%20RGB_SKR_Logotype.png)
Kommunala partnerskap för mänskliga rättigheter
Många lokala myndigheter har blivit mer medvetna om den viktiga roll de spelar i att främja och säkra respekten för medborgares mänskliga rättigheter. Internationellt Centrum för Lokal Demokrati , ICLD, bjuder in till kommunala partnerskap med inriktning mot mänskliga rättigheter.
För att möjliggöra för kommuner att lyfta sitt arbete med Mänskliga rättigheter på lokal nivå lanserar ICLD under hösten 2020 en särskild metod för att systematiskt arbeta med MR-frågor, Kommunala partnerskap för mänskliga rättigheter. MR-bloggen har tidigare skrivit om ICLD:s kommunala partnerskap.
Demokrati och mänskliga rättigheter är under press i många länder. Även i Sverige behöver vi göra mer för att garantera dessa rättigheter till alla. Vi vill därför uppmana kommuner och regioner att växla upp sitt lokala arbete för att stärka de mänskliga rättigheterna, såväl i vår omvärld som i Sverige, säger Johan Lilja, generalsekreterare för ICLD.
Ett arbete som pågår under tre års tid
I kommunala partnerskap för mänskliga rättigheter erbjuds tre till fyra kommuner och regioner att föra ett parallellt arbete under tre år ihop med varsin internationell partner. Tillsammans driver de ett projekt relaterat till MR, samtidigt som de får stöd av varandra och ICLD att systematiskt integrera MR-arbetet i sin kommun.
ICLD stöttar under hela processen
Kommunerna ges flexibilitet att välja vilket funktionsområde de vill arbeta med för att integrera MR-temat, exempelvis kan projektet handla om tillgänglighet, jämställdhet eller kultur, men även om integrering av MR-perspektiv i tekniska förvaltningsområden.
Det här kommer bli en spännande möjlighet för svenska kommuner att både göra skillnad i världen och driva deras eget arbete med MR och Agenda 2030 framåt. Vi vill gärna träffa alla svenska kommuner och regioner och höra vilken deras mest angelägna lokala utmaning är just nu i dessa frågor. Anmäler de sedan intresse att delta så stöttar vi dem från ax till limpa med att utforma en projektplan som svarar upp mot lokalt angelägna utmaningar, säger Myriam Chilvers, projektledare för ICLD:s Kommunala Partnerskap för Mänskliga rättigheter.
Det ökande intresset för MR-frågor på lokal nivå har på många håll även skapat intresse bland universitet och civilsamhälle att engagera sig i kommuners arbete. ICLD kommer därför att möjliggöra för sådana aktörer att kunna delta i samarbetsformen för att stötta kommunerna i sitt arbete.
Mål och finansiering
Tillsammans ska deltagarna sträva mot individuella mål för sig själva, men också bidra till övergripande mål. Projektet avslutas med en MR-resultatkonferens. ICLD:s satsning på mänskliga rättigheter är ännu ett tecken på MR-perspektivets växande relevans på lokal nivå.
Intresseanmälan
Det går att läsa mer om Kommunala partnerskap för mänskliga rättigheter på ICLD:s webbplats. ICLD erbjuder också gärna digitala möten med intresserade tjänstepersoner och förtroendevalda i kommuner.
Kommunala partnerskap för mänskliga rättigheter, ICLD
Kontakt
Frågor om MR-partnerskapen kan riktas via e-post till projektledare Myriam Chilvers.
Därför bör din kommun delta
Johan Lilja, generalsekreterare för ICLD, berättar om varför din kommun bör delta i det tre åriga projektet.
Längd: 1 minut och 17 sekunder.
Skribent
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Dela
Kontakt
Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?
Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.
Tack för att du hjälper oss!
Om bloggen
Välkommen till SKR:s blogg om mänskliga rättigheter. Vi som bloggar är Cecilia Berglin, Cecilia Ramqvist och Björn Kullander, och ingår i den projektgrupp som arbetar med överenskommelsen med regeringen fram till 1 september 2021.
I bloggen berättar vi om olika utbildnings- och utvecklingsprojekt med fokus på praktiskt rättighetsarbete för politik och förvaltning i kommuner och regioner. Vi har också ambitionen att dela med oss av nationella och internationella erfarenheter av aktivt arbete för att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter.
-
100 år av demokrati
Den 17 december 1918 fattade riksdagen beslut om allmän rösträtt och allas rätt att vara valbara. De första kvinnliga riksdagsledamöterna tog plats i januari 1921. Kommunerna gick före; de första allmänna valen till ett antal kommuner genomfördes 1919. Flera olika aktiviteter sker under 2018-2022 för att uppmärksamma demokratin.
För att uppmärksamma att det är 100 år sedan demokratin fick sitt genombrott har riksdagen beslutat om genomförandet av en rad aktiviteter under 2018-2022. De övergripande målen att öka kunskapen om demokratin, väcka engagemang, skapa medvetenhet om demokratins historia, innebörd och betydelse förr, nu och i framtiden samt att nå ut till många som möjligt.Den svenska demokratin har sedan införandet ständigt utvecklats och står på en stabil grund med starkt stöd i befolkningen, högt valdeltagande och välfungerande rättssäkra institutioner. Men demokratin kan aldrig tas för given. Utmaningar visar sig i bland annat att människor upplever ett utanförskap och varken deltar eller känner sig delaktiga i demokratin. Vi ser också ett hårdnat debattklimat med förändrade förutsättningar för det demokratiska samtalet. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har slutit en överenskommelse för en uthållig demokrati.SKR anordnar regionala konferenserSKR anordnar en konferensserie företrädare från kommuner och regioner med anledning av hundraårsjubileet. Vid regionala konferenser runt om i landet diskuterar vi hur vi tillsammans kan uppnå en uthållig demokrati med stärkta förutsättningar för deltagande och delaktighet.Först ut var Dalarnas kommuner, och näst på tur är Norrbotten med en digital konferens som genomförs den 17 mars. Norrbottenskonferensen kommer ha särskilt fokus på de mänskliga rättigheterna och demokratin. Medverkar gör både SKR:s vice ordförande Carola Gunnarsson och demokratiminister Amanda Lind.Samverkan för uthållig demokratiNorrbottens kommuner undertecknade den 18 februari tillsammans med regionen, länsstyrelsen, universitetet med flera den demokratideklaration som Kommittén Demokrati 100 år har tagit fram. Det innebär också att alla som undertecknat har tagit fram några åtaganden som de kommer att arbeta med under året. Tillsammans kan kommuner och regioner göra skillnad.Storsatsning i Norrbotten för en stark demokratiDemokratin måste värnas varje dagDe beslut som fattades av riksdagen om lika rösträtt och valbarhet är av grundläggande betydelse för vårt demokratiska statsskick. Men kampen för demokrati tar inte slut där; för att vi ska ha en livskraftig demokrati krävs att alla har möjlighet till delaktighet och inflytande och att vi kan föra ett konstruktivt demokratiskt samtal.Att alla har rätt att rösta är fastslaget, men när vi ser att vissa grupper har lägre valdeltagande än andra kan kompensatoriska åtgärder behövas för att säkerställa att alla nyttjar den rätten på lika villkor. Detsamma gäller kring valbarhet; alla har samma rätt att kandidera till val, men vi ser att förutsättningarna för att vara förtroendevald skiljer sig mellan grupper. Ett exempel på detta är att kvinnor och utrikes födda utsätts för hot och hat i större utsträckning än män, vilket kan göra det svårare för dem att verka i det demokratiska förtroendeuppdraget.Mänskliga rättigheter i demokratinMänskliga rättigheter bidrar både med viktiga skyddsventiler och med ”spelregler” som skyddar det demokratiska statsskicket. Det handlar exempelvis om principen som fastslår allas lika och okränkbara människovärde. Faktum är att demokrati är det enda statsskick som är kompatibelt med mänskliga rättigheter, just med hänvisning till denna princip.Inom de mänskliga rättigheterna ryms även ett diskrimineringsförbud och bestämmelser som hindrar majoriteten från att kränka minoriteters eller individers rättigheter. De mänskliga rättigheterna kan ses som riktlinjer som reglerar hur vi lever tillsammans på ett så bra sätt som möjligt. Det handlar exempelvis om regler för det offentliga samtalet, om skydd av privatliv, tillgång till välfärd och om rätt att vara delaktig i frågor som berör oss, allt detta är viktigt för att vi ska ha en stark och varaktig demokrati.
Läs mer
-
MR-dagarna digitalt - nordens största forum för mänskliga rättigheter
Konferensen kommer anordnas digitalt 19-21 april 2021 på temat Mänskliga rättigheter – en fråga om var du bor. SKR är medarrangör och har tre egna seminarier som riktar sig särskilt till tjänstepersoner och förtroendevalda i kommuner och regioner.
I december 2020 skulle Mänskliga Rättighetsdagarna ha hållits i Uppsala, men som med många andra möten och konferenser under 2020 fick man tänka om kring arrangemanget. SKR är sedan tio år samarbetspartner till MR-dagarna.Mycket blir annorlundaVad innebär då en digitalisering av ett så stort och etablerat forum som Mänskliga Rättighetsdagarna? Caroline Matsson, som är projektledare för Mänskliga rättighetsdagarna, berättar för MR-bloggen:Mycket kommer självklart att vara annorlunda, men samtidigt är ambitionen att du som besökare ska känna igen dig. Precis som vanligt erbjuder vi årets främsta tillfälle för dig som vill ha fortbildning i mänskliga rättigheter, och precis som vanligt kommer du att kunna nätverka med hundratals organisationer och myndigheter som på olika vis arbetar med mänskliga rättigheter på det lokala, nationella eller globala planet. Visst kommer vi att sakna att ses, att ta en gemensam fika, att dela vår upplevelse och den där speciella nerven vid ett riktigt bra samtal med andra.Den digitala formen innebär nya möjligheterCaroline berättar vidare om de fördelar som finns med omställningen:– Samtidigt ser vi flera nya värden med det digitala mötet. Samtalen blir tillgängliga för dig som besökare under en längre tid. Du behöver inte tänka på schemakrockar eller hur du ska hinna jäkta mellan lokalerna. Du som hade haft svårt att ta dig till Uppsala kan delta från din hemort. Och – viktigt att komma ihåg – precis som vanligt är forumet en produkt av gemensamma ansträngningar. Det är alla ni besökare, utställare och programarrangörer som precis som vanligt skapar helheten och vi har stor tillit och tilltro till att ni klarar denna omställning. Vi gör det för att vi måste. Vi behöver arenor som Mänskliga Rättighetsdagarna för erfarenhetsutbyten, för ny kunskap och ny energi i vårt fortsatta arbete.Pandemin visar på vikten av mänskliga rättigheterLyfter vi blicken från de praktiska omständigheterna kring mötet kan vi konstatera att frågorna vi arbetar med är viktigare än någonsin. Krafter som utmanar de mänskliga rättigheterna växer sig starkare både på hemmaplan och globalt. Coronaviruspandemin i sig, och hanteringen av den, har skapat nya utmaningar. Pandemin har också blottlagt och tydliggjort andra redan existerande utmaningar under sin framfart. Allt detta kommer självklart att synas i årets program.Planeringen inför Mänskliga Rättighetsdagarna i Uppsala, de som nu blir digitala, påbörjades redan 2018. Hur har ni arbetat med Uppsala kommun, Region Uppsala och Uppsala universitet, som är värdar för arrangemanget?Det förberedande arbetet och det lokala och regionala värdskapet har varit fantastiskt, och ett viktigt stöd i omställningen till det digitala. Utöver det nära samarbetet med värdarna har vi regelbundet träffat en grupp med lokala och regionala representanter från myndigheter, folkbildning och övrigt civilsamhälle. Deras kunskap och insatser har varit ovärderliga. Vår ambition är att det ska synas och märkas att konferensen hålls i Uppsala, även om du som besökare kanske sitter hemma i favoritfåtöljen.I dialog med lokala värdar och partners sattes tidigt temat Mänskliga rättigheter – en fråga om var du bor? Frågorna som temat rymmer var aktuella och viktiga då, och har blivit än mer brännande idag. På vilket sätt hänger möjligheten att utöva sina mänskliga rättigheter ihop med var en bor?Mänskliga rättigheter är universella, och den plats du bor och lever ditt liv på ska inte vara avgörande för om dina grundläggande rättigheter uppfylls. Ändå ser vi idag stora skillnader i hur människors rättigheter respekteras, skyddas och förverkligas beroende på var i världen, var i landet eller var i staden de bor. Vad beror det på och hur byggs samhällen där alla kan åtnjuta sina mänskliga rättigheter, säger Caroline Matsson, projektledare, Mänskliga rättighetsdagarna.Programmet för MR-dagarnaÅrets medverkande och den digitala omställningen, MR-dagarnas programtidning
Läs mer
-
Utställningsprojekt ökade kunskapen om nationella minoriteter
Arbetet med att motverka rasism och sprida kunskap om arbetet med nationella minoriteter är en viktig del av Uppsala kommuns MR-arbete. Sommaren 2020 genomförde ungdomar ett utställningsprojekt med särskilt fokus på den nationella minoriteten romer.
Tillsammans med den ideella föreningen Fredens Hus erbjöd Uppsala kommun ferieanställning till ungdomar i årskurs 9. Projektet avslutades med en utställning vid Resecentrum 29 juni–3 juli 2020.Projektets tre faserArbetet pågick under tre veckor och var uppdelat i tre faser. Den första veckan handlade om research och informationsinsamling. Ungdomarna hade även utbildningspass, bland annat med Uppsala kommuns samhällsvägledare med romsk språk- och kulturkompetens. Andra veckan samlade ungdomarna ihop sina idéer. De formade, byggde och målade delar till utställningen och vävde in första veckans informationssökning i arbetet.Den tredje och sista veckan visade ungdomarna och Fredens Hus pedagoger utställningen i och utanför en sex kvadratmeter stor kub vid Resecentrum. Kuben kom ifrån Raoul Wallenberg Academy (RWA) och ingår i ett program som syftar till att lyfta allas lika värde. Här på MR-bloggen har vi tidigare skrivit om RWA:s skolprojekt Kuben.För skolor som vill göra skillnad - Raoul Wallenberg Academys skolprogram KubenUppsalaungdomarnas utställning bestod bland annat av ett quiz, ett storskaligt memory och ett scenario där besökare ställdes inför ett dilemma och behövde ta ställning i olika frågor. Genom utställningsprojektet riktades strålkastarljuset på rättighetsfrågor, och de ungdomar som arbetade praktiskt med utställningsprojektet tog med sig viktiga kunskaper och erfarenheter. Projektet lockade även många människor, särskilt yngre, som kom till utställningen och pratade och ställde frågor och lärde sig om mänskliga rättigheter och nationella minoriteter.Projektet dokumenteradesFör att belysa Uppsala kommuns arbete med mänskliga rättigheter togs två korta filmer fram som dokumenterade utställningsprojektet.Utställningsprojekt om mänskliga rättigheter och nationella minoriteterEn film på drygt 5 minuter som dokumenterar utställningsprojektets genomförande.
Läs mer
-
Självstyre för stark demokrati, delaktighet och innovation
Självstyret möjliggör anpassning till lokala förutsättningar, effektivt resursanvändande och att kommuner hittar innovativa lösningar på lokala utmaningar. Ur ett MR-perspektiv är självstyret högst intressant för legitimitet och ökad tillit.
Podcasten Demokratiresan gästades förra veckan av SKR:s ordförande Anders Knape som pratar om det lokala självstyret.- Varför är det lokala självstyret så viktigt för den svenska demokratiska modellen?
- Hur kan samspelet mellan stat, kommuner och regioner utvecklas för att skapa en likvärdig välfärd av hög kvalitet?
För att få reda på mer om vad det lokala självstyret innebär kan vi gå till Regeringsformen. För det första säger den att Sverige styrs genom å ena sidan ett representativt parlamentariskt statsskick, och å andra sidan kommunal självstyrelse. Man klargör alltså här att det offentliga åtagandet är ett gemensamt ansvar mellan staten och den kommunala sektorn. Regeringsformen slår även fast även att kommuner och regioner ska sköta lokala och regionala angelägenheter av allmänt intresse och att besluten ska fattas i valda församlingar. Det här visar att det kommunala åtagandet är omfattande och stort och att de beslut som fattas har legitimitet från medborgarna.Att människor tillåts ta ansvar och fatta beslut lokalt är en styrka i självstyret. Något Bo Per Larsson sammanfattar så här:Att den lokala befolkningen har ansvar för lokala frågor skapar en styrka och en sammanhållning i ett samhälle. Man väljer sina företrädare och har relativt lätt att få kontakt med dem kring frågor som är just lokalt intressanta och viktiga.Rätten att vara delaktigUr ett MR-perspektiv är självstyret givetvis högintressant. När besluten fattas närmare de som faktiskt berörs finns större möjligheter för den enskilda medborgaren att påverka och vara delaktig, vilket i sig är en mänsklig rättighet. Det hjälper oss att satsa på rätt insatser från början och bidrar till legitimitet och i förlängningen ökad tillit. Tanken om att möta utmaningar lokalt är även central inom de globala utvecklingsmålen i Agenda 2030.Närheten är en nyckelfaktorSveriges 290 kommuner är olika, även om deras uppdrag är detsamma. I befolkningsstorlek varierar de från Stockholm, med nära en miljon invånare, till Bjurholm med färre än 2 500 invånare. Också vad gäller exempelvis befolkningens sammansättning och lokala utmaningar är variationerna stora.Det blir givetvis lättare för kommuner att genomföra sitt uppdrag och skapa en effektiv verksamhet om man har möjlighet att anpassa sig till de lokala förutsättningarna. En sådan lokal anpassning ger dessutom större möjlighet till riktade åtgärder; att ge de som har sämre förutsättningar möjlighet att kompensera för det. Det måste göras nära verksamheten inom exempelvis skolan.När kommuner och regioner själva får utforma sina verksamheter och adressera de förutsättningar som faktiskt råder lokalt ökar dessutom innovationskraften. I podden utvecklar Anders Knape resonemanget:Pandemin har verkligen visat vilken kraft som finns i den regionala och lokala nivån, när det gäller att ställa om, att flytta fokus och att mobilisera. Man behöver inte så mycket bevis för att nivån är viktig. Det är mer att bygga förtroende och tillit mellan regional, lokal och nationell nivå.Självstyrelsens potential - Frihet och ansvar stärker samhällets kapacitet
Läs mer
-
Åtta svenska kommuner i ICLD-satsning på mänskliga rättigheter
Idag den 10 december på internationella dagen för mänskliga rättigheter meddelade Internationellt Centrum för Lokal Demokrati, ICLD, att totalt åtta svenska kommuner kommer att bli del av deras nya satsning Kommunala partnerskap för mänskliga rättigheter.
Satsningen sker i form av ett fyraårigt internationellt projektnätverk med Kommunala partnerskap för mänskliga rättigheter. Tillsammans med varsin partnerkommun i Södra Afrika ska de utforma varsitt projekt som ska lyfta arbetet med mänskliga rättigheter och lokal demokrati.MR-bloggen skrev vi september 2020 om det nya initiativet, som syftar till att skapa ett projektnätverk av kommuner som arbetar på ett tema relaterat till mänskliga rättigheter och lokal demokrati. Sex svenska kommuner har nu antagits till nätverket; Falun, Bollnäs, Ovanåker, Kungsör, Piteå och Lund. Två ytterligare väntas bli klara inom kort.– Vi är stolta över att kunna fira internationella dagen för mänskliga rättigheter den 10 december 2020 med att satsa på Sveriges och Södra Afrikas lokala arbete för mänskliga rättigheter och demokrati. Vår ambition är att skapa nya goda exempel och metoder på lokalt arbete med mänskliga rättigheter som kan spridas till nya kommuner, säger Johan Lilja, generalsekreterare för ICLD.Samarbete kring barns rättigheterAlla svenska kommuner har matchats med varsin partner från antingen Sydafrika, Botswana eller Zambia. Samarbetet inleds i början av 2021 med ett förberedelseår, där ett treårigt projekt på ett tema relaterat till mänskliga rättigheter ska utformas och planeras. Flera av kommunerna har valt att arbeta med frågor runt barnkonventionen, vars ställning i svensk lag stärktes från och med 1 januari 2020. En av dessa kommuner är Bollnäs, som ihop med Lobatse i Botswana ska delaktiggöra barn och unga runt deras kulturarv.– Vår ambition är att engagera barn och unga i våra kulturarv och från Bollnäs sida vill vi främja ett socialt förvaltarskap från unga kring våra Hälsingegårdar. Genom att få in forskare från University of Botswana i projektet vill vi också öka kunskapen om metoder för att öka ungas delaktighet. Det känns särskilt angeläget eftersom FN:s barnkonvention numer är svensk lag, säger Kristoffer Lindberg, kommunfullmäktiges ordförande i Bollnäs kommun.Arbetet har stöd i forskningInom nätverket kommer kommunerna som deltar att få stöd av experter på mänskliga rättigheter. En särskilt viktig komponent är att också integrera forskning i arbetet, så att resultaten kan spridas till fler kommuner. En av dessa kommuner är Lund, som kommer att samarbeta med Lunds universitet och University of Botswana.– Den här satsningen bygger vidare på Lunds roll som ledande kunskapskommun. Vi vill lära mera av andras sätt att samverka med engagerade medborgare, lokala organisationer och företag. Vi står ju alla mitt uppe i omställningen till ett mera hållbart samhälle, säger kommunalrådet Jan Annerstedt från det lokala partiet FörNyaLund.Kommunerna har tilldelats 300 000 kr för förberedelseåret, den totala summan för alla fyra år kan komma att uppgå till närmare 3 miljoner per kommun. Medlen finansierar utbytet mellan kommunerna, så som resor och logi i samband med utbytesresor och nätverksutbildningar. Utöver att arbeta med barn och unga kommer teman så som tillgänglighet och jämställdhet att beröras i kommunernas projekt.– Den här satsningen kommer att kunna ge Kungsör ett lyft med nya kunskaper och metoder från forskare, internationella experter och andra kommuner. Vi ser fram emot att lära oss av vår partnerkommun Rufunsa och kunna bidra med det som vi är bra på. Nu ska vi utforma ett projekt som gör att vi kan stärka vårt jämställdhetsarbete och bli ännu bättre på att inkludera Kungsörs barn och unga i kommunens arbete, säger Mikael Peterson, kommunstyrelsens ordförande i Kungsörs kommun.På MR-bloggen ser vi fram emot att följa arbetet inom det nya partnerskapsprojektet som särskilt fokuserar på mänskliga rättigheter. För kommuner som är intresserade av att läsa mer om eller kanske ingå Kommunala partnerskap finns mer information på ICLD:s webbplats.Kommunala Partnerskap, ICLD
Läs mer
-
Poddserie om arbetet med nationella minoriteter
Nu är vi inne i årets mörkaste tid – en tid som lämpar sig perfekt för att lyssna på intressanta poddar! Under 2020 har Region Gävleborg producerat och släppt en poddserie om arbetet med nationella minoriteter. Avsnitten innehåller intressanta diskussioner och samtal med gäster.
Ett övergripande syfte med podden är förstås att nå ut, synliggöra och höja kunskapsnivån om allt det arbete som bedrivs med nationella minoriteter i Gävleborgs län; men avsnitten behandlar även aktuella frågor, personliga erfarenheter, musik, poesi och mycket annat.Poddserie om minoriteter av Region Gävleborg– Det finns ett särskilt behov av plattformar när det gäller Sveriges nationella minoriteter. Oavsett om du är en politiker eller tjänsteperson, om du arbetar inom den offentliga, ideella eller privata sektorn så behövs fortbildning. Dessutom är språk och musik viktiga delar av dessa kulturer. Att få lyssna på och inte bara läsa om dem är därför viktigt. Poddformatet blir på så sätt självklart, säger Frédéric Thiabaud som arbetar som kulturstrateg i Region Gävleborg.Han ansvarar för det redaktionella arbetet med poddserien, där gäster som på olika sätt arbetar i länet för att sprida kunskap och kultursatsningar om Sveriges nationella minoriteters kultur och minoritetsspråk, bjuds in. Medverkande är bland annat representanter för Arkiv Gävleborg, Folkteatern Gävleborg, Gävle Symfoniorkester, Hälsinglands museum, Länsmuseet Gävleborg, Riksteatern Gävleborg och Gävle kommun.Vi upplever podden som ett roligt och relevant format för att sprida kunskap, inte minst under coronapandemin. Den ger utrymme både för att reflektera och att synliggöra olika röster, projekt och initiativ inom såväl arbetet med nationella minoriteter som andra av våra aktuella satsningar, säger Frédéric.Ett tillgängligt formatDet är Kultur Gävleborg som är initiativtagare till poddserien och som även bekostar projektet. Kultur Gävleborg är en del av Region Gävleborg som har till uppgift att verka för ett levande konst- och kulturliv i hela länet; poddserien är en del av det arbetet. I produktionen har Kultur Gävleborg har haft diskussioner och samverkat med andra aktörer i länet som arbetar med Sveriges nationella minoriteters kultur och med minoritetsspråk. – Poddserien främjar de nationella minoriteters kultur och språk. En digital produktion ökar tillgängligheten till informationen. Det är därför vi avsätter tid för att skicka information om poddserien även på nationell nivå, menar Frédéric Thiabaud, kulturstrateg, Region Gävleborg.Om minoritetsrättigheterDen svenska minoritetspolitiken omfattar fem nationella minoriteter: samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna har dessutom status som urfolk. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk gäller i hela Sverige och för alla de fem nationella minoriteterna. Det innebär till exempel att alla kommuner och regioner ska ha antagit mål och riktlinjer för minoritetsarbetet. För de 84 kommuner och 15 regioner som dessutom tillhör ett förvaltningsområde så tillkommer till exempel krav på att erbjuda förskoleverksamhet och äldreomsorg på det nationella minoritetsspråket.Arbetet med nationella minoriteter är självklart en fråga om mänskliga rättigheter. Det handlar om att säkerställa att människor har kännedom om sina mänskliga rättigheter, att de kan vara delaktiga i processer som påverkar deras liv, att välfärdens kärnuppdrag kring bland annat skola, vård, omsorg och kultur genomförs utan diskriminering och med respekt för varje människas mänskliga rättigheter.Nationella minoriteter och minoritetsspråk, Region GävleborgYtterligare poddtipsHär på MR-bloggen har vi tidigare tipsat om SKR:s egna podcast Demokratiresan där du kan höra mer om SKR:s arbete kring frågor som demokrati, lokalt självstyre, mänskliga rättigheter och medborgardialog.Demokratiresan - en podcast om demokrati
Läs mer
-
Vi har alla ett ansvar att bekämpa hot och hat
Hot och hat mot förtroendevalda ökar. Utsattheten innebär att de mänskliga rättigheterna inte respekteras och vår demokrati äventyras. Och det är bara vi, som tillsammans, kan se till att ändra den utvecklingen.
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har i den nyligen lanserade rapporten ”Avhopp från politiskt förtroendeuppdrag” intervjuat förtroendevalda om deras personliga upplevelser av hot och hat, som har fått dem att antingen avsluta eller överväga att avsluta sina förtroendeuppdrag. I rapporten beskrivs bland annat hur de ständiga incidenterna, som intervjupersonerna har utsatt för, tär. Vissa når till sist punkten där de anser att uppdraget inte är värt konsekvenserna, som att ständigt känna rädsla, behöva se sig om över axeln och uppleva att de som personer förändras. Vanliga utlösande faktorer till avhopp är hotfulla sms, telefonsamtal och mejl, förföljelser och att bli uthängd på internet. För några upphör hotet och hatet i samband med att uppdraget avslutas. För andra fortsätter det i samma takt, eller uppkommer nu och då när någon särskild fråga blir aktuell på dagordningen igen.Under valåret 2018 utsattes var tredje förtroendevald i fullmäktige för trakasserier, hot, hat eller våld. Det har till och med gått så långt att det finns sajter som tipsar om hur man kan hota och hata utan att riskera att bli polisanmäld. Det här är ett gemensamt samhällsproblem, som vi alla tillsammans behöver motverka så att våra över 40.000 förtroendevalda i kommuner och regioner fortsätter tycka att det är värt att ta ansvar för den lokala och regionala utvecklingen, samhällsservicen och samhällsbyggandet.SKR har, med stöd av regeringen, länge arbetat med frågan om hot och hat mot förtroendevalda. Arbetet har bland annat handlat om få till den nu gällande stärkta strafflagstiftningen, genomföra utbildningar för förtroendevalda och ge stöd till kommuner och regioner i arbetet med att skapa systematik kring frågan. Men fortfarande finns det mycket kvar att göra.Det är viktigt för demokratin och yttrandefriheten att det finns ett stort utrymme för meningsskiljaktigheter, debatter och diskussioner. Lika viktigt är det att vi alla sätter samma gräns, där det varken är okej med personangrepp eller hotfulla attacker om att man minsann vet var personen bor. Som en av de intervjuade i SKR:s rapport retoriskt uttrycker det: ”Om inte jag som styrelsens ordförande orkar stå upp för den demokratiska processen - vem ska då orka?”Avhopp från politiskt förtroendeuppdrag, webbutikenDebattartikel: Förtroendevaldas avhopp - ett hot mot demokratin
Läs mer
-
Piteå har utropat sig till MR-kommun
Under en webbsänd gala i samband med FN-dagen den 24 oktober 2020 utropade sig Piteå till MR-kommun under högtidliga former. Man sällar sig därmed till den internationella rörelsen av så kallade Human Rights Cities.
Här på MR-bloggen har vi flera gånger tidigare lyft fram Human Rights Cities, senast när vi berättade om världskonferensen i Gwangju som är ett forum för MR-städer och där även SKR medverkade i årets digitala konferens.Det finns ingen internationell enhetlig standard för vad det innebär att vara en MR-stad, och som vi gärna poängterar ligger det i alla svenska kommuner och regioners kärnuppdrag att arbeta med mänskliga rättigheter i och med ansvaret för exempelvis utbildning, hälso- och sjukvård, stadsplanering och kultur. Våra kommunala och regionala verksamheter ska genomsyras av respekten för alla människors lika värde, med mål om att möjliggöra delaktighet och åstadkomma jämlikhet utan diskriminering.Ett verktyg för systematiskt MR-arbeteI Sverige finns SKR:s plattform för policy- och verksamhetsutveckling inom mänskliga rättigheter (MR) som ett verktyg för den som vill införa ett mer systematiskt arbete kring mänskliga rättigheter. Både internationellt och i Sverige ser vi även en utveckling med fokus på lokalsamhället, där kommunen arbetar med mänskliga rättigheter inom det geografiska territoriet tillsammans med andra aktörer som civilsamhälle, näringsliv och universitet. SKR driver just nu ett utvecklingsnätverk kring sådana lokala samhällskontrakt, där Piteå kommun är en av pilotkommunerna.Plattform för policy- och verksamhetsutveckling inom MRPiteås åtagande handlar om hela lokalsamhälletAtt utropa sig till MR-kommun som Piteå nu har gjort innebär alltså inte att man ska börja arbeta med mänskliga rättigheter som något nytt. Det är snarare en avsiktsförklaring om att höja ambitionsnivån, öka systematiken och bli en än mer inkluderande kommun. Piteå kommun har under flera års tid noga förberett det åtagande som gjordes den 24 oktober, bland annat genom dialoger med 1 500 pitebor som fick berätta om sina förväntningar på åtagandet.På frågan om vad det egentligen innebär att Piteå nu utropar sig till en MR-kommun svarar kommunstyrelsens ordförande Helena Stenberg:Det handlar om att vi tar ställning för att de här frågorna och den här värdegrunden är viktiga för Piteå kommun. Det handlar också om att få med hela samhället i ett arbete kring mänskliga rättigheter. Som kommun har vi ett jättestort ansvar för välfärdsfrågor, samhällsutveckling, demokratifrågor och som en stor arbetsgivare, men det är arbetet handlar om hela vårt samhälle.Ett långsiktigt arbete – inget tomteblossKommunalrådet Anders Lundkvist poängterar under utropandet att Piteå kommuns åtagande som MR-kommun inte är något tillfälligt projekt. Det förberedande arbetet har pågått under en lång tid, och den högtidliga galan med utropandet är ett sätt att uppmärksamma det arbete som pågår ständigt och som kommer att fortsätta framöver.Det vi vill uppnå med utropandet är att alla ska känna att det blir ett bättre samhälle dag för dag. Att vi ständigt blir mer öppna för andra människor, att vi inte diskriminerar varandra. Det handlar om mänskliga relationer.
– Anders Lundkvist, kommunstyrelsens vice ordförande, Piteå kommun.Galan som anordnades den 24 oktober 2020 webbsändes givetvis, och kan ses i efterhand. Flera lokala artister och kulturpersonligheter medverkade vid högtidlighållandet. Dessutom genomfördes mångfaldsdiplomeringar för företag som är verksamma i Piteå och som arbetat särskilt bra med mångfald och mänskliga rättigheter.MR-DAG Piteå, galan (Vimeo, nytt fönster)Vi gratulerar Piteå kommun och önskar lycka till i det fortsatta arbetet som MR-kommun!MR-kommun 2021, Piteå kommun
Läs mer
-
Större andel kvinnor än män påverkas i sitt politiska uppdrag
Kvinnor och män ska ha samma möjlighet till inflytande i uppdraget som förtroendevald. Örebro kommun har genom ett utvecklingsarbete satt fokus på villkoren inom politiken.
I arbetet med att förebygga hot, hat och våld mot förtroendevalda ingår det att följa skillnader i utsatthet ur ett jämställdhetsperspektiv. Örebro kommun är en av de kommuner som har ett utvecklat arbete med att fokusera på villkoren inom politiken. I en enkätundersökning till förtroendevalda har de fått fram att det finns väsentliga skillnader för kvinnor och män i att fullfölja sitt politiska uppdrag.Det är precis den formen av arbete som vi på SKR tycker är viktigt att undersöka och lyfta för att det ska finnas samma möjlighet till inflytande i uppdraget som förtroendevald oavsett kön.Undersökningen som den politiska jämställdhetsdelegationen i Örebro genomförde visade att:- Det finns skillnader i villkor för kvinnor och män när det kommer till att ta och fullfölja politiska uppdrag.
- Förekomsten av härskartekniker är utbredd och kvinnor drabbas i betydligt högre utsträckning än män. Utövandet av härskartekniker sker framförallt mellan partikollegor inom de politiska partierna.
- Till skillnad från 2017 års enkät visar enkäten från 2019 att kvinnor utsätts i högre utsträckning än män för våld och trakasserier. Skillnaden mellan könen är betydande.
Läs mer
-
SKR om mänskliga rättigheter och insatser mot korruption
Kopplingen mellan MR och antikorruptionsarbete är tydlig genom centrala MR-principer om transparens och tydlighet i ansvarsfördelning. Specifika rättigheter förbjuder godtyckligt maktutövande och fastslår människors lika rätt till rättigheter.
Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, arbetar både med mänskliga rättigheter (MR) och antikorruptionsarbete. Med anledning av detta har SKR bjudits in att tala på temat under världskonferensen för MR-städer. World Human Rights Cities Forum anordnas årligen i sydkoreanska Gwangju. Årets konferens, som går av stapeln 7-10 oktober 2020, anordnas förstås till allra största del digitalt med anledning av den pågående pandemin.Viktigt för den internationella rörelsen kring MR-städerSedan starten 2011 har världskonferensen i Gwangju varit ett forum för inspirationsutbyte, kunskapsspridning och gemensamt lärande för människor från hela världen som arbetar med mänskliga rättigheter på lokal nivå. En viktig uppgift är att ständigt betona den lokala nivåns viktiga roll i arbetet med mänskliga rättigheter.Världskonferensen har dessutom spelat en central roll i att utveckla och stötta den internationella rörelsen kring MR-städer. Som vi tidigare skrivit om här på MR-bloggen saknas en enhetlig standard för Human Rights Cities – konceptet har istället fått växa fram organiskt på olika platser i världen, men med vissa gemensamma principer som ledstjärnor. I Sverige blev Lund första kommun att utropa sig till MR-kommun 2018, och ytterligare flera svenska kommuner är nu långt komna i processen.Stärka demokrati och motverka korruption med MR-principerCecilia Berglin, projketledare för Mänskliga rättigheter vid SKR, kommer att delta i ett interaktivt pass som har till syfte att utforska hur mekanismer inom det internationella systemet för mänskliga rättigheter kan användas för att stärka demokratin och motverka korruption. Särskilt fokus ägnas åt principen om transparens, som också är en central del av ett rättighetsbaserat arbetssätt.Korruption bidrar till minskad tillit, fattigdom och snedvridning av konkurrens vilket underminerar uppfyllandet av de mänskliga rättigheterna. Att synliggöra relationen mellan respekten för de mänskliga rättigheterna och bekämpandet av korruption och hitta gemensamma arbetssätt och metoder är en angelägen uppgift, säger Cecilia Berglin, projektledare SKR.
Läs mer
Kommentarer