Tio nycklar för en effektiv kommunikation om MR

EU:s MR-organ Fundamental Rights Agency (FRA) har lanserat ett nytt verktyg till stöd för bättre kommunikation om mänskliga rättigheter. Det handlar om konkreta strategier, som att hänga upp det som kommuniceras på en personlig berättelse eller att bygga på gemensamma värderingar för att få större genomslag.

The FRA premises in Vienna, Austria

Källa: The European Union Agency for Fundamental Rights (FRA)

EU:s byrå för grundläggande mänskliga rättigheter (MR)

FRA inrättades för drygt tio år sedan för att bidra med oberoende och faktabaserat stöd och sakkunskap om mänskliga rättigheter till EU:s institutioner och medlemsstater. Arbetsuppgifterna omfattar exempelvis att genomföra stora undersökningar av läget på olika rättighetsområden inom EU. FRA har bland annat kartlagt minoriteters upplevelser av diskriminering, förekomsten av antisemitism och romers levnadsförhållanden. Man har även genomfört den största undersökningen någonsin om könsbaserat våld mot kvinnor i samtliga EU-medlemsstater. Hela 42 000 kvinnor deltog i den undersökningen.

På FRA:s webbplats finns en mängd publikationer på olika rättighetsområden att ta del av. Där publiceras även en årlig rapport om läget för mänskliga rättigheter inom EU.

FRA:s publikationer

Nytt verktyg för att kommunicera MR bättre

I september 2018 lanserade FRA 10 keys to effectively communicating human rights. Verktyget, som finns att ladda ner utan kostnad på FRA:s hemsida, omfattar tio nycklar som kan användas för att åstadkomma bättre och tydligare kommunikation på människorättsområdet. Inom varje nyckelområde finns ett antal ”dos and don’ts” – att göra och inte göra, tillsammans med en kort presentation om hur och varför nyckeln bör användas.

Nycklarna är utformade för att vara så konkreta som möjligt. Det handlar exempelvis om att lyfta fram den enskilda rättighetsbärarens egen röst istället för att bara tala om statistik. De flesta av oss har lättare att relatera till en personlig historia än till siffror. En annan nyckel är att använda visuella hjälpmedel för kommunikation när det är möjligt, och en tredje är att tilltala människors kärnvärderingar genom att fokusera på de värden som ligger till grund för mänskliga rättigheter. Det kan handla om att lyfta fram gemensamma värderingar som rättvisa eller jämlikhet när vi talar om exempelvis icke-diskriminering eller minoritetsrättigheter.

Ta del av alla tio nycklar och ladda ner materialet (engelska)

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    1000

    Kontakt

    Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

    Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

    Covid-19 och det nya coronaviruset








    Hjälpte informationen på sidan dig?

    Tack för att du hjälper oss!

    Om bloggen

    Välkommen till SKR:s blogg om mänskliga rättigheter. Vi som bloggar är Cecilia Berglin, Cecilia Ramqvist och Björn Kullander, och ingår i den projektgrupp som arbetar med överenskommelsen med regeringen fram till 1 september 2021.

    I bloggen berättar vi om olika utbildnings- och utvecklingsprojekt med fokus på praktiskt rättighetsarbete för politik och förvaltning i kommuner och regioner. Vi har också ambitionen att dela med oss av nationella och internationella erfarenheter av aktivt arbete för att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter.


    • Större andel kvinnor än män påverkas i sitt politiska uppdrag
      Kvinnor och män ska ha samma möjlighet till inflytande i uppdraget som förtroendevald. Örebro kommun har genom ett utvecklingsarbete satt fokus på villkoren inom politiken.
      I arbetet med att förebygga hot, hat och våld mot förtroendevalda ingår det att följa skillnader i utsatthet ur ett jämställdhetsperspektiv. Örebro kommun är en av de kommuner som har ett utvecklat arbete med att fokusera på villkoren inom politiken. I en enkätundersökning till förtroendevalda har de fått fram att det finns väsentliga skillnader för kvinnor och män i att fullfölja sitt politiska uppdrag.Det är precis den formen av arbete som vi på SKR tycker är viktigt att undersöka och lyfta för att det ska finnas samma möjlighet till inflytande i uppdraget som förtroendevald oavsett kön.Undersökningen som den politiska jämställdhetsdelegationen i Örebro genomförde visade att:
      • Det finns skillnader i villkor för kvinnor och män när det kommer till att ta och fullfölja politiska uppdrag.
      • Förekomsten av härskartekniker är utbredd och kvinnor drabbas i betydligt högre utsträckning än män. Utövandet av härskartekniker sker framförallt mellan partikollegor inom de politiska partierna.
      • Till skillnad från 2017 års enkät visar enkäten från 2019 att kvinnor utsätts i högre utsträckning än män för våld och trakasserier. Skillnaden mellan könen är betydande.
      Örebro kommun har en politisk jämställdhetsdelegation sedan 2007 som har fokus på jämställdhetsarbetet i organisationen.Villkor i politiken för kvinnor och män I Örebro kommun (PDF, nytt fönster)Örebro kommuns arbete med jämställdhetDet systematiska arbetet behöver utvecklasÖrebro kommuns enkätresultat stärker också bilden att det finns behov av att utveckla det systematiska arbetet för att möta skilda behov hos kvinnor och män. Både SKR och Brottförebyggande rådet (Brå) har gjort enkätundersökningar som visar att förtroendevalda behöver bättre förutsättningar att verka under trygga former i sitt demokratiska uppdrag.En enkätundersökning som genomförts av SKR under 2020 visar att knappt 10 procent av kommuner och regioner kartlägger (i sitt systematiska förebyggande arbete) om det finns olika behov mellan förtroendevalda kvinnor och män.SKR:s arbete med att förebygga och motverka hot och hat mot förtroendevaldaI Politikernas trygghetsundersökning (PTU 2019) konstaterar Brå att var fjärde förtroendevald uppger att utsatthet samt oro för utsatthet påverkar dem i deras uppdrag. Det är en större andel kvinnor än män som uppger att de påverkas. Könsskillnaderna är störst bland de som blivit utsatta.Politikernas trygghetsundersökning , Brå
      Läs mer

    • Illustration där människor minglar. I bakgrunden syns hustak och himmel. I förgrunden är det gröna växter.
      SKR om mänskliga rättigheter och insatser mot korruption
      Kopplingen mellan MR och antikorruptionsarbete är tydlig genom centrala MR-principer om transparens och tydlighet i ansvarsfördelning. Specifika rättigheter förbjuder godtyckligt maktutövande och fastslår människors lika rätt till rättigheter.
      Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, arbetar både med mänskliga rättigheter (MR) och antikorruptionsarbete. Med anledning av detta har SKR bjudits in att tala på temat under världskonferensen för MR-städer. World Human Rights Cities Forum anordnas årligen i sydkoreanska Gwangju. Årets konferens, som går av stapeln 7-10 oktober 2020, anordnas förstås till allra största del digitalt med anledning av den pågående pandemin.Viktigt för den internationella rörelsen kring MR-städerSedan starten 2011 har världskonferensen i Gwangju varit ett forum för inspirationsutbyte, kunskapsspridning och gemensamt lärande för människor från hela världen som arbetar med mänskliga rättigheter på lokal nivå. En viktig uppgift är att ständigt betona den lokala nivåns viktiga roll i arbetet med mänskliga rättigheter.Världskonferensen har dessutom spelat en central roll i att utveckla och stötta den internationella rörelsen kring MR-städer. Som vi tidigare skrivit om här på MR-bloggen saknas en enhetlig standard för Human Rights Cities – konceptet har istället fått växa fram organiskt på olika platser i världen, men med vissa gemensamma principer som ledstjärnor. I Sverige blev Lund första kommun att utropa sig till MR-kommun 2018, och ytterligare flera svenska kommuner är nu långt komna i processen.Stärka demokrati och motverka korruption med MR-principerCecilia Berglin, projketledare för Mänskliga rättigheter vid SKR, kommer att delta i ett interaktivt pass som har till syfte att utforska hur mekanismer inom det internationella systemet för mänskliga rättigheter kan användas för att stärka demokratin och motverka korruption. Särskilt fokus ägnas åt principen om transparens, som också är en central del av ett rättighetsbaserat arbetssätt.Korruption bidrar till minskad tillit, fattigdom och snedvridning av konkurrens vilket underminerar uppfyllandet av de mänskliga rättigheterna. Att synliggöra relationen mellan respekten för de mänskliga rättigheterna och bekämpandet av korruption och hitta gemensamma arbetssätt och metoder är en angelägen uppgift, säger Cecilia Berglin, projektledare SKR.
      Läs mer

    • Kommuners arbete med nationella minoriteter
      Att arbeta med gruppen – inte för gruppen är en framgångsfaktor i kommuners arbete med nationella minoriteter. Dagens inlägg handlar om hur vi kan främja arbetet på plats i alla kommuner och regioner.
      I det senaste avsnittet i podcasten Demokratiresan gästas vi av:
      • Aina Negga från Sametinget,
      • Kaisa Syrjänen Schaal som är huvudsekreterare i regeringens senaste utredning om minoritetspolitiken,
      • Anne-Mari Angeria och Nils-Bertil Heikka från Luleå Kommun.
      Från SKR medverkar Björn Kullander som arbetar med frågor som rör mänskliga rättigheter och nationella minoriteter, samt Anders Nordh som leder samtalet.Samtalet handlar om kommuner och regioners arbete med minoriteter och minoritetsspråk samt om ansvaret för de nationella minoriteterna. Gästerna berättar om sitt arbete både på övergripande nivå och med praktiska exempel; Ett späckat avsnitt om ett viktigt ämne!Demokratiresan - poddavsnittet Om minoritetsfrågorMinoritetsrättigheterI Sverige finns fem nationella minoriteter som alla omfattas av den svenska minoritetspolitiken: samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna har dessutom status som urfolk. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk gäller i hela Sverige och för alla de fem nationella minoriteterna. Det innebär till exempel att alla kommuner och regioner ska ha antagit mål och riktlinjer för minoritetsarbetet. För de 84 kommuner och 15 regioner som dessutom tillhör ett förvaltningsområde så tillkommer till exempel krav på att erbjuda förskoleverksamhet och äldreomsorg på det nationella minoritetsspråket. I poddavsnittet delar Luleå kommun med sig av erfarenheter från arbetet med minoritetsrättigheter inom förskoleverksamheten.Högre växel i minoritetspolitikenJust nu är den statliga utredningen Högre växel i minoritetspolitiken ute på remissrunda.Utredningen har sett över hur statens ansvar för samordning, utveckling och uppföljning av minoritetspolitiken ska organiseras i syfte att stärka minoritetspolitiken. Kommuner och regioner efterfrågar främjande insatser och en viktig slutsats är att alla landets kommuner och regioner måste växla upp arbetet – inte bara de som tagit ställning genom att bli förvaltningsområde för en eller flera av de nationella minoriteterna.Det börjar med dialogenEn praktisk lärdom tillika ett tips som lyfts fram till kommuner som vill bli bättre på att arbeta med nationella minoriteter är att våga börja med dialoger – och att vara medveten om att det skapar förväntningar om inflytande på riktigt. Att nationella minoriteter ska ha reellt inflytande i frågor som berör dem är också en viktig del av minoritetslagstiftningen. Dialoger är viktiga för att förstå den bredd som också finns inom varje minoritet - ett exempel på detta är en process som genomfördes med den romska minoriteten i Göteborg (ta del av exemplet i skriften nedan).Utöver de särskilda minoritetsrättigheter som finns, skiljer sig arbetet med nationella minoriteter egentligen inte så mycket från annat arbete med mänskliga rättigheter. En kommun som har ett systematiskt arbete med mänskliga rättigheter på plats arbetar också med nationella minoriteter. Det handlar om att säkerställa att människor har kännedom om sina mänskliga rättigheter, att de kan vara delaktiga i processer som påverkar deras liv, att välfärdens kärnuppdrag kring bland annat skola, vård, omsorg och kultur genomförs utan diskriminering och med respekt för varje människas mänskliga rättigheter.Medskapande för romsk inkludering, webbutik
      Läs mer

    • Kommunala partnerskap för mänskliga rättigheter
      Många lokala myndigheter har blivit mer medvetna om den viktiga roll de spelar i att främja och säkra respekten för medborgares mänskliga rättigheter. Internationellt Centrum för Lokal Demokrati , ICLD, bjuder in till kommunala partnerskap med inriktning mot mänskliga rättigheter.
      För att möjliggöra för kommuner att lyfta sitt arbete med Mänskliga rättigheter på lokal nivå lanserar ICLD under hösten 2020 en särskild metod för att systematiskt arbeta med MR-frågor, Kommunala partnerskap för mänskliga rättigheter. MR-bloggen har tidigare skrivit om ICLD:s kommunala partnerskap.Demokrati och mänskliga rättigheter är under press i många länder. Även i Sverige behöver vi göra mer för att garantera dessa rättigheter till alla. Vi vill därför uppmana kommuner och regioner att växla upp sitt lokala arbete för att stärka de mänskliga rättigheterna, såväl i vår omvärld som i Sverige, säger Johan Lilja, generalsekreterare för ICLD.Ett arbete som pågår under tre års tid
      I kommunala partnerskap för mänskliga rättigheter erbjuds tre till fyra kommuner och regioner att föra ett parallellt arbete under tre år ihop med varsin internationell partner. Tillsammans driver de ett projekt relaterat till MR, samtidigt som de får stöd av varandra och ICLD att systematiskt integrera MR-arbetet i sin kommun.ICLD stöttar under hela processenKommunerna ges flexibilitet att välja vilket funktionsområde de vill arbeta med för att integrera MR-temat, exempelvis kan projektet handla om tillgänglighet, jämställdhet eller kultur, men även om integrering av MR-perspektiv i tekniska förvaltningsområden.Det här kommer bli en spännande möjlighet för svenska kommuner att både göra skillnad i världen och driva deras eget arbete med MR och Agenda 2030 framåt. Vi vill gärna träffa alla svenska kommuner och regioner och höra vilken deras mest angelägna lokala utmaning är just nu i dessa frågor. Anmäler de sedan intresse att delta så stöttar vi dem från ax till limpa med att utforma en projektplan som svarar upp mot lokalt angelägna utmaningar, säger Myriam Chilvers, projektledare för ICLD:s Kommunala Partnerskap för Mänskliga rättigheter.Det ökande intresset för MR-frågor på lokal nivå har på många håll även skapat intresse bland universitet och civilsamhälle att engagera sig i kommuners arbete. ICLD kommer därför att möjliggöra för sådana aktörer att kunna delta i samarbetsformen för att stötta kommunerna i sitt arbete.Mål och finansiering
      Tillsammans ska deltagarna sträva mot individuella mål för sig själva, men också bidra till övergripande mål. Projektet avslutas med en MR-resultatkonferens. ICLD:s satsning på mänskliga rättigheter är ännu ett tecken på MR-perspektivets växande relevans på lokal nivå.IntresseanmälanDet går att läsa mer om Kommunala partnerskap för mänskliga rättigheter på ICLD:s webbplats. ICLD erbjuder också gärna digitala möten med intresserade tjänstepersoner och förtroendevalda i kommuner.Kommunala partnerskap för mänskliga rättigheter, ICLDKontakt
      Frågor om MR-partnerskapen kan riktas via e-post till projektledare Myriam Chilvers.myriam.chilvers@icld.seDärför bör din kommun delta
      Johan Lilja, generalsekreterare för ICLD, berättar om varför din kommun bör delta i det tre åriga projektet.Längd: 1 minut och 17 sekunder.
      Läs mer

    • Covid-19 och konsekvenser för hälsan
      Hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet och ett uttalat mål i Agenda 2030. Nu riskerar hälsoskillnaderna mellan grupper att öka. SKR sammanställer konsekvenser som covid-19 krisen medför på folkhälsan och dess påverkan på de verksamheter som bedrivs i kommuner och regioner.
      I den sammanställning som SKR nu håller på att ta fram klargörs vilka områden som är särskilt viktiga att prioritera för att välfärden i Sverige även fortsättningsvis ska vara väl fungerande.Utsatta grupper drabbas hårdare än andra grupperVi kommer att leva med konsekvenserna för hälsan av covid-19 under flera år, oavsett de beslut vi fattar idag. Om vi vill uppnå möjligheter till en bättre hälsa gäller det att fatta rätt beslut. Det var förstås ett faktum redan innan covid-19-pandemin. Idag är det en nödvändighet.I Folkhälsomyndighetens rapport Covid-19-pandemins tänkbara konsekvenser på folkhälsan beskrivs hur pandemin påverkar samhällets funktioner och de hälsokonsekvenser som detta för med sig. Det kan vara svårigheter att klara skolan, ökad arbetslöshet, ohälsosamma levnadsvanor, oro och ensamhet hos äldre och ökad risk för isolering och våld i hemmet bland barn och kvinnor. Därtill drabbas de med mer utsatta sociala och ekonomiska förhållanden i högre grad än andra.Hälsoskillnaderna riskerar därför att öka mellan grupper i befolkningen utifrån socioekonomisk situation och diskrimineringslagens grunder som exempelvis kön, ålder och etnisk tillhörighet.Förutsättningar att bedriva vård, skola och omsorg påverkasKommuner och regioner pekade redan i ett tidigt skede av pandemin på flera konsekvenser för folkhälsan och följderna dessa får för att bedriva vård, skola och omsorg av god kvalitet. Samtidigt som kommuner och regioner under pandemin på kort sikt lyckats ställa om sina verksamheter på ett imponerande sätt, innebär det här att vi på längre sikt fortfarande är i en oklar och svår situation.Vi vet att en jämlik hälsa i befolkningen belastar välfärden i lägre grad och en frisk befolkning ger positiva effekter för arbete, företagande, samhällsekonomi och inte minst den sociala sammanhållningen. Det finns dock stora påverkbara skillnader i hälsa bland olika grupper i befolkningen. Under våren har mycket planerad vård tvingats skjutas upp. Den framskjutna vården får konsekvenser för hälsan. Därtill riskerar andra samhällseffekter som Folkhälsomyndigheten lyfter fram, exempelvis arbetslöshet, skolgång och isolering att drabba de som redan har sämre hälsa hårdast.Återställning eller omställningNär vi nu står inför ett återställande av samhället är det viktigt att vi är proaktiva och bidrar till att ställa om i en mer hållbar riktning. Hälsa är en grundläggande del av de mänskliga rättigheterna och ett uttalat globalt mål i Agenda 2030. Vi kan göra mycket för att påverka hälsokonsekvenserna av Covid-19.SKR håller därför på med att ta fram en sammanställning av de konsekvenser som covid-19 krisen medför på hälsan i befolkningen och dess påverkan på de verksamheter som bedrivs i kommuner och regioner. Syftet är att konkretisera vilka områden, som i ljuset av krisen, är särskilt viktiga att prioritera för att välfärden i Sverige även fortsättningsvis ska vara väl fungerande.För att uppnå en god och jämlik hälsa i befolkningen vet vi sedan tidigare att det även fortsättningsvis behövs väl fungerande välfärdssystem som tillgodoser behov och förutsättningar bland olika grupper flickor, pojkar, kvinnor och män. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet behöver vara prioriterat och hälsa vara en övergripande strategi. Det är en ekonomisk nödvändighet och ett strategiskt val för att klara framtidens välfärd.SKR:s arbete med folkhälsaFolkhälsomyndighetens rapport:
      Covid-19-pandemins tänkbara konsekvenser på folkhälsan

      Läs mer

    • Programmet för MR-dagarna 2020 är klart
      Mänskliga Rättighetsdagarna (MR-dagarna) sker årligen och äger rum i Uppsala den 3–5 december 2020. Det är Nordens största forum för mänskliga rättigheter. SKR är en av samarbetsorganisationerna och deltar givetvis med flera seminarier. Nu kan du ta del av programmet!
      Mänskliga rättigheter – en fråga om var du borEn stor del av årets program kommer att ta upp hur coronapandemin och de restriktioner som har införts för att stoppa dess framfart påverkar de mänskliga rättigheterna.– I december när vi arrangerar forumet kommer vi att ha levt med covid-19 i nästan ett år och det är viktigt att kunna mötas och diskutera vilka effekter viruset har haft för de mänskliga rättigheterna både här hemma och runt om i världen”, säger Caroline Matsson, projektledare Mänskliga Rättighetsdagarna.Men programmet som lanseras under rubriken ”Mänskliga rättigheter – en fråga om var du bor?” kommer inte bara att handla om rådande pandemi. Runt 150 programpunkter, 500 medverkande och ett 80-tal utställarorganisationer kommer att finnas på plats under MR-dagarna för att belysa frågor som rör olika aspekter av boende som en mänsklig rättighet.Rätten till bostad är årets temaRätten till bostad innebär mer än enbart ett tak över huvudet. Det är en grundläggande mänsklig rättighet, fastställd i såväl internationella konventioner som i svensk grundlag. Frågor som kommer diskuteras under Mänskliga Rättighetsdagarna är bland annat:
      • Hur efterlevs rätten till bostad idag?
      • Vilka utmaningar finns lokalt i Uppsala, i Sverige i stort och hur ser det ut i resten av världen?
      • Vilka skyldigheter har staten, det internationella samfundet och företag att se till att rätten till bostad efterlevs?
      På Uppsala kommun, som är en av flera lokala värdar till forumet, ser man fram emot arrangemanget och staden kommer under året att lägga mycket fokus på arbetet med mänskliga rättigheter.– Uppsala kommun är stolt medvärd för MR-dagarna 2020. Vi vill bygga broar för ett fortsatt samarbete med andra aktörer i frågor som handlar om mänskliga rättigheter. Och Uppsala har så mycket att bidra med. Kommunen har till exempel ambitionen att bli en mänskliga rättigheterskommun, säger Laura Hartman, hållbarhetschef, Uppsala kommun.MR-dagarna följer myndigheternas rekommendationerDe rådande omständigheterna med coronaviruset gör att det är osäkert om Mänskliga Rättighetsdagarna 2020 kommer att kunna genomföras i vanlig omfattning. Arrangörerna följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer och om restriktionerna för offentliga sammankomster fortsätter även efter sommaren kommer beslut att tas i början av hösten om att flytta forumet till våren 2021.– Vår förhoppning är att kunna genomföra som planerat i december, men om situationen kräver det kommer vi att flytta fram hela arrangemanget några månader. Programmet och upplägget för dagarna kommer i så fall att vara detsamma och vi strävar efter att ha en så transparent kommunikation som möjligt kring detta och kommer löpande informera om läget. Vi vill att våra besökare och arrangörer ska känna sig trygga med att köpa biljetter och planera sin medverkan redan nu, säger Caroline Matsson, projektledare Mänskliga Rättighetsdagarna.Innehåll SKR:s seminarium
      På Mänskliga rättighetsdagarnas webbplats kan du hålla dig uppdaterad, köpa biljetter, läsa mer om arrangemanget samt se årets program. De seminarier som anordnas av SKR kommer bland annat handla om lokala överenskommelser för rättigheter, samverkan och dialog; kommuner och regioners arbete för att stärka språk och kultur med nationella minoriteter; samt barnhälsovården och lokalsamhället.MR-dagarna 2020 - program och anmälan
      Läs mer

    • Barnkonventionen för förtroendevalda
      Sverige var bland de första att underteckna FN:s konvention om barnets rättigheter och sedan 1 januari är den som svensk lag. SKR erbjuder en digital grundutbildning i barnkonventionen riktad till förtroendevalda med syfte att stärka barns rättigheter.
      Barnkonventionen, som är en del av folkrätten antogs av Förenta nationernas generalförsamling 1989 ratificerades av Sverige så tidigt som 1990. Sedan dess har Sverige arbetat för att stärka barnets rättigheter genom att bland annat transformera barnkonventionen i svensk lagstiftning, vilket innebär att annan nationell lagstiftning ska ligga i linje med konventionens bestämmelser.Sedan 2010 finns en vägledande proposition Sveriges Strategi att stärka barnets rättigheter, som är riktlinjer för offentliga aktörer och som fortfarande gäller. Strategin innehåller 9 principer att utgå ifrån i implementeringen av barnkonventionen. Sedan dess har kommuner och regioner utifrån sina resurser och möjligheter arbetat med implementeringen.Eftersom barnrättighetsutredningen fann brister i hur offentliga aktörer uppfyller barnets rättigheter, beslutade riksdagen att barnkonventionen den 1 januari 2020 skulle bli lag.
      Vägledning för hur konventionen tillämpasJust nu pågår en kartläggning om hur övrig svensk lagstiftning stämmer överens med barnkonventionen som kommer att presenteras i november 2020. Barnombudsmannen har under 2020 fått i uppdrag att genom den så kallade vägledningen höja kunskapen och stödja beslutsfattare om hur barnkonventionen kan användas som lag.Under de närmaste åren kommer rättspraxis att visa hur barnkonventionen ska användas som lag i mål och ärenden. Domstolarnas prejudicerade domar samt sektorsmyndigheterna riktlinjer kommer ge vidare vägledning i frågan. Kommuner och regioner kan bidra i utvecklingen genom att öka sin kunskap om barnkonventionen och utarbeta rutiner och riktlinjer utifrån Sveriges strategi från 2010.
      Barnkonventionen som metod och pedagogiskt verktygSKR erbjuder den 27 augusti kl. 9.00-12.00 en digital grundutbildning i barnkonventionen riktad till förtroendevalda. Syftet är att deltagarna får kunskap om hur barnkonventionen som lag påverkar deras roll som förtroendevalda och hur de kan stärka barnets rättigheter genom barnkonventionen som metod och ett pedagogiskt verktyg. Sista anmälningsdag 31 augusti.Våra förtroendevalda har en viktig uppgift och möjlighet att stärka barnets rättigheter. Det krävs både kunskap, vilja och mod att lyckas med att få barnkonventionen att genomsyra våra verksamheter och beslut, säger Marie Lundin Karphammar, handläggare barnets rättigheter och barnrättsjurist, SKR.Utbildningen kommer att varvas med teori, övningar och diskussioner och innehåller:
      • Barnkonventionens bakgrund, innehåll och betydelse som lag.
      • Barnkonventionen transformerad i svensk lagstiftning.
      • Sveriges Strategi från 2010 att stärka barnets rättigheter.
      • Implementering och handlingsplan.
      • Barnkonsekvensanalyser och Vägledningen (Ds 2019:23)
      Utbildare är Marie Lundin Karphammar, handläggare och barnrättsjurist på SKR.Anmälan och program för Grundutbildning i barnkonventionen
      Läs mer

    • Mänskliga rättigheter, demokrati och rasismens normalisering i kristider
      17 juni 2020 anordnas ett panelsamtal som uppmärksammar vikten av att främja, förankra och försvara demokratin i Sverige. Syftet är att relatera mänskliga rättigheter till de utmaningar som normaliseringen av rasism innebär, med ett speciellt fokus på demokratin i kristid.
      Panelsamtalet sänds kostnadsfritt på webben, och genomförs i ett samarbete mellan Uppsala universitet, Uppsala kommun, Länsstyrelsen i Uppsala län, Region Uppsala och samordningsfunktionen för civila samhället i Uppsala, den Lokala Överenskommelsen (LÖK).Uppsala kommun och Region Uppsala deltar i panelsamtalInledningsvis kommer Elena Namli, professor i etik vid Uppsala universitetet, att hålla en kortare föreläsning på temat När rasismen normaliseras. Föreläsningen kommer bland annat ta upp vad normalisering av rasism är, och vad den innebär i dagens Sverige. Vilka former tar den och på vilka sätt påverkar den demokratin och de mänskliga rättigheterna?Utifrån Elena Namlis inledande föreläsning kommer ett panelsamtal modereras av Johanna Ohlsson, forskare i etik och projektledare för regeringsuppdrag i mänskliga rättigheter, Uppsala universitet. I panelsamtalet deltar Linda Eskilsson (MP) som är kommunalråd i Uppsala kommun, Stefan Olsson (M) som är regionråd i Region Uppsala, landshövding Göran Enander, samt Dima Sarsour som arbetar inom den lokala överenskommelsen (LÖK) och representerar Uppsalas civilsamhällesorganisationer.Detta är ett initiativ där de lokala medvärdarna för Mänskliga rättighetsdagarna går samman för att lyfta frågor om rasism, mänskliga rättigheter och demokrati. Panelsamtalet planerades initialt i samband med årets 1 maj-demonstrationer, då Nordiska Motståndsrörelsen sökt om demonstrationstillstånd i Uppsala. På grund av coronaviruset blev det inga första maj-demonstrationer. Frågorna är dock i allra högsta grad aktuella oavsett, nu mer än någonsin.Panelsamtalet inleds med kritiska forskningsbaserade perspektiv på rasismens normalisering, och panelen kommer fokusera på hur respektive organisation arbetar med demokrati och mänskliga rättigheter och vad som är särskilda utmaningar för dessa organisationer.Panelen kommer att diskutera bland annat följande frågor:
      • Vad innebär rasismens normalisering i Uppsala stad och län?
      • Hur arbetar aktörer i Uppsala för att säkerställa att alla människors lika värde respekteras i sina verksamheter?
      • Hur kan vi arbeta proaktivt för att motverka hot mot demokratin, särskilt i kristider?
      Datum och tid
      Onsdagen den 17 juni, 13.30–15.00Livesändning och chatt
      Panelsamtal livsändning den 17 juni (YouTube, nytt fönster)Den som följer webbsändningen på webben via sin dator kan även komma in med frågor via chatten. Intresserade kan även inkomma med frågor i förväg via mejl till:johanna.ohlsson@teol.uu.se
      Läs mer

    • Utveckla lokala överenskommelser 
      SKR bjuder in till ett nytt utvecklingsnätverk med start i september 2020. Det vänder sig till kommuner som vill pröva att tillsammans med lokala aktörer som medborgare, civilsamhälle, näringsliv och universitet utveckla lokala ”samhällskontrakt” för rättigheter skyldigheter och delaktighet. 
      Utvecklingsarbetet tar sin inspiration ifrån de lokala kontrakt, överenskommelser eller charters som på flera håll i världen har utvecklats för att möta samhällsutmaningar och möjliggöra en konfliktfriare samexistens. Några av de internationella exempel som har varit särskilt stora inspirationskällor för arbetets inledande är Montreal i Kanada, Mannheim i Tyskland och Luton i Storbritannien.Den 29 maj 2020 anordnade SKR ett webbsänt seminarium där vi delade med oss av en spaning på det arbete som bedrivits i nämnda städer. Webbinariet omfattade även en introduktion till det utvecklingsarbete som nu tar sin början.Eftersändning av webbseminarium Om lokala samhällskontraktMedborgardialog, Mänskliga rättigheter och Agenda 2030Utgångspunkter för arbetet att förverkliga målen i Agenda 2030 och stärka arbetet med mänskliga rättigheter. Berörda samhällsaktörer involveras i dialoger för att genom samarbete och partnerskap utveckla ett gott samhälle att leva och bo i. Aktörer som deltar kan vara medborgare, civilsamhälle, universitet, näringsliv och andra myndigheter. Dessa lokala överenskommelser har till syfte att motverka konflikter och segregation och förbättra förutsättningarna för samexistens genom ett starkt lokalsamhälle.Tanken med det utvecklingsnätverk som SKR bjuder in till är att upp till sex kommuner ska få stöd i processen med att genom medborgardialog pröva att utveckla modeller för att forma lokala samhällskontrakt för en hållbar utveckling tillsammans med olika aktörer i lokalsamhället.Politisk vilja – en framgångsfaktorEn gemensam nämnare hos de internationella exempel som är inspirationen till utvecklingsarbetet är att arbetet har initierats av eller haft stort stöd ifrån den lokala politiken.Vi ställer därför krav på att de kommuner som ska vara med i utvecklingsnätverket ska ha ett politiskt beslut om deltagande. Kommunen ska också utse en processledare och en styrgrupp som består av ledande tjänstepersoner och förtroendevalda.Projektet pågår mellan september 2020 till och med december 2021. Uppstartsträffen äger rum 4 september 2020 med ett digitalt möte.Information och anmälan till utvecklingsnätverket
      Läs mer

    • Insatser i barnhälsovården - men covid-19 påverkar
      För att bidra till minskade skillnader i hälsa och möta olika behov på bättre sätt har barnhälsovården satsat extra de senaste två åren. Nu skapar pandemin nya utmaningar och precis som andra verksamheter påverkas barnhälsovården av den pågående krisen.
      Många insatser för att öka tillgängligheten inom barnhälsovårdenBarnhälsovården i Sverige finns till för alla barn mellan 0 och 6 år. BVC-besöken är frivilliga och målgruppen är bred, ändå nås i princip alla barn av barnhälsovårdens hälsofrämjande och förebyggande insatser. De skillnader i hälsa som finns i olika grupper gör samtidigt att barnhälsovården behöver jobba på nya sätt. Sedan 2018 har regionerna satsat extra för att öka tillgängligheten inom barnhälsovården, framförallt för grupper med sämre socioekonomiska förutsättningar än genomsnittet och högre risk för ohälsa. Satsningen bygger på en treårig överenskommelse mellan SKR och regeringen. Fokus har varit att arbeta på nya sätt i samverkan med andra viktiga aktörer, inte minst kommuner, för att bättre möta de olika behov som finns i olika grupper.I mars lämnade SKR in en sammanställning av regionernas arbete under 2019. Rapporten visar att de insatser som påbörjades 2018 har fortsatt, samtidigt som nya initiativ, samarbeten och pilotarbeten har startat. Många bra exempel på nytänkande och förändrade arbetssätt pågår runt om i landet, till exempel olika varianter av utökade hembesöksprogram med flera professioner inblandade, pilotprogram för att tidigt identifiera familjer i behov av extra stöd, länsgemensam behovskartläggning, fördjupad samverkan med socialtjänst, tandvård, mödrahälsovård med flera, liksom samarbeten med lokalsamhället på olika sätt.Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården, SKREffekter av covid-19För att hantera den pågående krisen har många av de extra satsningarna blivit pausade när resurser behöver omprioriteras. Men när covid-19-pandemin påverkar samhället och individer på många olika sätt är det samtidigt extra viktigt att se till att alla barns rättigheter och behov tillgodoses. Parallellt med den fysiska distansering vi alla uppmanas hålla, kommer rapporter om fler avbokade besök på BVC och ökad frånvaro i förskolan bland grupper som redan lever i ökad utsatthet. I kombination med inställd gruppverksamhet på BVC och på öppna förskolor, är risken att isolering, ensamhet och utsatthet hos barnfamiljer ökar.Regionerna jobbar utifrån de lokala och regionala behov och förutsättningar som finns och försöker hitta lösningar, med stöd av de nationella rekommendationer under covid-19-pandemin som tagits fram för barnhälsovården. Rekommendationerna poängterar att ”alla barn har rätt till sina hälsobesök, de får inte utgå, endast senareläggas. Riktade besök ska erbjudas frikostigt.” Vikten av ett fortsatt aktivt arbete för att bibehålla den goda vaccinationstäckningen" lyfts också.Nationella rekommendationerna, Rikshandboken barnhälsovårdNya arbetssätt under pandeminFör att inte missa några barn och familjer i behov av stöd jobbar nu barnhälsovården på olika och delvis helt nya sätt, när exempelvis hembesöksprogram tillfälligt pausas och gruppverksamhet ställs in.I många regioner har en mer nära telefonkontakt med familjer ökat, och mer individanpassade lösningar för möten erbjuds. På vissa håll genomförs mindre föräldragruppsträffar utomhus, hälsokontroller av 3-, 4- och 5-åringar tidigareläggs för att minska på trycket i sommar när smittspridningen väntas öka i vissa regioner. Behovet av webbaserat föräldrastöd har också synliggjorts och arbete pågår för att stötta den utvecklingen.Öka tillgänglighetenEtt annat exempel för att skapa ökad tillgänglighet är den familjecentral på hjul, en hälsobuss, som börjat rulla i Angered norr om Göteborg med hjälp av medel från den treåriga överenskommelsen. Bussen har gjort det lättare för familjecentralen att nå ut, vilket har blivit än viktigare i samband med coronaviruset. Under våren har BVC-besöken i bussen ökat och den åker nu ut i Angereds olika områden minst tre dagar i veckan.Lärande exempel Hälsobussen – en familjecentral på hjul, SKRViktigt att följa utvecklingenFlera regioner är igång med att följa vilka konsekvenser covid-19 har för tillgängligheten och jämlikheten inom barnhälsovården. Det är ett viktigt arbete för att kunna se trender och behov både på kort och lång sikt och för att möjliggöra barnkonsekvensanalyser. De centrala barnhälsovårdsenheterna i regionerna delar också med sig till varandra med tips, råd, erfarenheter och utmaningar.Barnbok om coronaviruset för äldre barnSist ett tips om en ny barnbok om coronaviruset för lite äldre barn. Boken är nyligen översatt till svenska och kan laddas ned kostnadsfritt. Den engelska versionen har redan en miljon nedladdningar.Coronavirus – en bok för barn, Läsrörelsen
      Läs mer

    Prenumeration