen som ett uppslagsverk och en inspirationskälla, snarare än som en renodlad instruktionsbok.
Deltagarna från de sju kommunerna önskade sig även en än tydligare förankring i de fyra aktörskap som lyfts fram i plattformen, för att göra kopplingen mellan plattformen och den kommunala verkligheten särskilt tydlig.
Plattformen har nu reviderats utifrån de lärdomar som kommit med arbetet. Nu på torsdag, den 5 september 2019 klockan 10.00 nylanseras plattformen i en reviderad version, som förhoppningsvis ska utgöra ett ännu skarpare verktyg för den kommun eller region som vill systematisera sitt arbete med mänskliga rättigheter.
Ta del av den reviderade plattformen för verksamhetsutveckling inom mänskliga rättigheter
Skribent
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Dela
Kontakt
Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?
Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.
Tack för att du hjälper oss!
Om bloggen
Välkommen till SKR:s blogg om mänskliga rättigheter. Vi som bloggar är Cecilia Berglin, Cecilia Ramqvist och Björn Kullander, och ingår i den projektgrupp som arbetar med överenskommelsen med regeringen fram till 1 september 2020.
I bloggen berättar vi om olika utbildnings- och utvecklingsprojekt med fokus på praktiskt rättighetsarbete för politik och förvaltning i kommuner och regioner. Vi har också ambitionen att dela med oss av nationella och internationella erfarenheter av aktivt arbete för att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter.
-
2020-06-22
Programmet för MR-dagarna 2020 är klart
Mänskliga Rättighetsdagarna (MR-dagarna) sker årligen och äger rum i Uppsala den 3–5 december 2020. Det är Nordens största forum för mänskliga rättigheter. SKR är en av samarbetsorganisationerna och deltar givetvis med flera seminarier. Nu kan du ta del av programmet!
Mänskliga rättigheter – en fråga om var du borEn stor del av årets program kommer att ta upp hur coronapandemin och de restriktioner som har införts för att stoppa dess framfart påverkar de mänskliga rättigheterna.– I december när vi arrangerar forumet kommer vi att ha levt med covid-19 i nästan ett år och det är viktigt att kunna mötas och diskutera vilka effekter viruset har haft för de mänskliga rättigheterna både här hemma och runt om i världen”, säger Caroline Matsson, projektledare Mänskliga Rättighetsdagarna.Men programmet som lanseras under rubriken ”Mänskliga rättigheter – en fråga om var du bor?” kommer inte bara att handla om rådande pandemi. Runt 150 programpunkter, 500 medverkande och ett 80-tal utställarorganisationer kommer att finnas på plats under MR-dagarna för att belysa frågor som rör olika aspekter av boende som en mänsklig rättighet.Rätten till bostad är årets temaRätten till bostad innebär mer än enbart ett tak över huvudet. Det är en grundläggande mänsklig rättighet, fastställd i såväl internationella konventioner som i svensk grundlag. Frågor som kommer diskuteras under Mänskliga Rättighetsdagarna är bland annat:- Hur efterlevs rätten till bostad idag?
- Vilka utmaningar finns lokalt i Uppsala, i Sverige i stort och hur ser det ut i resten av världen?
- Vilka skyldigheter har staten, det internationella samfundet och företag att se till att rätten till bostad efterlevs?
På Mänskliga rättighetsdagarnas webbplats kan du hålla dig uppdaterad, köpa biljetter, läsa mer om arrangemanget samt se årets program. De seminarier som anordnas av SKR kommer bland annat handla om lokala överenskommelser för rättigheter, samverkan och dialog; kommuner och regioners arbete för att stärka språk och kultur med nationella minoriteter; samt barnhälsovården och lokalsamhället.MR-dagarna 2020 - program och anmälan
Läs mer
-
2020-06-17
Barnkonventionen för förtroendevalda
Sverige var bland de första att underteckna FN:s konvention om barnets rättigheter och sedan 1 januari är den som svensk lag. SKR erbjuder en digital grundutbildning i barnkonventionen riktad till förtroendevalda med syfte att stärka barns rättigheter.
Barnkonventionen, som är en del av folkrätten antogs av Förenta nationernas generalförsamling 1989 ratificerades av Sverige så tidigt som 1990. Sedan dess har Sverige arbetat för att stärka barnets rättigheter genom att bland annat transformera barnkonventionen i svensk lagstiftning, vilket innebär att annan nationell lagstiftning ska ligga i linje med konventionens bestämmelser.Sedan 2010 finns en vägledande proposition Sveriges Strategi att stärka barnets rättigheter, som är riktlinjer för offentliga aktörer och som fortfarande gäller. Strategin innehåller 9 principer att utgå ifrån i implementeringen av barnkonventionen. Sedan dess har kommuner och regioner utifrån sina resurser och möjligheter arbetat med implementeringen.Eftersom barnrättighetsutredningen fann brister i hur offentliga aktörer uppfyller barnets rättigheter, beslutade riksdagen att barnkonventionen den 1 januari 2020 skulle bli lag.
Vägledning för hur konventionen tillämpasJust nu pågår en kartläggning om hur övrig svensk lagstiftning stämmer överens med barnkonventionen som kommer att presenteras i november 2020. Barnombudsmannen har under 2020 fått i uppdrag att genom den så kallade vägledningen höja kunskapen och stödja beslutsfattare om hur barnkonventionen kan användas som lag.Under de närmaste åren kommer rättspraxis att visa hur barnkonventionen ska användas som lag i mål och ärenden. Domstolarnas prejudicerade domar samt sektorsmyndigheterna riktlinjer kommer ge vidare vägledning i frågan. Kommuner och regioner kan bidra i utvecklingen genom att öka sin kunskap om barnkonventionen och utarbeta rutiner och riktlinjer utifrån Sveriges strategi från 2010.
Barnkonventionen som metod och pedagogiskt verktygSKR erbjuder den 27 augusti kl. 9.00-12.00 en digital grundutbildning i barnkonventionen riktad till förtroendevalda. Syftet är att deltagarna får kunskap om hur barnkonventionen som lag påverkar deras roll som förtroendevalda och hur de kan stärka barnets rättigheter genom barnkonventionen som metod och ett pedagogiskt verktyg. Sista anmälningsdag 31 augusti.Våra förtroendevalda har en viktig uppgift och möjlighet att stärka barnets rättigheter. Det krävs både kunskap, vilja och mod att lyckas med att få barnkonventionen att genomsyra våra verksamheter och beslut, säger Marie Lundin Karphammar, handläggare barnets rättigheter och barnrättsjurist, SKR.Utbildningen kommer att varvas med teori, övningar och diskussioner och innehåller:- Barnkonventionens bakgrund, innehåll och betydelse som lag.
- Barnkonventionen transformerad i svensk lagstiftning.
- Sveriges Strategi från 2010 att stärka barnets rättigheter.
- Implementering och handlingsplan.
- Barnkonsekvensanalyser och Vägledningen (Ds 2019:23)
Läs mer
-
2020-06-09
Mänskliga rättigheter, demokrati och rasismens normalisering i kristider
17 juni 2020 anordnas ett panelsamtal som uppmärksammar vikten av att främja, förankra och försvara demokratin i Sverige. Syftet är att relatera mänskliga rättigheter till de utmaningar som normaliseringen av rasism innebär, med ett speciellt fokus på demokratin i kristid.
Panelsamtalet sänds kostnadsfritt på webben, och genomförs i ett samarbete mellan Uppsala universitet, Uppsala kommun, Länsstyrelsen i Uppsala län, Region Uppsala och samordningsfunktionen för civila samhället i Uppsala, den Lokala Överenskommelsen (LÖK).Uppsala kommun och Region Uppsala deltar i panelsamtalInledningsvis kommer Elena Namli, professor i etik vid Uppsala universitetet, att hålla en kortare föreläsning på temat När rasismen normaliseras. Föreläsningen kommer bland annat ta upp vad normalisering av rasism är, och vad den innebär i dagens Sverige. Vilka former tar den och på vilka sätt påverkar den demokratin och de mänskliga rättigheterna?Utifrån Elena Namlis inledande föreläsning kommer ett panelsamtal modereras av Johanna Ohlsson, forskare i etik och projektledare för regeringsuppdrag i mänskliga rättigheter, Uppsala universitet. I panelsamtalet deltar Linda Eskilsson (MP) som är kommunalråd i Uppsala kommun, Stefan Olsson (M) som är regionråd i Region Uppsala, landshövding Göran Enander, samt Dima Sarsour som arbetar inom den lokala överenskommelsen (LÖK) och representerar Uppsalas civilsamhällesorganisationer.Detta är ett initiativ där de lokala medvärdarna för Mänskliga rättighetsdagarna går samman för att lyfta frågor om rasism, mänskliga rättigheter och demokrati. Panelsamtalet planerades initialt i samband med årets 1 maj-demonstrationer, då Nordiska Motståndsrörelsen sökt om demonstrationstillstånd i Uppsala. På grund av coronaviruset blev det inga första maj-demonstrationer. Frågorna är dock i allra högsta grad aktuella oavsett, nu mer än någonsin.Panelsamtalet inleds med kritiska forskningsbaserade perspektiv på rasismens normalisering, och panelen kommer fokusera på hur respektive organisation arbetar med demokrati och mänskliga rättigheter och vad som är särskilda utmaningar för dessa organisationer.Panelen kommer att diskutera bland annat följande frågor:- Vad innebär rasismens normalisering i Uppsala stad och län?
- Hur arbetar aktörer i Uppsala för att säkerställa att alla människors lika värde respekteras i sina verksamheter?
- Hur kan vi arbeta proaktivt för att motverka hot mot demokratin, särskilt i kristider?
Onsdagen den 17 juni, 13.30–15.00Livesändning och chatt
Panelsamtal livsändning den 17 juni (YouTube, nytt fönster)Den som följer webbsändningen på webben via sin dator kan även komma in med frågor via chatten. Intresserade kan även inkomma med frågor i förväg via mejl till:johanna.ohlsson@teol.uu.se
Läs mer
-
2020-06-05
Utveckla lokala överenskommelser
SKR bjuder in till ett nytt utvecklingsnätverk med start i september 2020. Det vänder sig till kommuner som vill pröva att tillsammans med lokala aktörer som medborgare, civilsamhälle, näringsliv och universitet utveckla lokala ”samhällskontrakt” för rättigheter skyldigheter och delaktighet.
Utvecklingsarbetet tar sin inspiration ifrån de lokala kontrakt, överenskommelser eller charters som på flera håll i världen har utvecklats för att möta samhällsutmaningar och möjliggöra en konfliktfriare samexistens. Några av de internationella exempel som har varit särskilt stora inspirationskällor för arbetets inledande är Montreal i Kanada, Mannheim i Tyskland och Luton i Storbritannien.Den 29 maj 2020 anordnade SKR ett webbsänt seminarium där vi delade med oss av en spaning på det arbete som bedrivits i nämnda städer. Webbinariet omfattade även en introduktion till det utvecklingsarbete som nu tar sin början.Eftersändning av webbseminarium Om lokala samhällskontraktMedborgardialog, Mänskliga rättigheter och Agenda 2030Utgångspunkter för arbetet att förverkliga målen i Agenda 2030 och stärka arbetet med mänskliga rättigheter. Berörda samhällsaktörer involveras i dialoger för att genom samarbete och partnerskap utveckla ett gott samhälle att leva och bo i. Aktörer som deltar kan vara medborgare, civilsamhälle, universitet, näringsliv och andra myndigheter. Dessa lokala överenskommelser har till syfte att motverka konflikter och segregation och förbättra förutsättningarna för samexistens genom ett starkt lokalsamhälle.Tanken med det utvecklingsnätverk som SKR bjuder in till är att upp till sex kommuner ska få stöd i processen med att genom medborgardialog pröva att utveckla modeller för att forma lokala samhällskontrakt för en hållbar utveckling tillsammans med olika aktörer i lokalsamhället.Politisk vilja – en framgångsfaktorEn gemensam nämnare hos de internationella exempel som är inspirationen till utvecklingsarbetet är att arbetet har initierats av eller haft stort stöd ifrån den lokala politiken.Vi ställer därför krav på att de kommuner som ska vara med i utvecklingsnätverket ska ha ett politiskt beslut om deltagande. Kommunen ska också utse en processledare och en styrgrupp som består av ledande tjänstepersoner och förtroendevalda.Projektet pågår mellan september 2020 till och med december 2021. Uppstartsträffen äger rum 4 september 2020 med ett digitalt möte.Information och anmälan till utvecklingsnätverket
Läs mer
-
2020-05-20
Insatser i barnhälsovården - men covid-19 påverkar
För att bidra till minskade skillnader i hälsa och möta olika behov på bättre sätt har barnhälsovården satsat extra de senaste två åren. Nu skapar pandemin nya utmaningar och precis som andra verksamheter påverkas barnhälsovården av den pågående krisen.
Många insatser för att öka tillgängligheten inom barnhälsovårdenBarnhälsovården i Sverige finns till för alla barn mellan 0 och 6 år. BVC-besöken är frivilliga och målgruppen är bred, ändå nås i princip alla barn av barnhälsovårdens hälsofrämjande och förebyggande insatser. De skillnader i hälsa som finns i olika grupper gör samtidigt att barnhälsovården behöver jobba på nya sätt. Sedan 2018 har regionerna satsat extra för att öka tillgängligheten inom barnhälsovården, framförallt för grupper med sämre socioekonomiska förutsättningar än genomsnittet och högre risk för ohälsa. Satsningen bygger på en treårig överenskommelse mellan SKR och regeringen. Fokus har varit att arbeta på nya sätt i samverkan med andra viktiga aktörer, inte minst kommuner, för att bättre möta de olika behov som finns i olika grupper.I mars lämnade SKR in en sammanställning av regionernas arbete under 2019. Rapporten visar att de insatser som påbörjades 2018 har fortsatt, samtidigt som nya initiativ, samarbeten och pilotarbeten har startat. Många bra exempel på nytänkande och förändrade arbetssätt pågår runt om i landet, till exempel olika varianter av utökade hembesöksprogram med flera professioner inblandade, pilotprogram för att tidigt identifiera familjer i behov av extra stöd, länsgemensam behovskartläggning, fördjupad samverkan med socialtjänst, tandvård, mödrahälsovård med flera, liksom samarbeten med lokalsamhället på olika sätt.Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården, SKREffekter av covid-19För att hantera den pågående krisen har många av de extra satsningarna blivit pausade när resurser behöver omprioriteras. Men när covid-19-pandemin påverkar samhället och individer på många olika sätt är det samtidigt extra viktigt att se till att alla barns rättigheter och behov tillgodoses. Parallellt med den fysiska distansering vi alla uppmanas hålla, kommer rapporter om fler avbokade besök på BVC och ökad frånvaro i förskolan bland grupper som redan lever i ökad utsatthet. I kombination med inställd gruppverksamhet på BVC och på öppna förskolor, är risken att isolering, ensamhet och utsatthet hos barnfamiljer ökar.Regionerna jobbar utifrån de lokala och regionala behov och förutsättningar som finns och försöker hitta lösningar, med stöd av de nationella rekommendationer under covid-19-pandemin som tagits fram för barnhälsovården. Rekommendationerna poängterar att ”alla barn har rätt till sina hälsobesök, de får inte utgå, endast senareläggas. Riktade besök ska erbjudas frikostigt.” Vikten av ett fortsatt aktivt arbete för att bibehålla den goda vaccinationstäckningen" lyfts också.Nationella rekommendationerna, Rikshandboken barnhälsovårdNya arbetssätt under pandeminFör att inte missa några barn och familjer i behov av stöd jobbar nu barnhälsovården på olika och delvis helt nya sätt, när exempelvis hembesöksprogram tillfälligt pausas och gruppverksamhet ställs in.I många regioner har en mer nära telefonkontakt med familjer ökat, och mer individanpassade lösningar för möten erbjuds. På vissa håll genomförs mindre föräldragruppsträffar utomhus, hälsokontroller av 3-, 4- och 5-åringar tidigareläggs för att minska på trycket i sommar när smittspridningen väntas öka i vissa regioner. Behovet av webbaserat föräldrastöd har också synliggjorts och arbete pågår för att stötta den utvecklingen.Öka tillgänglighetenEtt annat exempel för att skapa ökad tillgänglighet är den familjecentral på hjul, en hälsobuss, som börjat rulla i Angered norr om Göteborg med hjälp av medel från den treåriga överenskommelsen. Bussen har gjort det lättare för familjecentralen att nå ut, vilket har blivit än viktigare i samband med coronaviruset. Under våren har BVC-besöken i bussen ökat och den åker nu ut i Angereds olika områden minst tre dagar i veckan.Lärande exempel Hälsobussen – en familjecentral på hjul, SKRViktigt att följa utvecklingenFlera regioner är igång med att följa vilka konsekvenser covid-19 har för tillgängligheten och jämlikheten inom barnhälsovården. Det är ett viktigt arbete för att kunna se trender och behov både på kort och lång sikt och för att möjliggöra barnkonsekvensanalyser. De centrala barnhälsovårdsenheterna i regionerna delar också med sig till varandra med tips, råd, erfarenheter och utmaningar.Barnbok om coronaviruset för äldre barnSist ett tips om en ny barnbok om coronaviruset för lite äldre barn. Boken är nyligen översatt till svenska och kan laddas ned kostnadsfritt. Den engelska versionen har redan en miljon nedladdningar.Coronavirus – en bok för barn, Läsrörelsen
Läs mer
-
2020-05-15
Demokratiaspekter på hot och hat mot förtroendevalda
SKR fortsätter med en serie webbinarier som handlar om hot och hat mot förtroendevalda. 10 juni sänds det tredje för året, som bland annat kommer ta upp säkerhets- och yttrandefrihetsaspekter på frågan. Alla ska kunna verka i demokratiska uppdrag på lika villkor!
Samtalsklimatet – en demokratifrågaDen hårda samtalstonen och de hat- och hotfulla uttrycken som förekommer i det offentliga samtalet påverkar vår demokrati. Rätten för var och en att säga sin mening är förvisso långtgående och utgör dessutom en viktig demokratisk grundsten. Men yttrandefriheten är inte absolut, och får till exempel inte nyttjas för att hota andra. Den kan också begränsas för att skydda demokratin eller andras mänskliga rättigheter.En grundtanke i den representativa demokratin är att de förtroendevalda ska spegla befolkningen i stort. Det är därför viktigt att alla känner att de kan verka sitt demokratiska uppdrag. Även kvinnor, utrikesfödda och unga ska kunna vara politiker utan oro för hot och hat. De utgör alla grupper där andelen är lägre bland de förtroendevalda än andelen av befolkningen totalt sett.Hot och hat påverkar, webbutikUnder 2018 ska var tredje förtroendevald ha utsatts för trakasserier, hot eller våld enligt Brottsförebyggandet rådet. När förtroendevalda utsätts för hot och hat så är effekterna stora i redan underrepresenterade grupper. Förtroendevalda som är kvinnor, unga, eller har utländsk bakgrund är exempel på det. Hot och hat som riktas mot kvinnor tar sig i många fall ett annat uttryck jämfört med det som riktas mot män.Anna-Lena Pogulis är projektledare för SKR:s kraftsamling på området. Hon berättar att kvinnor i högre grad än män får utstå sexistiska kommentarer, och att hotfulla och hatiska uttalanden till stor del förekommer i digitala miljöer.Då det mesta av hat och hot på internet är anonymt, kan just ovissheten vara mycket obehaglig. Vem vill mig illa? Är det någon jag möter varje dag? Den osäkerheten kan skapa en oro för att vistas på gator och torg.
Anna-Lena Pogulis, projektledare Sveriges Kommuner och Regioner Allt detta sammantaget kan i värsta fall resultera i avhopp från uppdrag, eller i att personer helt enkelt undviker att ta på sig uppdrag som förtroendevald från första början.Webbinarium om samverkan för ett bättre samtalsklimatFör att kunna påverka utvecklingen i det demokratiska samtalet behöver vi samverka i olika processer och utifrån olika perspektiv, med målet att stärka det förebyggande arbetet och undvika att spänning och konflikt uppstår. Som ett steg i det tas ett bredare grepp under webbinariet den 10 juni, där flera olika perspektiv kommer att diskuteras. Medverkar gör Lena Langlet och Cecilia Ramqvist som arbetar med bland annat demokrati, medborgardialog och mänskliga rättigheter på SKR.Liksom övriga webbinarier i serien leds sändningen av Greta Berg och Anna-Lena Pogulis, som bidrar med kunskaper inom brottsförebyggande arbete och arbete med att förhindra hot- och hat mot förtroendevalda. Samtalet kommer även att handla om hur samverkan mellan olika perspektiv kan stärka varandra.Samverkan som kan stärka det förebyggande arbetet mot hot och hat
Läs mer
-
2020-05-08
Internationella samarbeten i hantering av Coronapandemin
Region Västerbotten samarbetar sedan flera år med en kommun i Indonesien och har tagit fram en tvärsektoriell arbetsmodell för sjukdomsbekämpning, bland annat med verktyg för bättre informationsspridning. Erfarenheter från arbetet har visat sig komma väl till pass i hanteringen av Covid-19.
Idag ska vi fördjupa oss i ett internationellt samarbete som har visat sig bidra med nyttiga kunskaper i hanteringen av Coronapandemin. Samarbetet är ett så kallat kommunalt partnerskap, där en svensk kommun tillsammans med en internationell kommun tillsammans arbetar för att hitta metoder och verktyg för att lösa liknande utmaningar på lokal nivå. Kommunala partnerskap finansieras och samordnas av Internationellt Centrum för Lokal Demokrati, ICLD.Centrum för Lokal Demokrati, ICLDSamarbete med Region Västerbotten gör skillnad i IndonesienRegion Västerbotten och Yogyakarta City i Indonesien påbörjade sitt partnerskapsarbete 2013 och fokus för samarbetet var redan från början förbättrad folkhälsa. Åren av samarbete har resulterat i en tvärsektoriell arbetsmodell för bekämpning av infektionssjukdomar, initialt utifrån åtgärder mot denguefeber, men strategierna som utvecklats kan generaliseras till de flesta smittsamma sjukdomar. Detta har nu bevisats av samarbetsparten i Yogyakarta som från dag ett av Coronakrisen valt att anpassa sina verktyg till att stödja kommunikation och samordning av insatser för att hindra smittspridning av just Covid-19.Fantastiskt att se hur ICLD:s internationella samarbetsform kommunala partnerskap bidrar till den globala bekämpningen av virusspridningen
Johan Lilja, generalsekreterare på ICLD Kommunikation på mottagarens villkorAtt kommunicera relevant och faktasäkrad information framgångsrikt har visat sig vara en grundsten i kampen mot smittsamma sjukdomar. En del av Region Västerbotten och Yogyakarta Citys gemensamma arbete har gått ut på att identifiera när, var och hur medborgarna vill att hälsorisker kommuniceras för att få förväntad nytta. Under hela projekttiden har därmed medborgarna varit delaktiga i utformandet av arbetsmodellen. Det senaste tillskottet är en undersökning av unga människors preferenser för hur hälsorisker ska kommuniceras. Förhoppningsvis resulterar delaktiggörandet och den breda förankringen i en bättre kommunikationsstrategi som kan nå ut till fler.Åsa Holmner är en av de tre projektledarna vid Region Västerbotten. Hon menar att hur information ska utformas och kommuniceras till specifika målgrupper för att göra nytta riskerar att missas när det kommer till stora hälsorisker.
Vid infektionssjukdomar läggs stort fokus på sjukdomsprognoser och globala eller nationella strategier för att minska smittspridningen, men det är människor som du och jag som måste ändra våra beteenden. Om vi som individer inte får rätt förutsättningar, till exempel tillgång till lokal och aktuell information om smittorisken och kunskap som ger oss motivation att skydda oss själva, så har sådana strategier väldigt liten betydelse.
Åsa Holmner, projektledare kommunala partnerskap vid Region Västerbotte n
Kommunala partnerskapet mellan Region Västerbotten och Yogyakarta City
Läs mer
-
2020-04-29
Delaktighet skapar legitimitet - om lokala samhällskontrakt
På flera håll pågår ett arbete med att ta fram lokala samhällskontrakt. Inte sällan utgår dessa från mänskliga rättigheter och skyldigheter, och en viktig aspekt är alltid den centrala MR-principen om delaktighet. SKR sänder ett webbinarium där vi delar internationella spaningar och berättar om ett utforskande arbete.
På MR-bloggen har ni tidigare kunnat läsa om arbete med att göra människor och aktörer delaktiga som berörs av kommunen eller regionens verksamheter. Vi har även lyft fram podcasten Demokratiresan, där Hans Abrahamsson som är freds- och utvecklingsforskare vid Göteborgs universitet medverkar i ett avsnitt och bland annat pratar om lokala samhällskontrakt och medborgardialog i komplexa frågor.Demokratiresan: poddavsnitt om sociala kontraktDelaktighet skapar legitimitetI ett samhälle som blir alltmer diversifierat, där människors upplevelser, bakgrund och värderingar skiljer sig åt kan ett arbete med att ta fram lokala samhällskontrakt vara ett steg mot en mer socialt hållbar utveckling. Det handlar till viss del om att tydliggöra rättigheter och skyldigheter för medborgare och kommunen eller regionen, men också för andra aktörer som verkar i det lokala sammanhanget. Lokala samhällskontrakt – eller charters, civil agreements eller manifest som man kallar det på olika håll och inom skilda initiativ runtom i välden – handlar om lokala överenskommelser om medborgarnas rättigheter och skyldigheter och hur man ska leva tillsammans.Att som kommun eller region involvera medborgarna är ett stort steg på vägen, men den som vill skapa lokala samhällskontrakt gör även klokt i att delaktiggöra andra aktörer, såsom civilsamhälle, näringsliv och forskning i att ta fram ett socialt kontrakt. Fler perspektiv ger bredd och legitimitet.Internationell spaning - Kanada, Tyskland och StorbritannienMontréal i Kanada, Mannheim i Tyskland, Luton i Storbritannien är tre städer som på olika sätt arbetar med lokala samhällskontrakt. Rent praktiskt görs detta bland annat genom dialoger, aktiviteter och införandet av särskilda funktioner i organisationen för att möjliggöra invånarnas delaktighet.Webbinarium om att arbeta fram lokala överenskommelser samt utvecklingsnätverk
Seminariet, som är kostnadsfritt, och sänds klockan 09.00 – 11.00 den 29 maj handlar om hur kommuner och regioner kan arbeta fram lokala överenskommelser för samexistens tillsammans med medborgare, näringsliv, universitet och civilsamhälle.
Till hösten kommer också SKR bjuda in till ett utvecklingsnätverk med syfte att testa att ta fram lokala samhällskontrakt i en svensk kontext, med inspiration från bland annat Montréal, Luton och Mannheim.
Läs mer
-
2020-04-23
Coronapandemin belyser ojämlikheten i Sverige och världen
Den rådande situationen med coronavirusets spridning har stora effekter på vårt sätt att leva. Det påverkar globala och nationella processer som världshandel och resande, liksom våra lokalsamhällen.
En FN-rapport från mars 2020 konstaterar att den pågående pandemin hotar den sociala sammanhållningen inom länder och att det finns en stor risk att vissa grupper stigmatiseras då de felaktigt blir utpekade som orsaken till smittspridningen. Beroende på hur myndigheter hanterar krisen kan tilliten till institutioner och politiskt ledarskap påverkas.FN-rapporten i sin helhet, engelska (PDF, nytt fönster)Flera av målen i Agenda 2030 påverkas negativt av Covid-19Bland annat att uppnå målet om att minska ojämlikhet. Det finns en större risk för smittspridning i socioekonomiskt utsatta områden på grund av bland annat trångboddhet, ökad arbetslöshet, sämre tillgång till utbildning, den ökade risken för mäns våld mot kvinnor samt att kvinnor i större utsträckning jobbar inom vård- och omsorgssektorn och därför i högre grad exponeras för smitta. Även målet om hållbara städer och samhällen och målet om god hälsa och välbefinnande riskerar att motverkas av coronaviruset.Huddinge kommuns krishantering utifrån ett jämlikhetsperspektivEn kommun som sedan tidigare har för vana att analysera ojämlikhet är Huddinge. Kommunen har tagit fram ett stöd till verksamheterna för att på ett systematiskt och lättillgängligt sätt kunna redovisa och åtgärda omotiverade skillnader, vilket tidigare lyfts fram av SKR som ett lärande exempel.Lärande exempel Mänskliga rättigheter i praktiken, webbutikHuddinge kommuns hållbarhetsrapport från 2020 lyfter de ojämlika levnadsvillkor som finns mellan grupper och kommundelar utifrån utbildningsnivå, förvärvsfrekvens, trivsel, hälsa, valdeltagande och mellanmänsklig tillit.I och med coronavirusets spridning i Stockholm aktiverades Huddinge kommuns krisledning, där jämlikhet är ett viktigt perspektiv.Framgångsfaktorer för en jämlik krishanteringVanja Möller Zouzouho som är utvecklingsledare för jämlikhet i Huddinge kommun har delat med sig av några av de framgångsfaktorer och erfarenheter som kan konstateras så här långt:Involvera centrala funktioner för social hållbarhet i krisarbetetI ett tidigt skede involverades utvecklingsledarna i kommunens hållbarhetsteam i olika delar av krisledningen för att säkerställa en jämlik och hållbar krishantering på kort och lång sikt.Jämlik styrning och social hållbarhetFör att skapa bästa möjligheten att verka för jämlika levnadsvillkor är kunskap om invånarnas förutsättningar och möjligheter viktig. I Huddinge ska verksamheter genom jämlik styrning mäta och analysera statistik och resultat utifrån köns-, områdes- och åldersperspektiv. Omotiverade skillnader ska redovisas och åtgärdas.Tack vare vår jämlika styrning hade vi redan innan krisen god kännedom om Huddingebornas levnadsvillkor och hur förutsättningarna varierar beroende på kommundel. Det har varit en framgångsfaktor i utformandet av insatser under coronapandemin, till exempel när vi gör sociala lägesbilder och prioriteringar. Det kan handla om att ta hänsyn till faktorer som trångboddhet, psykisk ohälsa, våld i hemmet och arbetslöshet.
Vanja Möller Zouzouho, utvecklingsledare jämlikhet, Huddinge kommun Social hållbarhet och jämlik styrning utgör även en viktig del i Huddinge kommuns planerings- och analysarbete på längre sikt. Där konstaterade man i ett tidigt skede att det fanns en risk för att:- information inte når områden med fler utrikesfödda på ett likvärdigt sätt och att coronaviruset slår ojämlikt
- om befolkningsgrupper och kommundelar drabbas av coronaviruset på ett ojämlikt sätt riskerar det att fördjupa segregationen med sociala protester och motsättningar som följd
- relationsvåld och utsatta familjer kan få ökade problem och förvärra situationen för kvinnor och barn om skolor stängs
- lyfta behovet av information på flera språk till regionen
- sprida vidare redan befintlig information från myndigheter och regionen på de språk som finns tillgängliga och ta hänsyn till invånares olika förutsättningar att förstå information och kunna agera på den
- samarbeta med fastighetsbolag och föreningar för att sprida information på olika språk och i olika kanaler för att nå olika grupper i hela kommunen
- hjälp att handla mat eller apoteksvaror
- telefonlinje vid oro som erbjuds av Svenska kyrkan och Hela människan, samt en särskild stödlinje som erbjuds äldre
- stöd från socialtjänsten, Kvinnojouren i Huddinge, ungdomsjouren Kraftbyråns stödchatt och hjälptelefonlinjen Välj att sluta vid oro och våld i hemmet
Läs mer
-
2020-04-08
De mänskliga rättigheterna och demokratin
Att mänskliga rättigheter och demokrati hänger ihop är uppenbart för de flesta, men hur sambandet egentligen ser ut och vilka skillnader och kompletterande faktorer som finns är kanske inte lika tydligt. Etikprofessor Elena Namli medverkar i ett webbinarium om mänskliga rättigheter och demokrati där detta diskuteras.
På grund av den exceptionella situation vi befinner oss i, med rese- och mötesrestriktioner som följd, har vi alla fått tänka om kring hur vi möts. Tekniska lösningar kan i många fall kompensera för inställda konferenser och möten.SKR anordnar ett antal webbsända seminarier på temat mänskliga rättigheter under våren som ett sätt att nå ut i en tid då vi inte kan samlas fysiskt. Det första av dessa sänds 13.00 – 14.00 den 21 april, och handlar om de mänskliga rättigheternas förhållande till det demokratiska statsskicket.Senare i vår kommer vi sända webbinarier på temat lokala samhällskontrakt, respektive yttrandefriheten och hot och hat mot förtroendevalda – mer information om dessa kommer vi lyfta fram här på bloggen längre fram!En grundläggande del av det demokratiska statsskicketDet demokratiska statsskicket är en förutsättning för mänskliga rättigheter.Grundläggande medborgerliga rättigheter såsom allmän och lika rösträtt, informations- och yttrandefrihet samt förenings- och mötesfrihet är också grundläggande för att en stat ska vara demokratisk. Så långt kan mänskliga rättigheter och demokrati verka svåra att skilja från varandra. Men mänskliga rättigheter medför också skyddsmekanismer som reglerar hur majoriteten behandlar minoriteten, hur staten får behandla sina invånare och hur vi utan godtycklighet kan prioritera mellan intressen när det är nödvändigt att göra det. Inom det demokratiska statsskicket ryms mekanismer som kan användas för att avskaffa detsamma, men med ett väl utbyggt och vida respekterat system för mänskliga rättigheter följer spärrar som skyddar mot illegitimt maktutövande.I en tid då vi ser att demokratiska värderingar hotas och urholkas på många håll i världen, vilket skydd kan mänskliga rättigheter utgöra mot odemokratiska opinioner?Frågor kring mänskliga rättigheter är alltid aktuella. Det handlar om hur vi lever tillsammans i vårt samhälle och hur vi ordnar allt från samhällsbyggnad och kultur till skola, vård och omsorg. Den rådande pandemin aktualiserar dessutom många frågor som rör mänskliga rättigheter, bland annat vad gäller yttrandefrihet; rätt till bästa möjliga hälsa; utbildning; diskriminering; samt begränsningar i människors rörelsefrihet.Mänskliga rättigheter i etik, politik och juridikVid webbinariet som sänds 13.00 – 14.00 den 21 april medverkar Elena Namli som är professor i teologisk etik vid Uppsala universitet. Förutom att vara återkommande som kursansvarig, föreläsare, och handledare på masterprogrammet i mänskliga rättigheter vid Uppsala universitet står hon bakom en lång rad publikationer om bl.a. mänskliga rättigheter i etik, politik och juridik och mänskliga rättigheter i offentlig förvaltning.Anmälan webbinarium om de mänskliga rättigheterna och demokratin
Läs mer
Kommentarer