%20RGB_SKR_Logotype.png)
Radikal förändring av ledsagarservice
Förändra radikalt var ett projekt för att skapa ”annorlunda, bättre och billigare” tjänster med brukare i fokus. Brukarna av ledsagarservice i Laholms kommun upplevde att insatsen saknade flexibilitet. Kommunen satsade därför på förbättring med en radikal lösning som både ökade livskvaliteten för brukarna och blev billigare.
2015 släppte
Laholms kommun ledsagarservicen fri. I intervjuer med brukarna hade man förstått att det vanliga sättet att handlägga ledsagning innebar långa väntetider, vilket i sin tur gjorde det svårt att gå på en speciell konsert eller ”spontant” gå på bio veckan efter ansökningen. Många brukare kände sig också tvungna att ständigt använda upp sin tilldelade ledsagartid, eftersom man visste att den annars minskades ner.
Projektet diskuterade med några brukare: skulle deras situation bli bättre om timmarna blev helt fria? Brukarna var förvånade: kunde man göra så?
Projektet bestämde sig för att prova på en mindre grupp. Utan gränser för hur många ledsagartimmar varje brukare skulle tilldelas, och med ett löfte om att ledsagningen inte skulle minskas om man inte använde ett visst antal timmar.
Kristina Isaksson var en av två projektledare från Laholms kommun:
—Först visste vi inte alls hur det skulle gå, tänk om alla i testgruppen skulle boka ledsagning hela tiden? Så blev det inte, men ledsagartimmarna ökade något. Samtidigt minskade handläggningstimmarna för personalen med motsvarande summa, till och med lite mer, så tjänsten blev faktiskt både bättre och billigare.
Vad har hänt sedan projektet avslutades?
—Vi har fått mycket uppmärksamhet kring vårt sätt att hantera ledsagarservice och i och med det intervjuades brukare som var otroligt positiva. FUB (Föreningen utvecklingsstörda barn och unga) är väldigt stolta och malliga för att vi har gjort på detta sätt. De sprider stoltheten vidare i sina kretsar och berättar vilket bra samarbete de har med tjänstemännen. Vi fortsatte testet till november 2015, därefter togs beslut i socialnämnden att fullt ut implementera tjänsten från 2016. Det är väldigt många kommuner som hör av sig och vill vetta hur vi har gjort och hur det gick. Bland annat Jönköping och Trollhättan som båda håller på att implementera friare ledsagarservice.
Fortsätter ni att jobba med tjänstedesign?
—Ja, det gör vi, och jag rekommenderar arbetssättet till andra, men det behövs utbildning och träning. Vi har gått ”all in” från 2018. Alla chefer i socialtjänsten och alla de högsta cheferna inklusive kommunchefen har fått en tvådagars utbildning som vi köpt in via SKL. Vi har i dagsläget utbildat 60 personer. Och jag och en kollega har handledning i tjänstedesignprojekt. Vi har identifierat fyra projekt i vår verksamhetsplan och de ska använda tjänstedesignmetoder.
Läs vidare
Skribent
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Dela
Kontakt
Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?
Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.
Tack för att du hjälper oss!
Om bloggen
Välkommen till SKR:s blogg om mänskliga rättigheter. Vi som bloggar är Cecilia Berglin, Cecilia Ramqvist och Björn Kullander, och ingår i den projektgrupp som arbetar med överenskommelsen med regeringen fram till 1 september 2020.
I bloggen berättar vi om olika utbildnings- och utvecklingsprojekt med fokus på praktiskt rättighetsarbete för politik och förvaltning i kommuner och regioner. Vi har också ambitionen att dela med oss av nationella och internationella erfarenheter av aktivt arbete för att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter.
-
2020-05-20
Insatser i barnhälsovården - men covid-19 påverkar
För att bidra till minskade skillnader i hälsa och möta olika behov på bättre sätt har barnhälsovården satsat extra de senaste två åren. Nu skapar pandemin nya utmaningar och precis som andra verksamheter påverkas barnhälsovården av den pågående krisen.
Många insatser för att öka tillgängligheten inom barnhälsovårdenBarnhälsovården i Sverige finns till för alla barn mellan 0 och 6 år. BVC-besöken är frivilliga och målgruppen är bred, ändå nås i princip alla barn av barnhälsovårdens hälsofrämjande och förebyggande insatser. De skillnader i hälsa som finns i olika grupper gör samtidigt att barnhälsovården behöver jobba på nya sätt. Sedan 2018 har regionerna satsat extra för att öka tillgängligheten inom barnhälsovården, framförallt för grupper med sämre socioekonomiska förutsättningar än genomsnittet och högre risk för ohälsa. Satsningen bygger på en treårig överenskommelse mellan SKR och regeringen. Fokus har varit att arbeta på nya sätt i samverkan med andra viktiga aktörer, inte minst kommuner, för att bättre möta de olika behov som finns i olika grupper.I mars lämnade SKR in en sammanställning av regionernas arbete under 2019. Rapporten visar att de insatser som påbörjades 2018 har fortsatt, samtidigt som nya initiativ, samarbeten och pilotarbeten har startat. Många bra exempel på nytänkande och förändrade arbetssätt pågår runt om i landet, till exempel olika varianter av utökade hembesöksprogram med flera professioner inblandade, pilotprogram för att tidigt identifiera familjer i behov av extra stöd, länsgemensam behovskartläggning, fördjupad samverkan med socialtjänst, tandvård, mödrahälsovård med flera, liksom samarbeten med lokalsamhället på olika sätt.Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården, SKREffekter av covid-19För att hantera den pågående krisen har många av de extra satsningarna blivit pausade när resurser behöver omprioriteras. Men när covid-19-pandemin påverkar samhället och individer på många olika sätt är det samtidigt extra viktigt att se till att alla barns rättigheter och behov tillgodoses. Parallellt med den fysiska distansering vi alla uppmanas hålla, kommer rapporter om fler avbokade besök på BVC och ökad frånvaro i förskolan bland grupper som redan lever i ökad utsatthet. I kombination med inställd gruppverksamhet på BVC och på öppna förskolor, är risken att isolering, ensamhet och utsatthet hos barnfamiljer ökar.Regionerna jobbar utifrån de lokala och regionala behov och förutsättningar som finns och försöker hitta lösningar, med stöd av de nationella rekommendationer under covid-19-pandemin som tagits fram för barnhälsovården. Rekommendationerna poängterar att ”alla barn har rätt till sina hälsobesök, de får inte utgå, endast senareläggas. Riktade besök ska erbjudas frikostigt.” Vikten av ett fortsatt aktivt arbete för att bibehålla den goda vaccinationstäckningen" lyfts också.Nationella rekommendationerna, Rikshandboken barnhälsovårdNya arbetssätt under pandeminFör att inte missa några barn och familjer i behov av stöd jobbar nu barnhälsovården på olika och delvis helt nya sätt, när exempelvis hembesöksprogram tillfälligt pausas och gruppverksamhet ställs in.I många regioner har en mer nära telefonkontakt med familjer ökat, och mer individanpassade lösningar för möten erbjuds. På vissa håll genomförs mindre föräldragruppsträffar utomhus, hälsokontroller av 3-, 4- och 5-åringar tidigareläggs för att minska på trycket i sommar när smittspridningen väntas öka i vissa regioner. Behovet av webbaserat föräldrastöd har också synliggjorts och arbete pågår för att stötta den utvecklingen.Öka tillgänglighetenEtt annat exempel för att skapa ökad tillgänglighet är den familjecentral på hjul, en hälsobuss, som börjat rulla i Angered norr om Göteborg med hjälp av medel från den treåriga överenskommelsen. Bussen har gjort det lättare för familjecentralen att nå ut, vilket har blivit än viktigare i samband med coronaviruset. Under våren har BVC-besöken i bussen ökat och den åker nu ut i Angereds olika områden minst tre dagar i veckan.Lärande exempel Hälsobussen – en familjecentral på hjul, SKRViktigt att följa utvecklingenFlera regioner är igång med att följa vilka konsekvenser covid-19 har för tillgängligheten och jämlikheten inom barnhälsovården. Det är ett viktigt arbete för att kunna se trender och behov både på kort och lång sikt och för att möjliggöra barnkonsekvensanalyser. De centrala barnhälsovårdsenheterna i regionerna delar också med sig till varandra med tips, råd, erfarenheter och utmaningar.Barnbok om coronaviruset för äldre barnSist ett tips om en ny barnbok om coronaviruset för lite äldre barn. Boken är nyligen översatt till svenska och kan laddas ned kostnadsfritt. Den engelska versionen har redan en miljon nedladdningar.Coronavirus – en bok för barn, Läsrörelsen
Läs mer
-
2020-05-15
Demokratiaspekter på hot och hat mot förtroendevalda
SKR fortsätter med en serie webbinarier som handlar om hot och hat mot förtroendevalda. 10 juni sänds det tredje för året, som bland annat kommer ta upp säkerhets- och yttrandefrihetsaspekter på frågan. Alla ska kunna verka i demokratiska uppdrag på lika villkor!
Samtalsklimatet – en demokratifrågaDen hårda samtalstonen och de hat- och hotfulla uttrycken som förekommer i det offentliga samtalet påverkar vår demokrati. Rätten för var och en att säga sin mening är förvisso långtgående och utgör dessutom en viktig demokratisk grundsten. Men yttrandefriheten är inte absolut, och får till exempel inte nyttjas för att hota andra. Den kan också begränsas för att skydda demokratin eller andras mänskliga rättigheter.En grundtanke i den representativa demokratin är att de förtroendevalda ska spegla befolkningen i stort. Det är därför viktigt att alla känner att de kan verka sitt demokratiska uppdrag. Även kvinnor, utrikesfödda och unga ska kunna vara politiker utan oro för hot och hat. De utgör alla grupper där andelen är lägre bland de förtroendevalda än andelen av befolkningen totalt sett.Hot och hat påverkar, webbutikUnder 2018 ska var tredje förtroendevald ha utsatts för trakasserier, hot eller våld enligt Brottsförebyggandet rådet. När förtroendevalda utsätts för hot och hat så är effekterna stora i redan underrepresenterade grupper. Förtroendevalda som är kvinnor, unga, eller har utländsk bakgrund är exempel på det. Hot och hat som riktas mot kvinnor tar sig i många fall ett annat uttryck jämfört med det som riktas mot män.Anna-Lena Pogulis är projektledare för SKR:s kraftsamling på området. Hon berättar att kvinnor i högre grad än män får utstå sexistiska kommentarer, och att hotfulla och hatiska uttalanden till stor del förekommer i digitala miljöer.Då det mesta av hat och hot på internet är anonymt, kan just ovissheten vara mycket obehaglig. Vem vill mig illa? Är det någon jag möter varje dag? Den osäkerheten kan skapa en oro för att vistas på gator och torg.
Anna-Lena Pogulis, projektledare Sveriges Kommuner och Regioner Allt detta sammantaget kan i värsta fall resultera i avhopp från uppdrag, eller i att personer helt enkelt undviker att ta på sig uppdrag som förtroendevald från första början.Webbinarium om samverkan för ett bättre samtalsklimatFör att kunna påverka utvecklingen i det demokratiska samtalet behöver vi samverka i olika processer och utifrån olika perspektiv, med målet att stärka det förebyggande arbetet och undvika att spänning och konflikt uppstår. Som ett steg i det tas ett bredare grepp under webbinariet den 10 juni, där flera olika perspektiv kommer att diskuteras. Medverkar gör Lena Langlet och Cecilia Ramqvist som arbetar med bland annat demokrati, medborgardialog och mänskliga rättigheter på SKR.Liksom övriga webbinarier i serien leds sändningen av Greta Berg och Anna-Lena Pogulis, som bidrar med kunskaper inom brottsförebyggande arbete och arbete med att förhindra hot- och hat mot förtroendevalda. Samtalet kommer även att handla om hur samverkan mellan olika perspektiv kan stärka varandra.Samverkan som kan stärka det förebyggande arbetet mot hot och hat
Läs mer
-
2020-05-08
Internationella samarbeten i hantering av Coronapandemin
Region Västerbotten samarbetar sedan flera år med en kommun i Indonesien och har tagit fram en tvärsektoriell arbetsmodell för sjukdomsbekämpning, bland annat med verktyg för bättre informationsspridning. Erfarenheter från arbetet har visat sig komma väl till pass i hanteringen av Covid-19.
Idag ska vi fördjupa oss i ett internationellt samarbete som har visat sig bidra med nyttiga kunskaper i hanteringen av Coronapandemin. Samarbetet är ett så kallat kommunalt partnerskap, där en svensk kommun tillsammans med en internationell kommun tillsammans arbetar för att hitta metoder och verktyg för att lösa liknande utmaningar på lokal nivå. Kommunala partnerskap finansieras och samordnas av Internationellt Centrum för Lokal Demokrati, ICLD.Centrum för Lokal Demokrati, ICLDSamarbete med Region Västerbotten gör skillnad i IndonesienRegion Västerbotten och Yogyakarta City i Indonesien påbörjade sitt partnerskapsarbete 2013 och fokus för samarbetet var redan från början förbättrad folkhälsa. Åren av samarbete har resulterat i en tvärsektoriell arbetsmodell för bekämpning av infektionssjukdomar, initialt utifrån åtgärder mot denguefeber, men strategierna som utvecklats kan generaliseras till de flesta smittsamma sjukdomar. Detta har nu bevisats av samarbetsparten i Yogyakarta som från dag ett av Coronakrisen valt att anpassa sina verktyg till att stödja kommunikation och samordning av insatser för att hindra smittspridning av just Covid-19.Fantastiskt att se hur ICLD:s internationella samarbetsform kommunala partnerskap bidrar till den globala bekämpningen av virusspridningen
Johan Lilja, generalsekreterare på ICLD Kommunikation på mottagarens villkorAtt kommunicera relevant och faktasäkrad information framgångsrikt har visat sig vara en grundsten i kampen mot smittsamma sjukdomar. En del av Region Västerbotten och Yogyakarta Citys gemensamma arbete har gått ut på att identifiera när, var och hur medborgarna vill att hälsorisker kommuniceras för att få förväntad nytta. Under hela projekttiden har därmed medborgarna varit delaktiga i utformandet av arbetsmodellen. Det senaste tillskottet är en undersökning av unga människors preferenser för hur hälsorisker ska kommuniceras. Förhoppningsvis resulterar delaktiggörandet och den breda förankringen i en bättre kommunikationsstrategi som kan nå ut till fler.Åsa Holmner är en av de tre projektledarna vid Region Västerbotten. Hon menar att hur information ska utformas och kommuniceras till specifika målgrupper för att göra nytta riskerar att missas när det kommer till stora hälsorisker.
Vid infektionssjukdomar läggs stort fokus på sjukdomsprognoser och globala eller nationella strategier för att minska smittspridningen, men det är människor som du och jag som måste ändra våra beteenden. Om vi som individer inte får rätt förutsättningar, till exempel tillgång till lokal och aktuell information om smittorisken och kunskap som ger oss motivation att skydda oss själva, så har sådana strategier väldigt liten betydelse.
Åsa Holmner, projektledare kommunala partnerskap vid Region Västerbotte n
Kommunala partnerskapet mellan Region Västerbotten och Yogyakarta City
Läs mer
-
2020-04-29
Delaktighet skapar legitimitet - om lokala samhällskontrakt
På flera håll pågår ett arbete med att ta fram lokala samhällskontrakt. Inte sällan utgår dessa från mänskliga rättigheter och skyldigheter, och en viktig aspekt är alltid den centrala MR-principen om delaktighet. SKR sänder ett webbinarium där vi delar internationella spaningar och berättar om ett utforskande arbete.
På MR-bloggen har ni tidigare kunnat läsa om arbete med att göra människor och aktörer delaktiga som berörs av kommunen eller regionens verksamheter. Vi har även lyft fram podcasten Demokratiresan, där Hans Abrahamsson som är freds- och utvecklingsforskare vid Göteborgs universitet medverkar i ett avsnitt och bland annat pratar om lokala samhällskontrakt och medborgardialog i komplexa frågor.Demokratiresan: poddavsnitt om sociala kontraktDelaktighet skapar legitimitetI ett samhälle som blir alltmer diversifierat, där människors upplevelser, bakgrund och värderingar skiljer sig åt kan ett arbete med att ta fram lokala samhällskontrakt vara ett steg mot en mer socialt hållbar utveckling. Det handlar till viss del om att tydliggöra rättigheter och skyldigheter för medborgare och kommunen eller regionen, men också för andra aktörer som verkar i det lokala sammanhanget. Lokala samhällskontrakt – eller charters, civil agreements eller manifest som man kallar det på olika håll och inom skilda initiativ runtom i välden – handlar om lokala överenskommelser om medborgarnas rättigheter och skyldigheter och hur man ska leva tillsammans.Att som kommun eller region involvera medborgarna är ett stort steg på vägen, men den som vill skapa lokala samhällskontrakt gör även klokt i att delaktiggöra andra aktörer, såsom civilsamhälle, näringsliv och forskning i att ta fram ett socialt kontrakt. Fler perspektiv ger bredd och legitimitet.Internationell spaning - Kanada, Tyskland och StorbritannienMontréal i Kanada, Mannheim i Tyskland, Luton i Storbritannien är tre städer som på olika sätt arbetar med lokala samhällskontrakt. Rent praktiskt görs detta bland annat genom dialoger, aktiviteter och införandet av särskilda funktioner i organisationen för att möjliggöra invånarnas delaktighet.Webbinarium om att arbeta fram lokala överenskommelser samt utvecklingsnätverk
Seminariet, som är kostnadsfritt, och sänds klockan 09.00 – 11.00 den 29 maj handlar om hur kommuner och regioner kan arbeta fram lokala överenskommelser för samexistens tillsammans med medborgare, näringsliv, universitet och civilsamhälle.
Till hösten kommer också SKR bjuda in till ett utvecklingsnätverk med syfte att testa att ta fram lokala samhällskontrakt i en svensk kontext, med inspiration från bland annat Montréal, Luton och Mannheim.
Läs mer
-
2020-04-23
Coronapandemin belyser ojämlikheten i Sverige och världen
Den rådande situationen med coronavirusets spridning har stora effekter på vårt sätt att leva. Det påverkar globala och nationella processer som världshandel och resande, liksom våra lokalsamhällen.
En FN-rapport från mars 2020 konstaterar att den pågående pandemin hotar den sociala sammanhållningen inom länder och att det finns en stor risk att vissa grupper stigmatiseras då de felaktigt blir utpekade som orsaken till smittspridningen. Beroende på hur myndigheter hanterar krisen kan tilliten till institutioner och politiskt ledarskap påverkas.FN-rapporten i sin helhet, engelska (PDF, nytt fönster)Flera av målen i Agenda 2030 påverkas negativt av Covid-19Bland annat att uppnå målet om att minska ojämlikhet. Det finns en större risk för smittspridning i socioekonomiskt utsatta områden på grund av bland annat trångboddhet, ökad arbetslöshet, sämre tillgång till utbildning, den ökade risken för mäns våld mot kvinnor samt att kvinnor i större utsträckning jobbar inom vård- och omsorgssektorn och därför i högre grad exponeras för smitta. Även målet om hållbara städer och samhällen och målet om god hälsa och välbefinnande riskerar att motverkas av coronaviruset.Huddinge kommuns krishantering utifrån ett jämlikhetsperspektivEn kommun som sedan tidigare har för vana att analysera ojämlikhet är Huddinge. Kommunen har tagit fram ett stöd till verksamheterna för att på ett systematiskt och lättillgängligt sätt kunna redovisa och åtgärda omotiverade skillnader, vilket tidigare lyfts fram av SKR som ett lärande exempel.Lärande exempel Mänskliga rättigheter i praktiken, webbutikHuddinge kommuns hållbarhetsrapport från 2020 lyfter de ojämlika levnadsvillkor som finns mellan grupper och kommundelar utifrån utbildningsnivå, förvärvsfrekvens, trivsel, hälsa, valdeltagande och mellanmänsklig tillit.I och med coronavirusets spridning i Stockholm aktiverades Huddinge kommuns krisledning, där jämlikhet är ett viktigt perspektiv.Framgångsfaktorer för en jämlik krishanteringVanja Möller Zouzouho som är utvecklingsledare för jämlikhet i Huddinge kommun har delat med sig av några av de framgångsfaktorer och erfarenheter som kan konstateras så här långt:Involvera centrala funktioner för social hållbarhet i krisarbetetI ett tidigt skede involverades utvecklingsledarna i kommunens hållbarhetsteam i olika delar av krisledningen för att säkerställa en jämlik och hållbar krishantering på kort och lång sikt.Jämlik styrning och social hållbarhetFör att skapa bästa möjligheten att verka för jämlika levnadsvillkor är kunskap om invånarnas förutsättningar och möjligheter viktig. I Huddinge ska verksamheter genom jämlik styrning mäta och analysera statistik och resultat utifrån köns-, områdes- och åldersperspektiv. Omotiverade skillnader ska redovisas och åtgärdas.Tack vare vår jämlika styrning hade vi redan innan krisen god kännedom om Huddingebornas levnadsvillkor och hur förutsättningarna varierar beroende på kommundel. Det har varit en framgångsfaktor i utformandet av insatser under coronapandemin, till exempel när vi gör sociala lägesbilder och prioriteringar. Det kan handla om att ta hänsyn till faktorer som trångboddhet, psykisk ohälsa, våld i hemmet och arbetslöshet.
Vanja Möller Zouzouho, utvecklingsledare jämlikhet, Huddinge kommun Social hållbarhet och jämlik styrning utgör även en viktig del i Huddinge kommuns planerings- och analysarbete på längre sikt. Där konstaterade man i ett tidigt skede att det fanns en risk för att:- information inte når områden med fler utrikesfödda på ett likvärdigt sätt och att coronaviruset slår ojämlikt
- om befolkningsgrupper och kommundelar drabbas av coronaviruset på ett ojämlikt sätt riskerar det att fördjupa segregationen med sociala protester och motsättningar som följd
- relationsvåld och utsatta familjer kan få ökade problem och förvärra situationen för kvinnor och barn om skolor stängs
- lyfta behovet av information på flera språk till regionen
- sprida vidare redan befintlig information från myndigheter och regionen på de språk som finns tillgängliga och ta hänsyn till invånares olika förutsättningar att förstå information och kunna agera på den
- samarbeta med fastighetsbolag och föreningar för att sprida information på olika språk och i olika kanaler för att nå olika grupper i hela kommunen
- hjälp att handla mat eller apoteksvaror
- telefonlinje vid oro som erbjuds av Svenska kyrkan och Hela människan, samt en särskild stödlinje som erbjuds äldre
- stöd från socialtjänsten, Kvinnojouren i Huddinge, ungdomsjouren Kraftbyråns stödchatt och hjälptelefonlinjen Välj att sluta vid oro och våld i hemmet
Läs mer
-
2020-04-08
De mänskliga rättigheterna och demokratin
Att mänskliga rättigheter och demokrati hänger ihop är uppenbart för de flesta, men hur sambandet egentligen ser ut och vilka skillnader och kompletterande faktorer som finns är kanske inte lika tydligt. Etikprofessor Elena Namli medverkar i ett webbinarium om mänskliga rättigheter och demokrati där detta diskuteras.
På grund av den exceptionella situation vi befinner oss i, med rese- och mötesrestriktioner som följd, har vi alla fått tänka om kring hur vi möts. Tekniska lösningar kan i många fall kompensera för inställda konferenser och möten.SKR anordnar ett antal webbsända seminarier på temat mänskliga rättigheter under våren som ett sätt att nå ut i en tid då vi inte kan samlas fysiskt. Det första av dessa sänds 13.00 – 14.00 den 21 april, och handlar om de mänskliga rättigheternas förhållande till det demokratiska statsskicket.Senare i vår kommer vi sända webbinarier på temat lokala samhällskontrakt, respektive yttrandefriheten och hot och hat mot förtroendevalda – mer information om dessa kommer vi lyfta fram här på bloggen längre fram!En grundläggande del av det demokratiska statsskicketDet demokratiska statsskicket är en förutsättning för mänskliga rättigheter.Grundläggande medborgerliga rättigheter såsom allmän och lika rösträtt, informations- och yttrandefrihet samt förenings- och mötesfrihet är också grundläggande för att en stat ska vara demokratisk. Så långt kan mänskliga rättigheter och demokrati verka svåra att skilja från varandra. Men mänskliga rättigheter medför också skyddsmekanismer som reglerar hur majoriteten behandlar minoriteten, hur staten får behandla sina invånare och hur vi utan godtycklighet kan prioritera mellan intressen när det är nödvändigt att göra det. Inom det demokratiska statsskicket ryms mekanismer som kan användas för att avskaffa detsamma, men med ett väl utbyggt och vida respekterat system för mänskliga rättigheter följer spärrar som skyddar mot illegitimt maktutövande.I en tid då vi ser att demokratiska värderingar hotas och urholkas på många håll i världen, vilket skydd kan mänskliga rättigheter utgöra mot odemokratiska opinioner?Frågor kring mänskliga rättigheter är alltid aktuella. Det handlar om hur vi lever tillsammans i vårt samhälle och hur vi ordnar allt från samhällsbyggnad och kultur till skola, vård och omsorg. Den rådande pandemin aktualiserar dessutom många frågor som rör mänskliga rättigheter, bland annat vad gäller yttrandefrihet; rätt till bästa möjliga hälsa; utbildning; diskriminering; samt begränsningar i människors rörelsefrihet.Mänskliga rättigheter i etik, politik och juridikVid webbinariet som sänds 13.00 – 14.00 den 21 april medverkar Elena Namli som är professor i teologisk etik vid Uppsala universitet. Förutom att vara återkommande som kursansvarig, föreläsare, och handledare på masterprogrammet i mänskliga rättigheter vid Uppsala universitet står hon bakom en lång rad publikationer om bl.a. mänskliga rättigheter i etik, politik och juridik och mänskliga rättigheter i offentlig förvaltning.Anmälan webbinarium om de mänskliga rättigheterna och demokratin
Läs mer
-
2020-04-02
Demokratiresan – sociala kontrakt och medborgardialog
I podcasten Demokratiresan medverkar docent Hans Abrahamsson, som samtalar med SKR:s medarbetare om det sociala kontraktet. Dialog mellan kommun, medborgare och andra aktörer är ett måste för att vi tillsammans ska åstadkomma ett hållbart samhälle!
Demokratiresan är en podcast från SKR som tar upp olika aspekter av demokrati. I tidigare avsnitt kan du bland annat höra om arbetet med mänskliga rättigheter på lokal och regional nivå. Podcastens övergripande fokus är insatser som utvecklar demokratin och stärker relationen mellan medborgare och kommunen eller regionen.I avsnitt 20 av podden medverkar Hans Abrahamsson, som är freds- och utvecklingsforskare vid Göteborgs universitet, i ett samtal om sociala kontrakt. Samtalet leds av SKR:s Anders Nordh, och förutom Hans medverkar Lena Langlet, som är sektionschef för demokrati och styrning på SKR. Frågor som berörs är:- hur ska vi leva tillsammans, vilken framtid vill medborgarna ha tillsammans i en kommun?
- hur kan vi med medborgardialog mobilisera alla i samhället i att forma ett nytt samhällskontrakt?
Läs mer
-
2020-03-26
Verka för en positiv utveckling av det demokratiska samtalet
Att kunna yttra sig och vara delaktig i samhällsutvecklingen är en viktig rättighet – men innebär inte rätt att minska andra människors rättigheter. Den hårda tonen i det demokratiska samtalet riskerar att tysta såväl allmänheten som journalister och förtroendevalda.
Det svenska demokratiska samtalet bygger på delaktighet och medverkan från olika perspektiv. När samtalstonen hårdnar och hot- och hatfulla uttryck blir vardag och accepteras av allt fler riskerar det att tysta såväl allmänheten som debatten. Mot bakgrund av detta har SKR tillsammans med medieinstitutet Fojo inlett ett pilotprojekt som handlar om hur vi tillsammans kan bidra till ett bättre samtalsklimat och verka för att ingen tystnar. Allmänheten ska känna att de kan delta i det demokratiska samtalet, och medverka med sina tankar och synpunkter, utan att mötas av hot och hat.När det gäller att förändra tonen i det demokratiska samtalet, så behöver hela samhället delta i förändringen. Det kan inte varje enskild person göra själv, vi behöver agera tillsammans, säger Lena Langlet, sektionschef för Demokrati och styrning, SKR.Förtroendevalda och journalister kan vara särskilt utsattaFörtroendevalda som i och med sitt uppdrag bidrar med sin tid och sitt engagemang ska kunna verka under trygga former. Deras uppdrag är viktigt men inte alltid enkelt, de ställs inför svåra prioriteringar som påverkar medborgarnas service och välfärd i deras vardag, som påverkar vår samhällsutveckling och vår demokratiutveckling. Beslut och prioriteringar kan i sin tur leda till hot och hatfulla uttryck och ageranden.De politiska besluten ska naturligtvis också granskas inom ramen för det demokratiska systemet, och det innebär att media och journalister har ett granskande uppdrag som ska förmedlas till allmänheten. Detta uppdrag leder ibland även till att journalister blir utsatta för hot och hat, en situation som riskerar att leda till självcensur där allmänheten kan stå utan viktig information.SKR och medieinstitutet Fojo bjuder in till ett pilotprojekt för ett bättre samtalsklimatKan journalister och förtroendevalda verka för ett bättre samtalsklimat i det offentliga samtalet? SKR och medieinstitutet Fojo samarbetar nu i ett pilotprojekt där förtroendevalda och journalister som två demokratiaktörer möts för att tillsammans verka för en positiv utveckling av det demokratiska samtalet. Målet är att tillsammans påverka utvecklingen i det demokratiska samtalet så att det blir mer respektfullt, och därmed mer tillgängligt och attraktivt för medborgarna att delta i.Vill ni delta i projektet och anordna en lokal workshop? Projektet är avgiftsfritt för de som deltar i pilotprojektet.Delta i pilotprojekt för ett bättre samtalsklimat, intresseanmälan
Läs mer
-
2020-03-19
Härryda och Homa Bay implementerar barnkonventionen genom partnerskap
Härryda kommun och Homa Bay County i Kenya har samarbetat kring att skapa lokala strukturer för att främja barn och ungas rättigheter och möjliggöras delaktighet i den lokala demokratin.
FN:s barnkonvention blev svensk lag vid årsskiftet, vilket innebär att det nu ställs krav på kommuner och regioner att leva upp till konventionens artiklar. I den undersökning som SKR och MUCF har gjort om hur kommuner och regioner arbetar med ungas inflytande framkom att majoriteten kommuner saknade en strategisk plan för hur unga ska göras delaktiga. Ett sätt att utveckla lokala verktyg för att stärka barns rättigheter är genom att lära sig av andras erfarenheter inom ett kommunalt partnerskap, vilket Härryda kommun i Västra Götaland och Homa Bay County i Kenya har gjort tillsammans under flera år.I ett kommunalt partnerskap får en kommun eller region i Sverige finansiering från Internationellt Centrum för Lokal Demokrati (ICLD) för att under två eller tre år djupdyka och utveckla lösningar inom en angelägen lokal utmaning, tillsammans med en partner i en annan del av världen. Även om Härryda och Homa Bay på många sätt har olika förutsättningar, så upptäckte de genom ICLD att de delade utmaningen att det saknades tillräckliga kommunala strukturer för att kunna ge barn och unga inflytande.Vi hade båda gemensamma utmaningar att få in ungdomar i den demokratiska processen. Vi såg snabbt att vi hittade lösningar och hade mycket att lära genom att jämföra oss, säger kommunalrådet Patrik Linde (S) som ingick i styrgruppen.I barnkonventionen ställs bland annat krav på att barn och unga ska ha rätt att uttrycka sitt perspektiv i frågor som berör dem och få det taget i beaktning, men tillräcklig kunskap om vad konventionen innebär i praktiken saknades bland de anställda. Därför ansökte kommunerna om ett partnerskap till ICLD där de gemensamt började utveckla egna verktyg för att stärka barns inflytande och deltagande. Grunden för samarbetet är det gemensamma utbytet av erfarenheter och metoder där kommunerna drar nytta av varandras styrkor för att engagera och delaktiggöra barn och unga. Genom finansiering av ICLD genomfördes bland annat ömsesidiga studieresor, utbildningar i barnkonventionen och workshops om barns rättigheter för att hitta lösningar för hur barnkonventionen bäst kunde implementeras lokalt. Med inspiration från Homa Bays metoder att använda debatter som utbildningsmetod har Härryda bland annat utvecklat ett nytt ungdomsforum för att främja demokratisk diskussion bland unga.Som lärare blev jag väldigt inspirerad av deras metoder för att låta ungdomarna lära sig genom att debattera frågor som en del av lektionerna. Det ger barnen en möjlighet att tidigt bli en aktiv del av den demokratiska processen, vilket är ett bra sätt för att ge unga sin rätt till inflytande och leva upp till barnkonventionen, säger Patrik Linde, kommunalråd (S).Härryda har även inrättat en koordinator för att samordna skolornas demokratiuppdrag. Homa Bay har samtidigt lärt sig av Härrydas metoder att involvera unga i samhällsplanering. Deras samarbete är ett exempel på hur kommuner kan använda partnerskap genom ICLD som en språngbräda till att implementera barnkonventionen i sitt lokala arbete.Ömsesidig nytta är A och O för oss i ett partnerskap, det är därför en stor inspiration att se att Härryda och Homa Bay båda fått positiva och varaktiga resultat genom partnerskapet. Deras partnerskap visar också en väg framåt för hur andra kommuner som har utmaningar med hur man ska implementera barnkonvention kan gå tillväga, säger Johan Lilja, generalsekreterare på ICLD.
Läs mer
-
2020-03-05
Om ungas delaktighet i podcasten Demokratiresan
Podcasten Demokratiresan gästas av Lena Nyberg, Generaldirektör på MUCF, Barnombudsman Elisabeth Dalin samt Christina Mattisson som är ordförande för SKR:s beredning för demokratifrågor. Samtalet handlar om möjliga vägar till inflytande för barn och unga och deras tillit till demokratin.
SKR:s podcast Demokratiresan tar upp olika aspekter av demokrati på lokal och regional nivå. I tidigare avsnitt har podden fördjupat sig i ämnen som medborgardialog, medskapande och mänskliga rättigheter. Arbete som utvecklar demokratin och stärker relationen mellan medborgare och kommunen eller regionen är i fokus. Poddavsnitt 18 om barn och ungas inflytande leds av Lena Langlet, SKR.Poddavsnittet Barn och unga i DemokratiresanBarnkonventionen blev den 1 januari i år en del av svensk lagstiftning. Regeringen håller dessutom på att ta fram en ungdomspolitisk skrivelse till riksdagen. Det händer med andra ord mycket på området för barnets rättigheter, inte minst vad gäller ungas rätt till delaktighet och inflytande.Inte valfritt om vi ska göra barn delaktiga eller inteI och med att Barnkonventionen blev svensk lag är det inte längre valfritt huruvida kommuner och regioner ska arbeta för barn och ungas delaktighet – det är obligatoriskt och en rättighet som tydligt följer av konventionen.Barns rättigheter är inte längre ett perspektiv bland andra – det är svensk lag, säger Elisabeth Dalin, generaldirektör Barnombudsmannen.Barnombudsman Elisabeth Dalin menar att lagändringen kommer märkas allra mest i kommuner och regioner, där det redan idag bedrivs mycket bra arbete. Många kommuner och regioner samarbetar i nätverk där man lär av varandra genom praktiskt erfarenhetsutbyte. En nyckel för att lyckas i arbetet är att göra barn och unga delaktiga och lyssna på dem riktigt, med möjlighet till inflytande.Unga vill påverka, och kommuner vill ha deras perspektivMyndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) tar varje år fram en fokusrapport som lyfter fram olika frågor som är särskilt viktiga för unga. Förra årets rapport, som lanserades i november 2019, handlar om ungas inflytande på lokal och regional nivå.Fokus 19: Det vore ju kul om de frågade nån gång, MUCFLena Nyberg är generaldirektör för MUCF, och berättar om några slutsatser från rapporten:Unga vill gärna vara med och påverka! Unga är väldigt samhällsintresserade och tycker till exempel att mänskliga rättigheter och rättvisefrågor är väldigt viktig, säer Lena Nyberg, generaldirektör MUCF.På samma gång visar rapporten att barn och unga tycker att det är svårt att veta hur man kan gå till väga för att vara med och påverka. Detta trots att kommuner och regioner gärna vill ha barn och ungas perspektiv, bland annat för att höja kvaliteten och träffsäkerheten på de beslut som fattas. Här ser vi ett kommunikationsproblem. 2018 års fokusrapport från MUCF visar att endast hälften av de unga känner sig inkluderade i samhället. Samtalsdeltagarna i podden diskuterar hur vi måste skapa vägar för ungas inflytande. Inte bara för att samhället behöver få ta del av deras kloka och viktiga synpunkter, utan också för att inkludering i sig är en faktor som är enormt viktig för att skapa tillit till demokratin.Delaktighet för bättre beslutskvalitetAtt delaktiggöra barn och unga är inte bara något vi måste göra för att säkerställa barns rättigheter. Det handlar också om ett förhållningssätt för att fatta bättre beslut. Processer för delaktighet kan hjälpa oss bygga skolgårdar och cykelbanor som är anpassade för de som de är till för från början. Christina Mattisson menar att barns perspektiv måste få komma fram inte bara inom skolan, som traditionellt sett är ett område där vi försöker delaktiggöra barn. Barn och ungas perspektiv behövs lika mycket när vi planerar kollektivtrafik eller gör kommunala översiktsplaner, som faktiskt är barnens framtid.Vi har inte råd att inte ta med barn och ungas perspektiv när vi fattar beslut, säger Christina Mattisson, ordförande SKR:s demokratiberedning och oppositionsråd i Region Blekinge.
Läs mer
Kommentarer