Förändra radikalt var ett projekt för att skapa ”annorlunda, bättre och billigare” tjänster med brukare i fokus. Brukarna av ledsagarservice i Laholms kommun upplevde att insatsen saknade flexibilitet. Kommunen satsade därför på förbättring med en radikal lösning som både ökade livskvaliteten för brukarna och blev billigare.
2015 släppte
Laholms kommun ledsagarservicen fri. I intervjuer med brukarna hade man förstått att det vanliga sättet att handlägga ledsagning innebar långa väntetider, vilket i sin tur gjorde det svårt att gå på en speciell konsert eller ”spontant” gå på bio veckan efter ansökningen. Många brukare kände sig också tvungna att ständigt använda upp sin tilldelade ledsagartid, eftersom man visste att den annars minskades ner.
Projektet diskuterade med några brukare: skulle deras situation bli bättre om timmarna blev helt fria? Brukarna var förvånade: kunde man göra så?
Projektet bestämde sig för att prova på en mindre grupp. Utan gränser för hur många ledsagartimmar varje brukare skulle tilldelas, och med ett löfte om att ledsagningen inte skulle minskas om man inte använde ett visst antal timmar.
Kristina Isaksson var en av två projektledare från Laholms kommun:
—Först visste vi inte alls hur det skulle gå, tänk om alla i testgruppen skulle boka ledsagning hela tiden? Så blev det inte, men ledsagartimmarna ökade något. Samtidigt minskade handläggningstimmarna för personalen med motsvarande summa, till och med lite mer, så tjänsten blev faktiskt både bättre och billigare.
Vad har hänt sedan projektet avslutades?
—Vi har fått mycket uppmärksamhet kring vårt sätt att hantera ledsagarservice och i och med det intervjuades brukare som var otroligt positiva. FUB (Föreningen utvecklingsstörda barn och unga) är väldigt stolta och malliga för att vi har gjort på detta sätt. De sprider stoltheten vidare i sina kretsar och berättar vilket bra samarbete de har med tjänstemännen. Vi fortsatte testet till november 2015, därefter togs beslut i socialnämnden att fullt ut implementera tjänsten från 2016. Det är väldigt många kommuner som hör av sig och vill vetta hur vi har gjort och hur det gick. Bland annat Jönköping och Trollhättan som båda håller på att implementera friare ledsagarservice.
Fortsätter ni att jobba med tjänstedesign?
—Ja, det gör vi, och jag rekommenderar arbetssättet till andra, men det behövs utbildning och träning. Vi har gått ”all in” från 2018. Alla chefer i socialtjänsten och alla de högsta cheferna inklusive kommunchefen har fått en tvådagars utbildning som vi köpt in via SKL. Vi har i dagsläget utbildat 60 personer. Och jag och en kollega har handledning i tjänstedesignprojekt. Vi har identifierat fyra projekt i vår verksamhetsplan och de ska använda tjänstedesignmetoder.
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.
Tack för att du hjälper oss!
Välkommen till SKR:s blogg om mänskliga rättigheter. Vi som bloggar är Cecilia Berglin, Cecilia Ramqvist och Björn Kullander, och ingår i den projektgrupp som arbetar med överenskommelsen med regeringen fram till 1 september 2021.
I bloggen berättar vi om olika utbildnings- och utvecklingsprojekt med fokus på praktiskt rättighetsarbete för politik och förvaltning i kommuner och regioner. Vi har också ambitionen att dela med oss av nationella och internationella erfarenheter av aktivt arbete för att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter.
Det vi vill uppnå med utropandet är att alla ska känna att det blir ett bättre samhälle dag för dag. Att vi ständigt blir mer öppna för andra människor, att vi inte diskriminerar varandra. Det handlar om mänskliga relationer.– Anders Lundkvist, kommunstyrelsens vice ordförande, Piteå kommun.Galan som anordnades den 24 oktober 2020 webbsändes givetvis, och kan ses i efterhand. Flera lokala artister och kulturpersonligheter medverkade vid högtidlighållandet. Dessutom genomfördes mångfaldsdiplomeringar för företag som är verksamma i Piteå och som arbetat särskilt bra med mångfald och mänskliga rättigheter.MR-DAG Piteå, galan (Vimeo, nytt fönster)Vi gratulerar Piteå kommun och önskar lycka till i det fortsatta arbetet som MR-kommun!MR-kommun 2021, Piteå kommun
Covid-19-pandemins tänkbara konsekvenser på folkhälsanbeskrivs hur pandemin påverkar samhällets funktioner och de hälsokonsekvenser som detta för med sig. Det kan vara svårigheter att klara skolan, ökad arbetslöshet, ohälsosamma levnadsvanor, oro och ensamhet hos äldre och ökad risk för isolering och våld i hemmet bland barn och kvinnor. Därtill drabbas de med mer utsatta sociala och ekonomiska förhållanden i högre grad än andra.Hälsoskillnaderna riskerar därför att öka mellan grupper i befolkningen utifrån socioekonomisk situation och diskrimineringslagens grunder som exempelvis kön, ålder och etnisk tillhörighet.Förutsättningar att bedriva vård, skola och omsorg påverkasKommuner och regioner pekade redan i ett tidigt skede av pandemin på flera konsekvenser för folkhälsan och följderna dessa får för att bedriva vård, skola och omsorg av god kvalitet. Samtidigt som kommuner och regioner under pandemin på kort sikt lyckats ställa om sina verksamheter på ett imponerande sätt, innebär det här att vi på längre sikt fortfarande är i en oklar och svår situation.Vi vet att en jämlik hälsa i befolkningen belastar välfärden i lägre grad och en frisk befolkning ger positiva effekter för arbete, företagande, samhällsekonomi och inte minst den sociala sammanhållningen. Det finns dock stora påverkbara skillnader i hälsa bland olika grupper i befolkningen. Under våren har mycket planerad vård tvingats skjutas upp. Den framskjutna vården får konsekvenser för hälsan. Därtill riskerar andra samhällseffekter som Folkhälsomyndigheten lyfter fram, exempelvis arbetslöshet, skolgång och isolering att drabba de som redan har sämre hälsa hårdast.Återställning eller omställningNär vi nu står inför ett återställande av samhället är det viktigt att vi är proaktiva och bidrar till att ställa om i en mer hållbar riktning. Hälsa är en grundläggande del av de mänskliga rättigheterna och ett uttalat globalt mål i Agenda 2030. Vi kan göra mycket för att påverka hälsokonsekvenserna av Covid-19.SKR håller därför på med att ta fram en sammanställning av de konsekvenser som covid-19 krisen medför på hälsan i befolkningen och dess påverkan på de verksamheter som bedrivs i kommuner och regioner. Syftet är att konkretisera vilka områden, som i ljuset av krisen, är särskilt viktiga att prioritera för att välfärden i Sverige även fortsättningsvis ska vara väl fungerande.För att uppnå en god och jämlik hälsa i befolkningen vet vi sedan tidigare att det även fortsättningsvis behövs väl fungerande välfärdssystem som tillgodoser behov och förutsättningar bland olika grupper flickor, pojkar, kvinnor och män. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet behöver vara prioriterat och hälsa vara en övergripande strategi. Det är en ekonomisk nödvändighet och ett strategiskt val för att klara framtidens välfärd.SKR:s arbete med folkhälsaFolkhälsomyndighetens rapport:
Kommentarer