Plattformen för mänskliga rättigheter på lokal och regional nivå nylanseras

2017 lanserade SKL med en plattform för policy- och verksamhetsutveckling för mänskliga rättigheter i kommuner och regioner. Plattformen har nu testats tillsammans med sju kommuner. Det har resulterat i en reviderad version, som nylanseras torsdagen 5 september.

I Sverige spelar kommuner och regioner en viktig roll i genomförandet av de mänskliga rättigheterna. För att konkretisera vad mänskliga rättigheter innebär i den svenska lokala och regionala kontexten tog SKL fram en plattform för policy- och verksamhetsutveckling redan 2017.

Tanken är att plattformen ska fungera som en utgångspunkt och ett utvecklingsverktyg när ledningen i politik och förvaltning vill stärka det egna arbetet med mänskliga rättigheter.

Att integrera mänskliga rättigheter i arbetet

Att omsätta mänskliga rättigheter i praktiken betyder att man måste våga testa nya sätt att planera, genomföra och följa upp kommunala verksamheter med rättighetsbäraren i centrum. MR-plattformen har varit ett viktigt verktyg för att systematisera arbetet, och i syfte att testa och förbättra den drev SKL ett nätverk utifrån dess innehåll under 2018-2019.

Arbetet följdes noga av Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt (RWI), som bedrev följeforskning. RWI genomförde en lång rad intervjuer med nätverkets deltagare, och närvarade vid nätverksträffarna. Forskningen visade bland annat att deltagarna använder sig av plattformen som ett uppslagsverk och en inspirationskälla, snarare än som en renodlad instruktionsbok.

Deltagarna från de sju kommunerna önskade sig även en än tydligare förankring i de fyra aktörskap som lyfts fram i plattformen, för att göra kopplingen mellan plattformen och den kommunala verkligheten särskilt tydlig.

Plattformen har nu reviderats utifrån de lärdomar som kommit med arbetet. Nu på torsdag, den 5 september 2019 klockan 10.00 nylanseras plattformen i en reviderad version, som förhoppningsvis ska utgöra ett ännu skarpare verktyg för den kommun eller region som vill systematisera sitt arbete med mänskliga rättigheter.

Ta del av den reviderade plattformen för verksamhetsutveckling inom mänskliga rättigheter

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    1000

    Kontakt

    Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

    Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

    Covid-19 och det nya coronaviruset








    Hjälpte informationen på sidan dig?

    Tack för att du hjälper oss!

    Om bloggen

    Välkommen till SKR:s blogg om mänskliga rättigheter. Vi som bloggar är Cecilia Berglin, Cecilia Ramqvist och Björn Kullander, och ingår i den projektgrupp som arbetar med överenskommelsen med regeringen fram till 1 september 2021.

    I bloggen berättar vi om olika utbildnings- och utvecklingsprojekt med fokus på praktiskt rättighetsarbete för politik och förvaltning i kommuner och regioner. Vi har också ambitionen att dela med oss av nationella och internationella erfarenheter av aktivt arbete för att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter.


    • Poddserie om arbetet med nationella minoriteter
      Nu är vi inne i årets mörkaste tid – en tid som lämpar sig perfekt för att lyssna på intressanta poddar! Under 2020 har Region Gävleborg producerat och släppt en poddserie om arbetet med nationella minoriteter. Avsnitten innehåller intressanta diskussioner och samtal med gäster.
      Ett övergripande syfte med podden är förstås att nå ut, synliggöra och höja kunskapsnivån om allt det arbete som bedrivs med nationella minoriteter i Gävleborgs län; men avsnitten behandlar även aktuella frågor, personliga erfarenheter, musik, poesi och mycket annat.Poddserie om minoriteter av Region Gävleborg– Det finns ett särskilt behov av plattformar när det gäller Sveriges nationella minoriteter. Oavsett om du är en politiker eller tjänsteperson, om du arbetar inom den offentliga, ideella eller privata sektorn så behövs fortbildning. Dessutom är språk och musik viktiga delar av dessa kulturer. Att få lyssna på och inte bara läsa om dem är därför viktigt. Poddformatet blir på så sätt självklart, säger Frédéric Thiabaud som arbetar som kulturstrateg i Region Gävleborg.Han ansvarar för det redaktionella arbetet med poddserien, där gäster som på olika sätt arbetar i länet för att sprida kunskap och kultursatsningar om Sveriges nationella minoriteters kultur och minoritetsspråk, bjuds in. Medverkande är bland annat representanter för Arkiv Gävleborg, Folkteatern Gävleborg, Gävle Symfoniorkester, Hälsinglands museum, Länsmuseet Gävleborg, Riksteatern Gävleborg och Gävle kommun.Vi upplever podden som ett roligt och relevant format för att sprida kunskap, inte minst under coronapandemin. Den ger utrymme både för att reflektera och att synliggöra olika röster, projekt och initiativ inom såväl arbetet med nationella minoriteter som andra av våra aktuella satsningar, säger Frédéric.Ett tillgängligt formatDet är Kultur Gävleborg som är initiativtagare till poddserien och som även bekostar projektet. Kultur Gävleborg är en del av Region Gävleborg som har till uppgift att verka för ett levande konst- och kulturliv i hela länet; poddserien är en del av det arbetet. I produktionen har Kultur Gävleborg har haft diskussioner och samverkat med andra aktörer i länet som arbetar med Sveriges nationella minoriteters kultur och med minoritetsspråk. – Poddserien främjar de nationella minoriteters kultur och språk. En digital produktion ökar tillgängligheten till informationen. Det är därför vi avsätter tid för att skicka information om poddserien även på nationell nivå, menar Frédéric Thiabaud, kulturstrateg, Region Gävleborg.Om minoritetsrättigheterDen svenska minoritetspolitiken omfattar fem nationella minoriteter: samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna har dessutom status som urfolk. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk gäller i hela Sverige och för alla de fem nationella minoriteterna. Det innebär till exempel att alla kommuner och regioner ska ha antagit mål och riktlinjer för minoritetsarbetet. För de 84 kommuner och 15 regioner som dessutom tillhör ett förvaltningsområde så tillkommer till exempel krav på att erbjuda förskoleverksamhet och äldreomsorg på det nationella minoritetsspråket.Arbetet med nationella minoriteter är självklart en fråga om mänskliga rättigheter. Det handlar om att säkerställa att människor har kännedom om sina mänskliga rättigheter, att de kan vara delaktiga i processer som påverkar deras liv, att välfärdens kärnuppdrag kring bland annat skola, vård, omsorg och kultur genomförs utan diskriminering och med respekt för varje människas mänskliga rättigheter.Nationella minoriteter och minoritetsspråk, Region GävleborgYtterligare poddtipsHär på MR-bloggen har vi tidigare tipsat om SKR:s egna podcast Demokratiresan där du kan höra mer om SKR:s arbete kring frågor som demokrati, lokalt självstyre, mänskliga rättigheter och medborgardialog.Demokratiresan - en podcast om demokrati
      Läs mer

    • Vi har alla ett ansvar att bekämpa hot och hat
      Hot och hat av förtroendevalda ökar. Utsattheten innebär att de mänskliga rättigheterna inte respekteras och vår demokrati äventyras. Och det är bara vi, som tillsammans, kan se till att ändra den utvecklingen.
      Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har i den nyligen lanserade rapporten ”Avhopp från politiskt förtroendeuppdrag” intervjuat förtroendevalda om deras personliga upplevelser av hot och hat, som har fått dem att antingen avsluta eller överväga att avsluta sina förtroendeuppdrag. I rapporten beskrivs bland annat hur de ständiga incidenterna, som intervjupersonerna har utsatt för, tär. Vissa når till sist punkten där de anser att uppdraget inte är värt konsekvenserna, som att ständigt känna rädsla, behöva se sig om över axeln och uppleva att de som personer förändras. Vanliga utlösande faktorer till avhopp är hotfulla sms, telefonsamtal och mejl, förföljelser och att bli uthängd på internet. För några upphör hotet och hatet i samband med att uppdraget avslutas. För andra fortsätter det i samma takt, eller uppkommer nu och då när någon särskild fråga blir aktuell på dagordningen igen.Under valåret 2018 utsattes var tredje förtroendevald i fullmäktige för trakasserier, hot, hat eller våld. Det har till och med gått så långt att det finns sajter som tipsar om hur man kan hota och hata utan att riskera att bli polisanmäld. Det här är ett gemensamt samhällsproblem, som vi alla tillsammans behöver motverka så att våra över 40.000 förtroendevalda i kommuner och regioner fortsätter tycka att det är värt att ta ansvar för den lokala och regionala utvecklingen, samhällsservicen och samhällsbyggandet.SKR har, med stöd av regeringen, länge arbetat med frågan om hot och hat mot förtroendevalda. Arbetet har bland annat handlat om få till den nu gällande stärkta strafflagstiftningen, genomföra utbildningar för förtroendevalda och ge stöd till kommuner och regioner i arbetet med att skapa systematik kring frågan. Men fortfarande finns det mycket kvar att göra.Det är viktigt för demokratin och yttrandefriheten att det finns ett stort utrymme för meningsskiljaktigheter, debatter och diskussioner. Lika viktigt är det att vi alla sätter samma gräns, där det varken är okej med personangrepp eller hotfulla attacker om att man minsann vet var personen bor. Som en av de intervjuade i SKR:s rapport retoriskt uttrycker det: ”Om inte jag som styrelsens ordförande orkar stå upp för den demokratiska processen - vem ska då orka?”Avhopp från politiskt förtroendeuppdrag, webbutikenDebattartikel: Förtroendevaldas avhopp - ett hot mot demokratin
      Läs mer

    • Piteå har utropat sig till MR-kommun
      Under en webbsänd gala i samband med FN-dagen den 24 oktober 2020 utropade sig Piteå till MR-kommun under högtidliga former. Man sällar sig därmed till den internationella rörelsen av så kallade Human Rights Cities.
      Här på MR-bloggen har vi flera gånger tidigare lyft fram Human Rights Cities, senast när vi berättade om världskonferensen i Gwangju som är ett forum för MR-städer och där även SKR medverkade i årets digitala konferens.Det finns ingen internationell enhetlig standard för vad det innebär att vara en MR-stad, och som vi gärna poängterar ligger det i alla svenska kommuner och regioners kärnuppdrag att arbeta med mänskliga rättigheter i och med ansvaret för exempelvis utbildning, hälso- och sjukvård, stadsplanering och kultur. Våra kommunala och regionala verksamheter ska genomsyras av respekten för alla människors lika värde, med mål om att möjliggöra delaktighet och åstadkomma jämlikhet utan diskriminering.Ett verktyg för systematiskt MR-arbeteI Sverige finns SKR:s plattform för policy- och verksamhetsutveckling inom mänskliga rättigheter (MR) som ett verktyg för den som vill införa ett mer systematiskt arbete kring mänskliga rättigheter. Både internationellt och i Sverige ser vi även en utveckling med fokus på lokalsamhället, där kommunen arbetar med mänskliga rättigheter inom det geografiska territoriet tillsammans med andra aktörer som civilsamhälle, näringsliv och universitet. SKR driver just nu ett utvecklingsnätverk kring sådana lokala samhällskontrakt, där Piteå kommun är en av pilotkommunerna.Plattform för policy- och verksamhetsutveckling inom MRPiteås åtagande handlar om hela lokalsamhälletAtt utropa sig till MR-kommun som Piteå nu har gjort innebär alltså inte att man ska börja arbeta med mänskliga rättigheter som något nytt. Det är snarare en avsiktsförklaring om att höja ambitionsnivån, öka systematiken och bli en än mer inkluderande kommun. Piteå kommun har under flera års tid noga förberett det åtagande som gjordes den 24 oktober, bland annat genom dialoger med 1 500 pitebor som fick berätta om sina förväntningar på åtagandet.På frågan om vad det egentligen innebär att Piteå nu utropar sig till en MR-kommun svarar kommunstyrelsens ordförande Helena Stenberg:Det handlar om att vi tar ställning för att de här frågorna och den här värdegrunden är viktiga för Piteå kommun. Det handlar också om att få med hela samhället i ett arbete kring mänskliga rättigheter. Som kommun har vi ett jättestort ansvar för välfärdsfrågor, samhällsutveckling, demokratifrågor och som en stor arbetsgivare, men det är arbetet handlar om hela vårt samhälle.Ett långsiktigt arbete – inget tomteblossKommunalrådet Anders Lundkvist poängterar under utropandet att Piteå kommuns åtagande som MR-kommun inte är något tillfälligt projekt. Det förberedande arbetet har pågått under en lång tid, och den högtidliga galan med utropandet är ett sätt att uppmärksamma det arbete som pågår ständigt och som kommer att fortsätta framöver.Det vi vill uppnå med utropandet är att alla ska känna att det blir ett bättre samhälle dag för dag. Att vi ständigt blir mer öppna för andra människor, att vi inte diskriminerar varandra. Det handlar om mänskliga relationer. – Anders Lundkvist, kommunstyrelsens vice ordförande, Piteå kommun.Galan som anordnades den 24 oktober 2020 webbsändes givetvis, och kan ses i efterhand. Flera lokala artister och kulturpersonligheter medverkade vid högtidlighållandet. Dessutom genomfördes mångfaldsdiplomeringar för företag som är verksamma i Piteå och som arbetat särskilt bra med mångfald och mänskliga rättigheter.MR-DAG Piteå, galan (Vimeo, nytt fönster)Vi gratulerar Piteå kommun och önskar lycka till i det fortsatta arbetet som MR-kommun!MR-kommun 2021, Piteå kommun
      Läs mer

    • Större andel kvinnor än män påverkas i sitt politiska uppdrag
      Kvinnor och män ska ha samma möjlighet till inflytande i uppdraget som förtroendevald. Örebro kommun har genom ett utvecklingsarbete satt fokus på villkoren inom politiken.
      I arbetet med att förebygga hot, hat och våld mot förtroendevalda ingår det att följa skillnader i utsatthet ur ett jämställdhetsperspektiv. Örebro kommun är en av de kommuner som har ett utvecklat arbete med att fokusera på villkoren inom politiken. I en enkätundersökning till förtroendevalda har de fått fram att det finns väsentliga skillnader för kvinnor och män i att fullfölja sitt politiska uppdrag.Det är precis den formen av arbete som vi på SKR tycker är viktigt att undersöka och lyfta för att det ska finnas samma möjlighet till inflytande i uppdraget som förtroendevald oavsett kön.Undersökningen som den politiska jämställdhetsdelegationen i Örebro genomförde visade att:
      • Det finns skillnader i villkor för kvinnor och män när det kommer till att ta och fullfölja politiska uppdrag.
      • Förekomsten av härskartekniker är utbredd och kvinnor drabbas i betydligt högre utsträckning än män. Utövandet av härskartekniker sker framförallt mellan partikollegor inom de politiska partierna.
      • Till skillnad från 2017 års enkät visar enkäten från 2019 att kvinnor utsätts i högre utsträckning än män för våld och trakasserier. Skillnaden mellan könen är betydande.
      Örebro kommun har en politisk jämställdhetsdelegation sedan 2007 som har fokus på jämställdhetsarbetet i organisationen.Villkor i politiken för kvinnor och män I Örebro kommun (PDF, nytt fönster)Örebro kommuns arbete med jämställdhetDet systematiska arbetet behöver utvecklasÖrebro kommuns enkätresultat stärker också bilden att det finns behov av att utveckla det systematiska arbetet för att möta skilda behov hos kvinnor och män. Både SKR och Brottförebyggande rådet (Brå) har gjort enkätundersökningar som visar att förtroendevalda behöver bättre förutsättningar att verka under trygga former i sitt demokratiska uppdrag.En enkätundersökning som genomförts av SKR under 2020 visar att knappt 10 procent av kommuner och regioner kartlägger (i sitt systematiska förebyggande arbete) om det finns olika behov mellan förtroendevalda kvinnor och män.SKR:s arbete med att förebygga och motverka hot och hat mot förtroendevaldaI Politikernas trygghetsundersökning (PTU 2019) konstaterar Brå att var fjärde förtroendevald uppger att utsatthet samt oro för utsatthet påverkar dem i deras uppdrag. Det är en större andel kvinnor än män som uppger att de påverkas. Könsskillnaderna är störst bland de som blivit utsatta.Politikernas trygghetsundersökning , Brå
      Läs mer

    • Illustration där människor minglar. I bakgrunden syns hustak och himmel. I förgrunden är det gröna växter.
      SKR om mänskliga rättigheter och insatser mot korruption
      Kopplingen mellan MR och antikorruptionsarbete är tydlig genom centrala MR-principer om transparens och tydlighet i ansvarsfördelning. Specifika rättigheter förbjuder godtyckligt maktutövande och fastslår människors lika rätt till rättigheter.
      Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, arbetar både med mänskliga rättigheter (MR) och antikorruptionsarbete. Med anledning av detta har SKR bjudits in att tala på temat under världskonferensen för MR-städer. World Human Rights Cities Forum anordnas årligen i sydkoreanska Gwangju. Årets konferens, som går av stapeln 7-10 oktober 2020, anordnas förstås till allra största del digitalt med anledning av den pågående pandemin.Viktigt för den internationella rörelsen kring MR-städerSedan starten 2011 har världskonferensen i Gwangju varit ett forum för inspirationsutbyte, kunskapsspridning och gemensamt lärande för människor från hela världen som arbetar med mänskliga rättigheter på lokal nivå. En viktig uppgift är att ständigt betona den lokala nivåns viktiga roll i arbetet med mänskliga rättigheter.Världskonferensen har dessutom spelat en central roll i att utveckla och stötta den internationella rörelsen kring MR-städer. Som vi tidigare skrivit om här på MR-bloggen saknas en enhetlig standard för Human Rights Cities – konceptet har istället fått växa fram organiskt på olika platser i världen, men med vissa gemensamma principer som ledstjärnor. I Sverige blev Lund första kommun att utropa sig till MR-kommun 2018, och ytterligare flera svenska kommuner är nu långt komna i processen.Stärka demokrati och motverka korruption med MR-principerCecilia Berglin, projketledare för Mänskliga rättigheter vid SKR, kommer att delta i ett interaktivt pass som har till syfte att utforska hur mekanismer inom det internationella systemet för mänskliga rättigheter kan användas för att stärka demokratin och motverka korruption. Särskilt fokus ägnas åt principen om transparens, som också är en central del av ett rättighetsbaserat arbetssätt.Korruption bidrar till minskad tillit, fattigdom och snedvridning av konkurrens vilket underminerar uppfyllandet av de mänskliga rättigheterna. Att synliggöra relationen mellan respekten för de mänskliga rättigheterna och bekämpandet av korruption och hitta gemensamma arbetssätt och metoder är en angelägen uppgift, säger Cecilia Berglin, projektledare SKR.
      Läs mer

    • Kommuners arbete med nationella minoriteter
      Att arbeta med gruppen – inte för gruppen är en framgångsfaktor i kommuners arbete med nationella minoriteter. Dagens inlägg handlar om hur vi kan främja arbetet på plats i alla kommuner och regioner.
      I det senaste avsnittet i podcasten Demokratiresan gästas vi av:
      • Aina Negga från Sametinget,
      • Kaisa Syrjänen Schaal som är huvudsekreterare i regeringens senaste utredning om minoritetspolitiken,
      • Anne-Mari Angeria och Nils-Bertil Heikka från Luleå Kommun.
      Från SKR medverkar Björn Kullander som arbetar med frågor som rör mänskliga rättigheter och nationella minoriteter, samt Anders Nordh som leder samtalet.Samtalet handlar om kommuner och regioners arbete med minoriteter och minoritetsspråk samt om ansvaret för de nationella minoriteterna. Gästerna berättar om sitt arbete både på övergripande nivå och med praktiska exempel; Ett späckat avsnitt om ett viktigt ämne!Demokratiresan - poddavsnittet Om minoritetsfrågorMinoritetsrättigheterI Sverige finns fem nationella minoriteter som alla omfattas av den svenska minoritetspolitiken: samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna har dessutom status som urfolk. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk gäller i hela Sverige och för alla de fem nationella minoriteterna. Det innebär till exempel att alla kommuner och regioner ska ha antagit mål och riktlinjer för minoritetsarbetet. För de 84 kommuner och 15 regioner som dessutom tillhör ett förvaltningsområde så tillkommer till exempel krav på att erbjuda förskoleverksamhet och äldreomsorg på det nationella minoritetsspråket. I poddavsnittet delar Luleå kommun med sig av erfarenheter från arbetet med minoritetsrättigheter inom förskoleverksamheten.Högre växel i minoritetspolitikenJust nu är den statliga utredningen Högre växel i minoritetspolitiken ute på remissrunda.Utredningen har sett över hur statens ansvar för samordning, utveckling och uppföljning av minoritetspolitiken ska organiseras i syfte att stärka minoritetspolitiken. Kommuner och regioner efterfrågar främjande insatser och en viktig slutsats är att alla landets kommuner och regioner måste växla upp arbetet – inte bara de som tagit ställning genom att bli förvaltningsområde för en eller flera av de nationella minoriteterna.Det börjar med dialogenEn praktisk lärdom tillika ett tips som lyfts fram till kommuner som vill bli bättre på att arbeta med nationella minoriteter är att våga börja med dialoger – och att vara medveten om att det skapar förväntningar om inflytande på riktigt. Att nationella minoriteter ska ha reellt inflytande i frågor som berör dem är också en viktig del av minoritetslagstiftningen. Dialoger är viktiga för att förstå den bredd som också finns inom varje minoritet - ett exempel på detta är en process som genomfördes med den romska minoriteten i Göteborg (ta del av exemplet i skriften nedan).Utöver de särskilda minoritetsrättigheter som finns, skiljer sig arbetet med nationella minoriteter egentligen inte så mycket från annat arbete med mänskliga rättigheter. En kommun som har ett systematiskt arbete med mänskliga rättigheter på plats arbetar också med nationella minoriteter. Det handlar om att säkerställa att människor har kännedom om sina mänskliga rättigheter, att de kan vara delaktiga i processer som påverkar deras liv, att välfärdens kärnuppdrag kring bland annat skola, vård, omsorg och kultur genomförs utan diskriminering och med respekt för varje människas mänskliga rättigheter.Medskapande för romsk inkludering, webbutik
      Läs mer

    • Kommunala partnerskap för mänskliga rättigheter
      Många lokala myndigheter har blivit mer medvetna om den viktiga roll de spelar i att främja och säkra respekten för medborgares mänskliga rättigheter. Internationellt Centrum för Lokal Demokrati , ICLD, bjuder in till kommunala partnerskap med inriktning mot mänskliga rättigheter.
      För att möjliggöra för kommuner att lyfta sitt arbete med Mänskliga rättigheter på lokal nivå lanserar ICLD under hösten 2020 en särskild metod för att systematiskt arbeta med MR-frågor, Kommunala partnerskap för mänskliga rättigheter. MR-bloggen har tidigare skrivit om ICLD:s kommunala partnerskap.Demokrati och mänskliga rättigheter är under press i många länder. Även i Sverige behöver vi göra mer för att garantera dessa rättigheter till alla. Vi vill därför uppmana kommuner och regioner att växla upp sitt lokala arbete för att stärka de mänskliga rättigheterna, såväl i vår omvärld som i Sverige, säger Johan Lilja, generalsekreterare för ICLD.Ett arbete som pågår under tre års tid
      I kommunala partnerskap för mänskliga rättigheter erbjuds tre till fyra kommuner och regioner att föra ett parallellt arbete under tre år ihop med varsin internationell partner. Tillsammans driver de ett projekt relaterat till MR, samtidigt som de får stöd av varandra och ICLD att systematiskt integrera MR-arbetet i sin kommun.ICLD stöttar under hela processenKommunerna ges flexibilitet att välja vilket funktionsområde de vill arbeta med för att integrera MR-temat, exempelvis kan projektet handla om tillgänglighet, jämställdhet eller kultur, men även om integrering av MR-perspektiv i tekniska förvaltningsområden.Det här kommer bli en spännande möjlighet för svenska kommuner att både göra skillnad i världen och driva deras eget arbete med MR och Agenda 2030 framåt. Vi vill gärna träffa alla svenska kommuner och regioner och höra vilken deras mest angelägna lokala utmaning är just nu i dessa frågor. Anmäler de sedan intresse att delta så stöttar vi dem från ax till limpa med att utforma en projektplan som svarar upp mot lokalt angelägna utmaningar, säger Myriam Chilvers, projektledare för ICLD:s Kommunala Partnerskap för Mänskliga rättigheter.Det ökande intresset för MR-frågor på lokal nivå har på många håll även skapat intresse bland universitet och civilsamhälle att engagera sig i kommuners arbete. ICLD kommer därför att möjliggöra för sådana aktörer att kunna delta i samarbetsformen för att stötta kommunerna i sitt arbete.Mål och finansiering
      Tillsammans ska deltagarna sträva mot individuella mål för sig själva, men också bidra till övergripande mål. Projektet avslutas med en MR-resultatkonferens. ICLD:s satsning på mänskliga rättigheter är ännu ett tecken på MR-perspektivets växande relevans på lokal nivå.IntresseanmälanDet går att läsa mer om Kommunala partnerskap för mänskliga rättigheter på ICLD:s webbplats. ICLD erbjuder också gärna digitala möten med intresserade tjänstepersoner och förtroendevalda i kommuner.Kommunala partnerskap för mänskliga rättigheter, ICLDKontakt
      Frågor om MR-partnerskapen kan riktas via e-post till projektledare Myriam Chilvers.myriam.chilvers@icld.seDärför bör din kommun delta
      Johan Lilja, generalsekreterare för ICLD, berättar om varför din kommun bör delta i det tre åriga projektet.Längd: 1 minut och 17 sekunder.
      Läs mer

    • Covid-19 och konsekvenser för hälsan
      Hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet och ett uttalat mål i Agenda 2030. Nu riskerar hälsoskillnaderna mellan grupper att öka. SKR sammanställer konsekvenser som covid-19 krisen medför på folkhälsan och dess påverkan på de verksamheter som bedrivs i kommuner och regioner.
      I den sammanställning som SKR nu håller på att ta fram klargörs vilka områden som är särskilt viktiga att prioritera för att välfärden i Sverige även fortsättningsvis ska vara väl fungerande.Utsatta grupper drabbas hårdare än andra grupperVi kommer att leva med konsekvenserna för hälsan av covid-19 under flera år, oavsett de beslut vi fattar idag. Om vi vill uppnå möjligheter till en bättre hälsa gäller det att fatta rätt beslut. Det var förstås ett faktum redan innan covid-19-pandemin. Idag är det en nödvändighet.I Folkhälsomyndighetens rapport Covid-19-pandemins tänkbara konsekvenser på folkhälsan beskrivs hur pandemin påverkar samhällets funktioner och de hälsokonsekvenser som detta för med sig. Det kan vara svårigheter att klara skolan, ökad arbetslöshet, ohälsosamma levnadsvanor, oro och ensamhet hos äldre och ökad risk för isolering och våld i hemmet bland barn och kvinnor. Därtill drabbas de med mer utsatta sociala och ekonomiska förhållanden i högre grad än andra.Hälsoskillnaderna riskerar därför att öka mellan grupper i befolkningen utifrån socioekonomisk situation och diskrimineringslagens grunder som exempelvis kön, ålder och etnisk tillhörighet.Förutsättningar att bedriva vård, skola och omsorg påverkasKommuner och regioner pekade redan i ett tidigt skede av pandemin på flera konsekvenser för folkhälsan och följderna dessa får för att bedriva vård, skola och omsorg av god kvalitet. Samtidigt som kommuner och regioner under pandemin på kort sikt lyckats ställa om sina verksamheter på ett imponerande sätt, innebär det här att vi på längre sikt fortfarande är i en oklar och svår situation.Vi vet att en jämlik hälsa i befolkningen belastar välfärden i lägre grad och en frisk befolkning ger positiva effekter för arbete, företagande, samhällsekonomi och inte minst den sociala sammanhållningen. Det finns dock stora påverkbara skillnader i hälsa bland olika grupper i befolkningen. Under våren har mycket planerad vård tvingats skjutas upp. Den framskjutna vården får konsekvenser för hälsan. Därtill riskerar andra samhällseffekter som Folkhälsomyndigheten lyfter fram, exempelvis arbetslöshet, skolgång och isolering att drabba de som redan har sämre hälsa hårdast.Återställning eller omställningNär vi nu står inför ett återställande av samhället är det viktigt att vi är proaktiva och bidrar till att ställa om i en mer hållbar riktning. Hälsa är en grundläggande del av de mänskliga rättigheterna och ett uttalat globalt mål i Agenda 2030. Vi kan göra mycket för att påverka hälsokonsekvenserna av Covid-19.SKR håller därför på med att ta fram en sammanställning av de konsekvenser som covid-19 krisen medför på hälsan i befolkningen och dess påverkan på de verksamheter som bedrivs i kommuner och regioner. Syftet är att konkretisera vilka områden, som i ljuset av krisen, är särskilt viktiga att prioritera för att välfärden i Sverige även fortsättningsvis ska vara väl fungerande.För att uppnå en god och jämlik hälsa i befolkningen vet vi sedan tidigare att det även fortsättningsvis behövs väl fungerande välfärdssystem som tillgodoser behov och förutsättningar bland olika grupper flickor, pojkar, kvinnor och män. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet behöver vara prioriterat och hälsa vara en övergripande strategi. Det är en ekonomisk nödvändighet och ett strategiskt val för att klara framtidens välfärd.SKR:s arbete med folkhälsaFolkhälsomyndighetens rapport:
      Covid-19-pandemins tänkbara konsekvenser på folkhälsan

      Läs mer

    • Programmet för MR-dagarna 2020 är klart
      Mänskliga Rättighetsdagarna (MR-dagarna) sker årligen och äger rum i Uppsala den 3–5 december 2020. Det är Nordens största forum för mänskliga rättigheter. SKR är en av samarbetsorganisationerna och deltar givetvis med flera seminarier. Nu kan du ta del av programmet!
      Mänskliga rättigheter – en fråga om var du borEn stor del av årets program kommer att ta upp hur coronapandemin och de restriktioner som har införts för att stoppa dess framfart påverkar de mänskliga rättigheterna.– I december när vi arrangerar forumet kommer vi att ha levt med covid-19 i nästan ett år och det är viktigt att kunna mötas och diskutera vilka effekter viruset har haft för de mänskliga rättigheterna både här hemma och runt om i världen”, säger Caroline Matsson, projektledare Mänskliga Rättighetsdagarna.Men programmet som lanseras under rubriken ”Mänskliga rättigheter – en fråga om var du bor?” kommer inte bara att handla om rådande pandemi. Runt 150 programpunkter, 500 medverkande och ett 80-tal utställarorganisationer kommer att finnas på plats under MR-dagarna för att belysa frågor som rör olika aspekter av boende som en mänsklig rättighet.Rätten till bostad är årets temaRätten till bostad innebär mer än enbart ett tak över huvudet. Det är en grundläggande mänsklig rättighet, fastställd i såväl internationella konventioner som i svensk grundlag. Frågor som kommer diskuteras under Mänskliga Rättighetsdagarna är bland annat:
      • Hur efterlevs rätten till bostad idag?
      • Vilka utmaningar finns lokalt i Uppsala, i Sverige i stort och hur ser det ut i resten av världen?
      • Vilka skyldigheter har staten, det internationella samfundet och företag att se till att rätten till bostad efterlevs?
      På Uppsala kommun, som är en av flera lokala värdar till forumet, ser man fram emot arrangemanget och staden kommer under året att lägga mycket fokus på arbetet med mänskliga rättigheter.– Uppsala kommun är stolt medvärd för MR-dagarna 2020. Vi vill bygga broar för ett fortsatt samarbete med andra aktörer i frågor som handlar om mänskliga rättigheter. Och Uppsala har så mycket att bidra med. Kommunen har till exempel ambitionen att bli en mänskliga rättigheterskommun, säger Laura Hartman, hållbarhetschef, Uppsala kommun.MR-dagarna följer myndigheternas rekommendationerDe rådande omständigheterna med coronaviruset gör att det är osäkert om Mänskliga Rättighetsdagarna 2020 kommer att kunna genomföras i vanlig omfattning. Arrangörerna följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer och om restriktionerna för offentliga sammankomster fortsätter även efter sommaren kommer beslut att tas i början av hösten om att flytta forumet till våren 2021.– Vår förhoppning är att kunna genomföra som planerat i december, men om situationen kräver det kommer vi att flytta fram hela arrangemanget några månader. Programmet och upplägget för dagarna kommer i så fall att vara detsamma och vi strävar efter att ha en så transparent kommunikation som möjligt kring detta och kommer löpande informera om läget. Vi vill att våra besökare och arrangörer ska känna sig trygga med att köpa biljetter och planera sin medverkan redan nu, säger Caroline Matsson, projektledare Mänskliga Rättighetsdagarna.Innehåll SKR:s seminarium
      På Mänskliga rättighetsdagarnas webbplats kan du hålla dig uppdaterad, köpa biljetter, läsa mer om arrangemanget samt se årets program. De seminarier som anordnas av SKR kommer bland annat handla om lokala överenskommelser för rättigheter, samverkan och dialog; kommuner och regioners arbete för att stärka språk och kultur med nationella minoriteter; samt barnhälsovården och lokalsamhället.MR-dagarna 2020 - program och anmälan
      Läs mer

    • Barnkonventionen för förtroendevalda
      Sverige var bland de första att underteckna FN:s konvention om barnets rättigheter och sedan 1 januari är den som svensk lag. SKR erbjuder en digital grundutbildning i barnkonventionen riktad till förtroendevalda med syfte att stärka barns rättigheter.
      Barnkonventionen, som är en del av folkrätten antogs av Förenta nationernas generalförsamling 1989 ratificerades av Sverige så tidigt som 1990. Sedan dess har Sverige arbetat för att stärka barnets rättigheter genom att bland annat transformera barnkonventionen i svensk lagstiftning, vilket innebär att annan nationell lagstiftning ska ligga i linje med konventionens bestämmelser.Sedan 2010 finns en vägledande proposition Sveriges Strategi att stärka barnets rättigheter, som är riktlinjer för offentliga aktörer och som fortfarande gäller. Strategin innehåller 9 principer att utgå ifrån i implementeringen av barnkonventionen. Sedan dess har kommuner och regioner utifrån sina resurser och möjligheter arbetat med implementeringen.Eftersom barnrättighetsutredningen fann brister i hur offentliga aktörer uppfyller barnets rättigheter, beslutade riksdagen att barnkonventionen den 1 januari 2020 skulle bli lag.
      Vägledning för hur konventionen tillämpasJust nu pågår en kartläggning om hur övrig svensk lagstiftning stämmer överens med barnkonventionen som kommer att presenteras i november 2020. Barnombudsmannen har under 2020 fått i uppdrag att genom den så kallade vägledningen höja kunskapen och stödja beslutsfattare om hur barnkonventionen kan användas som lag.Under de närmaste åren kommer rättspraxis att visa hur barnkonventionen ska användas som lag i mål och ärenden. Domstolarnas prejudicerade domar samt sektorsmyndigheterna riktlinjer kommer ge vidare vägledning i frågan. Kommuner och regioner kan bidra i utvecklingen genom att öka sin kunskap om barnkonventionen och utarbeta rutiner och riktlinjer utifrån Sveriges strategi från 2010.
      Barnkonventionen som metod och pedagogiskt verktygSKR erbjuder den 27 augusti kl. 9.00-12.00 en digital grundutbildning i barnkonventionen riktad till förtroendevalda. Syftet är att deltagarna får kunskap om hur barnkonventionen som lag påverkar deras roll som förtroendevalda och hur de kan stärka barnets rättigheter genom barnkonventionen som metod och ett pedagogiskt verktyg. Sista anmälningsdag 31 augusti.Våra förtroendevalda har en viktig uppgift och möjlighet att stärka barnets rättigheter. Det krävs både kunskap, vilja och mod att lyckas med att få barnkonventionen att genomsyra våra verksamheter och beslut, säger Marie Lundin Karphammar, handläggare barnets rättigheter och barnrättsjurist, SKR.Utbildningen kommer att varvas med teori, övningar och diskussioner och innehåller:
      • Barnkonventionens bakgrund, innehåll och betydelse som lag.
      • Barnkonventionen transformerad i svensk lagstiftning.
      • Sveriges Strategi från 2010 att stärka barnets rättigheter.
      • Implementering och handlingsplan.
      • Barnkonsekvensanalyser och Vägledningen (Ds 2019:23)
      Utbildare är Marie Lundin Karphammar, handläggare och barnrättsjurist på SKR.Anmälan och program för Grundutbildning i barnkonventionen
      Läs mer

    Prenumeration