Mänskliga rättigheterbloggen

  1. Publicerad: Skribent: Cecilia Berglin

    Tillgänglighet som mål och metod

    Ämnet mänskliga rättigheter är omfattande och det är en utmaning att göra det konkret, menar Göteborgs stads representanter i SKL:s projekt. Till slut hittade de en nyckel i ordet tillgänglighet. Ett

    (2) Kommentarer Tillgänglighet Icke-diskriminering Tillit

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKR!








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Om bloggen

Välkommen till SKR:s blogg om Mänskliga rättigheter. Vi som bloggar är Cecilia Berglin, Cecilia Ramqvist och Björn Kullander, och ingår i den projektgrupp som arbetar med överenskommelsen med regeringen fram till 1 sepetember 2020.

I bloggen berättar vi om olika utbildnings- och utvecklingsprojekt med fokus på praktiskt rättighetsarbete för politik och förvaltning i kommuner och regioner. Vi har också ambitionen att dela med oss av nationella och internationella erfarenheter av aktivt arbete för att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter.

  • 2020-02-12
    Reykjavik gör invånare delaktiga i lokala råd 
    Reykjavik var tidigt ute i arbetet för jämställdhet och lika rättigheter. Redan 1979 inrättades en jämställdhetskommitté. Arbetet har vidgats utifrån denna, och stadens systematiska MR-arbete omfattar idag alla rättighetsområden. Sedan 2006 har man en MR-policy med ett tillhörande Office of Human Rights and Democracy.
    Alla isländska kommuner är ålagda att jämställdhetsintegrera samtliga verksamheter och beslutsprocesser. I Reykjavik har man breddat ansatsen till att omfatta alla rättighetsområden. Den första versionen av den utvidgade MR-policyn antogs 2006. Sedan dess har den reviderats och utvidgats, bland annat genom inrättandet av en MR-kommitté och ett Office of Human Rights and Democracy. Det sistnämnda har idag 14 anställda, och fungerar både som ett stöd i stadens politiska beslutsfattande och som utredande instans med klagomålshantering. En annan viktig uppgift är att utbilda all personal i kommunens olika verksamheter om mänskliga rättigheter och att sprida information om stadens MR-policy. Det övergripande målet är att säkerställa lika rättigheter- och möjligheter för alla som vistas i Reykjavik eller på något sätt berörs av stadens verksamheter.Reykjavik är förutom att vara Islands huvudstad landets i särklass största kommun. Detta innebär förstås att man har andra förutsättningar än övriga isländska kommuner, och att man ofta får agera pilot, driva utvecklingsarbete och vara ett stöd till mindre kommuner.Långsiktigt MR-arbete tack vare brett stödMR-policyn har starkt stöd över hela det politiska spektrumet, vilket lyfts fram som en framgångsfaktor och innebär att tjänstepersonerna kan arbeta långsiktigt för dess implementering oavsett politiskt styre. För att säkerställa att man faktiskt har förankring hos stadens invånare arbetar man fortlöpande tillsammans med 14 olika råd. En del kopplade till specifika frågor, exempel på dessa är det interkulturella rådet, rådet för funktionshinderfrågor och det våldspreventiva rådet.Distriktsråd för invånarnas perspektivAndra råd är kopplade till avgränsade geografiska områden, så kallade distriktsråd. En intressant ny aspekt av dessa som testas just nu är att en representant i varje distriktsråd väljs in slumpvis bland områdets boende. Detta gör man för att öka representationen och få tillgång till perspektiv som annars kanske inte skulle komma fram. Rent praktiskt sker utnämningen genom en lottningsprocess kopplad till folkbokföringen. Den person som slumpas fram erbjuds att mot ett arvode delta i det aktuella distriktsrådets arbete under ett år. Kravet på motprestation är att man åtar sig att delta aktivt och kontinuerligt i rådens sammanträden. Staden försöker stötta de slumpmässigt utvalda representanterna lite extra, då dessa vanligtvis inte har någon organisation (exempelvis från civilsamhället) i ryggen.Distriktsråden håller möten varje månad, dessa är öppna för allmänheten att delta i och alla invånare kan skicka in ämnen för diskussion. En aspekt som lyfts fram från kommunens håll är att det är viktigt att säkerställa att råden är välinformerade, så att de kan hjälpa till att hitta lösningar på samma premisser som staden.Arbetet med mänskliga rättigheter och delaktighet för invånarna kopplas över lag i stor utsträckning till innovation och de möjligheter som kommer med att en större mångfald av röster och perspektiv får komma fram. Här tror vi att mycket inspiration finns att hämta!City of Reykjavík’s Human Rights Policy, engelska
    Läs mer
  • 2020-01-29
    Uppsala kommuns MR-år 2020
    I Uppsala finns stor vana av att arbeta systematiskt med mänskliga rättigheter - 2020 blir särskilt händelserikt på området. I december är de värd för nordens största mänskliga rättighetsforum, och kommunen har beslutat att hela 2020 är ett år med särskilt fokus på mänskliga rättigheter. De har även kommit långt i arbetet mot att bli en MR-kommun.
    Kommunfullmäktige i Uppsala har beslutat att kommunen som helhet ska genomföra ett temaår 2020 för mänskliga rättigheter med fokus på fred, demokrati och yttrandefrihet.Det omfattar samtliga nämnder och bolagsstyrelser inom kommunen och görs mot bakgrund av att Uppsala ska vara en öppen och inkluderande kommun med lika rättigheter och möjligheter för varje människa. Uppsala vill vara ett föredöme för andra när det gäller skyddet av de mänskliga rättigheterna. Kommunen kommer löpande under året att kommunicera hur olika verksamheter arbetar med att främja mänskliga rättigheter. Informationen kommer spridas både på extern och intern webb, samt i sociala medier. Evenemang som anordnas i kommunen under året kommer också ha tydlig koppling till mänskliga rättigheter. 3-5 december genomförs Mänskliga rättighetersdagarna, MR-dagarna, i Uppsala.Gro Hansen och Nina Klinge-Nygård arbetar som utvecklingsledare på kommunledningskontorets hållbarhetsavdelning och har ansvaret för att samordna temaåret och det lokala värdskapet för MR-dagarna.MR-bloggen har intervjuat dem för att ta reda på mer om vad som händer i Uppsala kommun under MR-året 2020.– På vilket sätt kommer Uppsalas invånare märka att 2020 är ett MR-år i kommunen?Det kommer invånarna – och besökarna – märka på en mängd olika sätt. Det kommer att finnas program och aktiviteter under hela året som på olika sätt knyter an till de mänskliga rättigheterna. Det kommer att finnas seminarier, föreläsningar, kulturaktiviteter, panelsamtal och mycket mer, som på olika sätt anknyter till mänskliga rättigheter. Varje månad lyfter vi någon aktivitet lite extra, det kan handla om sådant som är av stort allmänintresse. Vidare kommer det att märkas genom att vanliga evenemang som vi har årligen, till exempel Kulturnatten i september och ljusfestivalen Allt ljus på Uppsala i november tydligt har temat Mänskliga rättigheter. Vi kommer också att på kommunens webb synliggöra berättelser där människors rättigheter inte alltid blir respekterade, där den personliga berättelsen visar på exempel när bemötande kanske inte var bra eller andra situationer. Det gör vi i syfte att kunna utveckla och förbättra oss som kommun. Internt i vår egen organisation kommer MR-året att märkas genom olika former av seminarier och möten som vänder sig till chefer och medarbetare i kommunen.– Vilka förtjänster ser ni med att arbeta rättighetsbaserat och systematiskt med mänskliga rättigheter?När det gäller ett rättighetsbaserat arbetssätt så genomförde vi i Uppsala år 2018 ett utvecklingsarbete där till en början fyra verksamheter inom kommunen var engagerade; förskola, arbetsmarknad, fritidsverksamhet och Uppsala konstmuseum. Verksamheterna fick utbildning och handledning i att arbeta rättighetsbaserat. Arbetet var mycket framgångsrikt och vi har under hösten 2019 fortsatt att utbilda olika verksamheter och tillhandahålla metodstöd. Fokus i vårt arbete är att stärka delaktighet och tillgänglighet i verksamheterna. Vårt arbete med mänskliga rättigheter handlar i grunden om att kommunens verksamheter ska fungera för alla oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion, trosuppfattning, sexuell läggning, könsidentitet eller funktionalitet. Just nu ser vi över våra olika utbildningsinsatser för att se hur vi fortsatt ska göra för bästa genomslag och effekt. Mycket av årets arbete koncentreras nu till MR-året.Läs vidare om Uppsalas utvecklingsarbete i en skrift om Mänskliga rättigheter i praktiken– Finns det några särskilda datum eller händelser under året som vi intresserade bör hålla extra koll på?Ni ska naturligtvis hålla koll på hela året! Vi hjälper till med det genom att tillhandahålla ett kalendarium för MR-året. Kalendariet kommer löpande att uppdateras eftersom. Vi ska givetvis samverka med en mängd olika organisationer och partners kring MR-året. Rivstarten i januari blir Förintelsens minnesdag – Uppsala har valt att ha arrangemang under hela veckan för att på olika sätt lyfta minnesdagen och hedra offren för Förintelsen.Uppsala kommuns kalendarium för MR-året 2020– Slutligen - vad betyder det för Uppsala att bli en MR-kommun?Det kommer att betyda mycket för kommunen. Vi är redan långt framme när det gäller samverkan med olika organisationer, främst civilsamhället men även andra offentliga aktörer. Att bli en MR-kommun innebär inte för oss att vi är klara , utan snarare en uppmaning att fortsätta ett systematiskt och metodiskt arbete.
    Läs mer
  • 2020-01-15
    Unga utbildare – delaktighet på riktigt i Borås arbete mot våld 
    Vi har tidigare berättat om Borås stads arbete med våldsprevention under parollen En kommun fri från våld. Som en del av projektet arbetar man med Unga utbildare som är en insats där ungar arvoderas för att lära om sambandet mellan lindrigt och grovt våld; sambandet mellan destruktiva könsnormer och våld; samt medvetenhet om hur man kan vara en aktiv åskådare.
    En kommun fri från våld omfattar många olika delar, bland annat kommunens ungdomsverksamheter, bibliotek, skola och medborgarhus. Projektet genomsyrar också en lång rad verksamheter där kommunen inte har rådighet eller inte är ensam aktör. Borås stad har inom En kommun fri från våld krokat arm med bl.a. hyresgästföreningen, kyrkan, scouterna, idrottsföreningar och studieförbund. Kommunen och dess samarbetspartners är samlade i tre ”kluster”, kring vilka arbetet organiseras. Klustren är boendetrygghet, ungas delaktighet och invånarnas fritid.Utbildning är en nyckel i arbetet med våldspreventionEtt mycket viktigt verktyg för projektets genomförande är givetvis utbildningsinsatser, som kommunen arbetar med på olika sätt. Borås stad erbjuder en grundutbildning i våldsprevention som tar avstamp i de tre förändringsprinciper som enligt forskningen har störst effekt på våld: kunskap om sambandet mellan lindrigt och grovt våld; kunskap om sambandet mellan destruktiva könsnormer och våld, samt kännedom om hur man är en aktiv åskådare. Sambandet mellan lindrigt och grovt våld utgår ifrån våldspyramiden, som visar att grövre former av våld möjliggörs av lindrigare typer av våld, som rasistiska och sexistiska skämt, och nedvärderande blickar och kommentarer.För den som har genomgått grundutbildningen finns möjligheten att gå en handledarutbildning i våldsprevention. Handledarutbildningen erbjuder metoder för att bemöta motstånd i det våldspreventiva arbetet, verktyg för planering och uppföljning, samt kunskap om hur de våldspreventiva principerna kan förankras i organisationer, nätverk och arbetsgrupper.En av verksamheter inom En kommun fri från våld är satsningen Unga utbildare, där Natalie Rohani Mardokh, 20 år, är aktiv. Unga utbildare är en ungdomsdriven verksamhet som är väldigt efterfrågad. Förvaltningens ambition är att verka utifrån ett rättighetsbaserat arbetssätt, med anledning av detta är Unga utbildare ett arvoderat uppdrag för de unga personer som utför utbildningsuppdragen.Det handlar om att inte engagera unga som dekoration , utan att de ska engageras så högt upp i delaktighetstrappan som möjligt på riktigt , på liknande premisser som man hade engagerat en vuxen person för ett uppdrag.
    Karin Ljung Aust, Projektledare, En kommun fri från våld.
    En Ung utbildare berättarNatalie Rohani Mardokh, Ung utbildare, En kommun fri från våld, Borås stad, har arbetat som Ung utbildare sedan satsningen startade i augusti 2018. Uppdraget går ut på att synliggöra våld genom att föreläsa och utbilda andra om våldsprevention, civilkurage och om hur våld på olika nivåer påverkar varandra. Den utbildning de unga utbildarna genomgår för att i sin tur kunna hålla utbildningar består i tre kvällar och en utbildningshelg där de får lära sig om våldsförebyggande arbete globalt, lokalt och i vardagen. Natalie berättar om sitt engagemang:–Det var en självklarhet för mig att engagera mig i frågan om våldsprevention, då jag alltid varit en person som stått upp för mig själv och andra, i alla situationer. Jag har själv varit i flera situationer där jag blivit utsatt av våld på offentliga platser, där ingen ställt upp och hjälpt till. Jag tror att det berott på att de varit för rädda och inte vetat hur de ska ingripa, därför bestämde jag mig för att utbilda andra om civilkurage och våldsprevention. För att sprida kunskap om ämnet och ge människor förutsättningar att agera mot våld. På så sätt tror jag att fler i längden kommer att våga stå upp för varandra och för mänskligheten.Vilka fördelar finns med att ni som unga lär ut, hellre än att det är en äldre person? – Unga når ut till unga bäst eftersom att vi talar samma språk och vi har samma sätt att kommunicera. Unga relaterar mer till unga än vad de relaterar till vuxna. Jag lyssnar hellre på någon i min ålder prata om våld än att lyssna på någon äldre göra det, det är en helt annan situation och känsla. Att man som ung se en annan ung lära ut leder till att man själv inspireras till att göra samma sak.Att vara medskapande i sin omgivning
    Samtalet med Natalie Rohani Mardokh glider vidare in på vikten av att möjliggöra för unga att vara delaktiga på riktigt i medskapandet av sin omgivning:– Vi unga är framtiden - vi är framtidens läkare, lärare, fritidsledare, politiker och så vidare. Det är vi som formar framtiden och det är även vi som har möjlighet att göra framtiden bättre. Att som ung få vara delaktig och skapa förändring, gör att man känner sig som en del av samhället och man får en chans att säga sitt, vilket är viktigt eftersom att vi unga också är en del av samhället.Varför ska vi involvera unga i exempelvis arbetet för trygga bostadsområden?– Jag som kommer från bor i ett utsatt bostadsområde vet med egna erfarenheter att det är många som känner att de inte får synas och höras. Det är många som har starka åsikter om hur man på rätt sätt ska lyfta upp dessa områden. Politiker, polis, media och debattörer har sin bild. Personerna som oftast får störst uppmärksamhet och som för vår talan är någon som själv inte är från området och som inte vet hur vi känner. Vi som bor i området ska ha rätt att uttrycka vår egen röst. För att få ett större förtroende från de som kommer från utsatta bostadsområden är det en stor fördel att ge unga från just dessa områden chansen att få sin röst hörd.Natalie framhåller vidare att kommunen har ett stort ansvar för att möjliggöra för unga att vara mer delaktiga. Ett sätt att göra detta är att ge fler tillfällen för unga att engagera sig; det ska finnas reella chanser för unga att vara med och påverka. Kommunen kan göra ansträngningar för att nå ut till så många unga som möjligt, exempelvis genom att sätta upp affischer på skolor och fritidsgårdar och annonsera i sociala medier med information om hur unga får vara med och påverka. Det är viktigt att den som är ung enkelt kan få information om var man kan vända sig om man har idéer och vill vara delaktig i beslut och verksamheter.– Istället för att unga ska behöva försöka nå ut till kommunerna borde kommunerna sikta mer på att nå ut till unga. Det gör så att unga känner sig sedda och viktiga!Våldpyramiden beskriver sambandet mellan lindrigt våld och grovt våld
    I bilden nedan visas en modell som används för att beskriva sambandet mellan lindrigt våld och grovt våld. Den kallas för våldspyramiden.
    • Längst ned i pryramiden visar bilden hur det lindriga våldet har hög förekomst men lågt erkännande som våld.
    • Längst upp i pyramiden har det grova våldet däremot låg förekomst men högt erkännande som våld.
    • Modellen visar också att det grova våldet bygger på det lindriga våldet. Därför måste man börja reagera tidigt i våldspyramiden och ingripa även mot det lindriga våldet för att förhinda och förebygga grövre våld.

    Läs mer
  • 2019-12-10
    SKR bjuder in till regionala konferenser om mänskliga rättigheter
    SKR anordnar under mars och april 2020 konferenser på temat mänskliga rättigheter på tre platser i landet. De aktuella orterna är Umeå (11 mars), Göteborg (31 mars) och Stockholm (3 april).
    SKR delar med sig av erfarenheter och lärdomar från det arbete som bedrivits inom den överenskommelse som slutits SKR och regeringen om att stärka mänkliga rättigheter på lokal nivå. Deltagarna kommer även få möjlighet att ta av praktiska och verksamhetsnära exempel från några av våra medlemmar som har varit delaktiga i arbetet på olika sätt.Konferensseriens målgrupp är chefer och förtroendevalda i kommun- och regionledningar, tillsammans med strateger inom områden som mänskliga rättigheter, Agenda 2030 och social hållbarhet.Programinnehåll
    Delar av programmet skiljer sig mellan orterna, men här nedan presenteras ett urval av de programpunkter erbjuds. Gemensamt för samtliga konferenser är att deltagarna får ta del av SKR:s arbete med:
    • mänskliga rättigheter och rättighetsbaserat arbete som metod,
    • MR i styrning och ledning,
    • initiativet kring MR-kommuner och regioner.
    Internationellt Centrum för Lokal Demokrati - om samarbetspartnersVid samtliga konferenser kommer Internationellt Centrum för Lokal Demokrati (ICLD) att delta. ICLD arbetar för att stärka mänskliga rättigheter och lokal demokrati runt om i världen. Ett sätt att göra detta är genom det Kommunala Partnerskapsprogrammet, där svenska kommuner paras ihop med en samarbetspartner någonstans i världen. Mänskliga rättigheter är ett område kring vilket många partnerskap kretsar. ICLD kommer under konferenserna dela med sig av inspirerande samarbeten.Raoul Wallenberginstitutet - om internationell spaningEn annan gemensam programpunkt är Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt (RWI). RWI är verksamma både i Sverige och internationellt, och har samarbetat med SKR i arbetet med att identifiera utmärkande egenskaper för svenska MR-kommuner och regioner. RWI bjuder på en internationell spaning på den globala rörelsen Human Rights Cities. Ni får även en uppdatering om svenska kommuner och regioners arbete med mänskliga rättigheter utifrån den kartläggning SKR genomfört under våren 2020.Kommuner och regioner delar med sig av erfarenheter
    Utöver de gemensamma programpunkterna ovan tillkommer kommuner och regioner som delar med sig av sitt arbete med mänskliga rättigheter och rättighetsbaserat arbetssätt.Exempelvis kommer de som deltar vid konferensen i Kalmar den 4 mars få höra om Klippans arbete med att kartlägga kommunens verksamheter utifrån diskrimineringsgrunderna, och om Uppsala kommuns nya handlingsplan för mänskliga rättigheter.Anmälan och fler programpunkter i Umeå, 11 marsI Göteborg den 31 mars och Stockholm 3 april får deltagarna lära sig mer om Västra Götalandsregionens långtgående och metodiska arbete med rättighetsbaserat arbete, som givit stora effekter inom bland annat psykiatrin.Anmälan och fler programpunker i Göteborg, 31 marsAnmälan och fler programpunkter i Stockholm, 3 aprilÖverenkommelsen mellan regeringen och SKRSKR har sedan 2014 arbetat i en överenskommelse med regeringen för att stärka mänskliga rättigheter på lokal och regional nivå. Överenskommelsen har omfattat en lång rad utvecklingsinsatser på området, och tillsammans med kommuner och regioner har vi skapat kunskap om hur mänskliga rättigheter kan integreras i ordinarie styrning och ledning. Vi har även utvecklat det rättighetsbaserade arbetssättet som förhållningssätt och metod, och utforskat vad det innebär att vara en MR-kommun eller MR-region i en svensk kontext. På senare år har även kopplingen mellan mänskliga rättigheter och Agenda 2030 fått allt större betydelse.Överenskommelse om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter
    Läs mer
  • 2019-11-26
     Rajka Vujovic från Serbien
    Demokratihjältar i fokus
    Internationellt Centrum för Lokal Demokrati (ICLD) uppmärksammar lokala demokratihjältar i en serie personporträtt. Det är personer från olika håll i världen, som alla spelar en betydande roll för utvecklingen av lokal demokrati där de bor och verkar. I ett av porträtten får du möta Rajka, som arbetar för jämställdhet i sin region i Serbien. 
    I skrivande stund finns sex personporträtt att ta del av på ICLD:s webbplats. Där kan du läsa om den personliga historien bakom individer som har varit viktiga förkämpar för demokratin och som även varit en del av ICLD:s verksamhet. Kön eller status spelar ingen roll det viktiga är att personen vi letar efter får demokratiska värden att leva och inspirera andra. De kan ha tagit sig igenom besvärliga situationer – men aldrig backat från demokratins frontlinje.Personporträtt - Hjältar inom lokal demokrati, ICLDJämställdhetskämpe från SerbienI ett av de första personporträtten får vi möta Rajka Vujovic från Serbien. Liksom många andra politiker började Rajka engagera sig politiskt för att hon hade en önskan om att förbättra sin hemstad. Efter några år blev hon invald till regionförsamlingen, och för att ytterligare utveckla sin kapacitet sökte hon till ICLD:s utbildningsprogram - Local Political Leaders – Capacitating Women in Politics.Att få ha arbetat med ICLD är en verkligt kraftfull upplevelse!
    - Rajka Vujovic, förtroendevald regionförsamlingen i Vojvodina, Serbien
    Rajka hade intresse av att lära sig mer om jämställdhet och hållbarhet och uppgav efter utbildningen att hon uppskattat att ta del av inspirerande exempel från Sverige och andra länder. Utbildningen har givit Rajka möjlighet att ta steg mot en högre kunskapsnivå genom att ta del av andras erfarenheter. Bland annat bidrog Rajka till att hennes hemstad Novi Sad fick vara värd för en ICLD-aktivitet där en forskningsrapport och en verktygslåda med fokus på implementeringen av mål 5 – jämställdhet – i FN:s globala mål för hållbar utveckling presenterades. Målet var att inspirera och få ett starkare stöd i arbetet med genusfrågor. Med på arrangemanget var även representanter ur ICLD:s Forskarnätverk, vilket bidrog till att ge ytterligare legitimitet till det arbete som Rajka utför.Rajka är en fantastisk förändringsagent och har varit av betydelse i vår organisation. Hon har med sin drivkraft och mod lyft frågor om jämställdhet på den politiska agendan i sin region. Rajka är också en inspirerande förebild för den kommande generationen av politiker.
    - Björn Möller, kvalitetsstrateg på ICLD
    När vi frågar Rajka hur hon själv ser på närmaste framtiden säger hon:—De kommande fem åren ser jag mig själv arbeta med att stärka och uppmuntra ungdomar och ta ansvar genom att bli politisk engagerade!40 svenska kommuner och regioner aktiva inom programmetICLD hoppas kunna fortsätta att sammanlänka utbildning, partnerskap och forskning och stödja politiker som Rajka. Resan mot jämlikhet är lång men i Vojvodina hoppas politikerna på att bygga ett partnerskap med en annan kommun i Sverige för att fortsätta arbetet med att stärka jämställdhetspolitiken i sin region.Är du verksam i en kommun som är intresserad av att ingå ett kommunalt partnerskap med internationellt samarbete för demokratiutveckling? Just nu är cirka 40 svenska kommuner och regioner aktiva inom programmet, men det behövs fler!
    Läs mer
  • 2019-10-30
    Om hälsan och jämställdheten på MR-dagarna 2019
    Alla människor har samma rätt till hälsa. Trots detta finns stora hälsoskillnader mellan olika grupper i landet. Under ett av SKL:s seminarier under MR-dagarna diskuteras hur könsnormer kan vara ett hinder för hälsa och hur vi kan arbeta för en jämställd hälsa.
    Ett av de uttalade målen på det jämställdhetspolitiska området i Sverige är jämställd hälsa, men fortfarande finns det stora skillnader i hälsa mellan kvinnor och män. Kvinnor rapporterar sämre hälsa och är sjukskrivna i högre grad än män. Inom grupperna kvinnor och män finns också stora hälsoskillnader – exempelvis har personer med lång utbildning ofta bättre hälsa än personer med kort utbildning. Vilken grupp man än tittar på vad gäller utbildningsnivå har kvinnorna dock sämre hälsa än männen i samma grupp. Andra faktorer som har stor påverkan på tillgången till bästa möjliga hälsa är bland annat inkomstnivå och födelseland.Trots dessa hälsoskillnader är Sverige i många avseenden ett föredöme. Vi ser exempelvis en längre generell medellivslängd än någonsin tidigare med minskad skillnad i medellivslängd mellan män och kvinnor. Problemet är att ökningen av medellivslängden inte gäller för alla – för vissa grupper står den förväntade medellivslängden stilla. Så är fallet exempelvis med ensamstående kvinnor med kort utbildning. Här blir relevansen för de globala utvecklingsmålen i Agenda 2030 tydlig, också i en svensk kontext: Leave no-one behind.Normer spelar rollFörväntningar på kvinnor och män, normer för kvinnlighet och manlighet, påverkar människors livsvillkor och beteenden. Detta har i sin tur har mycket stor betydelse för hälsan. Könsnormer påverkar också hur kvinnor och män bemöts och behandlas inom hälso- och sjukvården.SKL anordnar ett seminarium på temat under MR-dagarna i Linköping. Seminariet har rubriken Könsnormer som hinder för hälsa, och går av stapeln torsdagen den 14 november 2019 kl. 13.00-14.30. Där diskuteras hur könsnormer kan vara ett hinder för hälsa och hur vi kan arbeta för en jämställd hälsa, diskuteras med utgångspunkt i SKL:s rapport (O)jämställdhet i hälsa och vård.E-rapport: (O)jämställdhet i hälsa och vård
    Läs mer
  • 2019-10-25
    Barnhälsovården testar nya sätt – för alla barns rätt
    Hälsan bland barn är långt ifrån jämlikt fördelad. Barnhälsovården kan spela en viktig roll för att minska de påverkbara hälsoskillnaderna. Under årets upplaga av MR-dagarna som går av stapeln 14-16 november 2019 i Linköping kan du ta del av ett seminarium som anordnas av SKL på temat.
    Alla barn har rätt till hälsa, men hälsan bland olika grupper av barn är långt ifrån jämlikt fördelad. Barnhälsovården, som riktar sig till alla barn och föräldrar fram tills barnet börjar skolan, arbetar förebyggande och främjande och kan spela en viktig roll för att minska de påverkbara hälsoskillnaderna. Barnhälsovårdens nationella program är uppbyggt utifrån ambitionen att ge en jämlik och rättvis barnhälsovård genom ett tredelat program: generella insatser som ska ges till alla, insatser som ska ges till alla vid behov, samt ytterligare insatser för de som behöver extra stöd. Men mer behöver göras.Regionerna satsar för att förbättra alla barns hälsaBarnhälsovården i Sveriges 21 regioner satsar nu extra, med hjälp av överenskommelser mellan staten och SKL, för att förstärka och utveckla verksamheter, arbetssätt och metoder. Genom att samverka med andra viktiga aktörer såsom tandvården och kommunerna kan stöd sättas in tidigt och främja alla barns rätt till hälsa. Men hur?Vid seminariet Alla barns rätt – barnhälsovården testar nya sätt får du höra mer om den pågående nationella satsningen och ta del av regionala exempel på nystartade samarbeten mellan barnhälsovård, tandvård och socialtjänst. Seminariet anordnas fredagen den 15 november, kl. 09.00-10.00.MR-dagarnas program för seminarier samt anmälan
    Läs mer
  • 2019-10-14
    SKL på Mänskliga rättighetsdagarna 2019
    Årets stolta värdstad för Nordens största mötesplats kring mänskliga rättigheter – MR-dagarna – är Linköping. SKL kommer att närvara vid alla dagar, både med monter och med ett flertal seminarier. Ett av dessa har temat ”Hur blir man en MR-kommun”, där medverkar Lund, Linköping, Borås och Raoul Wallenberg Institutet, RWI. 
    Flera seminarier vid MR-dagarna arrangeras av SKLI vanlig ordning deltar SKL vid MR-dagarna, och anordnar ett flertal seminarier med olika ingångar till årets tema. Vid ett av dessa deltar Borås stad, Linköpings kommun och Lunds kommun och berättar utifrån sina erfarenheter om olika perspektiv och ingångar till att genomföra ett systematiskt arbete med mänskliga rättigheter. Lunds kommun utropade sig som först i Sverige till MR-kommun med politiskt beslut i augusti 2018.Linköping har länge arbetat systematiskt med rättighetsarbete, bland annat ute i stadsdelarna. Kommunen har även varit en av sju kommuner som har varit med och testat och reviderat SKL:s plattform för policy- och verksamhetsutveckling inom mänskliga rättigheter, och har bidragit med värdefulla insikter och erfarenheter som har bidragit till att förbättra MR-plattformen som verktyg.Borås stad deltar vid seminariet och berättar om en specifik satsning, närmare bestämt projektet ”En kommun fri från våld”. I detta arbete arbetar kommunen verksamhetsövergripande med våldsprevention. Våldet förebyggs redan på en grundläggande nivå genom arbete med normer och attityder. Vid seminariet får vi dessutom ta del av en internationell utblick på rörelsen Human Rights Cities från Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt (RWI). Seminariet har rubriken ”Hur blir man en MR-kommun”, och anordnas 13.00-14.00 fredagen den 15 november 2019.SKL anordnar även egna seminarier:
    • Om könsnormer som hinder för hälsa torsdagen den 14 november 2019, 13.00-14.30,
    • Svenska kommuner mot rasism och diskriminering torsdagen den 14 november 16.30-17.30,
    • Nya arbetssätt inom barnhälsovården fredagen den 15 november 09.00-10.00.
    Läs vidare om MR-dagarna samt anmälanMänskliga rättighetsdagarna har sedan starten år 2000 årligen samlat forskare, praktiker, politiker, ideellt engagerade och tjänstepersoner från verksamheter i kommuner och regioner för kunskapspåfyllnad, diskussion och idéutbyte. Syftet med arrangemanget är att öka kunskapen om mänskliga rättigheter och att lyfta dem högre upp på den politiska dagordningen. Någon motsvarighet till Mänskliga Rättighetsdagarna när det gäller antalet deltagare finns inte i Norden och årligen samlar Mänskliga Rättighetsdagarna cirka 70 utställare och 3 000 – 5 000 besökare.Varje år har Mänskliga Rättighetsdagarna ett tema - årets arrangemang fördjupar sig särskilt i rätten till bästa möjliga hälsa. Det är ett område som självklart påverkar- och påverkas av andra rättighetsområden.
    Läs mer
  • 2019-09-24
    Hot mot politiker - hot mot jämställdheten
    Att främja fredliga och inkluderande samhällen är mål nummer 16 i Agenda 2030. I ett par av delmålen lyfts vikten av ett lyhört, inkluderande och dialogbaserat beslutsfattande. För att nå dit är det viktigt att alla grupper har möjlighet att delta i det demokratiska samtalet och att makten fördelas jämlikt och jämställt.
    En grundtanke i den representativa demokratin är att de förtroendevalda ska spegla befolkningen i stort. Det är därför viktigt att alla känner att de kan verka sitt politiska förtroendeuppdrag. Även kvinnor, utrikesfödda och yngre ska kunna vara politiker utan oro för hot och hat. De utgör alla grupper där andelen är lägre bland de förtroendevalda än andelen av befolkningen totalt sett.I år är det 100 år sedan de första kommunalvalen hölls med en allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Förutom rätt att rösta blev kvinnor även vara valbara till politiska förtroendeuppdrag. Sedan dess har resan från halva rösten till halva makten pågått. Är förutsättningarna lika för förtroendevalda kvinnor och män?SKL arrangerar en konferens om hot och hat mot förtroendevaldaNu i höst kommer ett antal nyheter att presenteras när det gäller hot och hat mot förtroendevalda, bland annat Politikernas trygghetsundersökning (PTU) från 2018; förslag på ny lagstiftning, arbetet i demokrati- och hatgruppen vid polisen och sist men inte minst olika exempel från kommuner och regioner.Du kan ta del av dessa erfarenheter och kunskaper på en konferens den 21 november 2019. Du har möjlighet att delta på plats i Stockholm eller via webbsändning.Program och anmälan seminarium och webbsändning 21 november 2019Vad händer när underrepresenterade grupper utsätts?När förtroendevalda utsätts för hot och hat så är effekterna stora i redan underrepresenterade grupper. Förtroendevalda kvinnor, yngre förtroendevalda och förtroendevalda med utländsk bakgrund är exempel på det. Även i utsatta positioner, som till exempel ordförandeposten i styrelsen, är det fler kvinnor som utsätts. När förtroendevalda kvinnor och män får ta emot hot och hat som uttrycks olika, är det också viktigt att både kartlägga och möta de olika behov som finns.Ett antal exempel som bygger på verklig bakgrundI filmserien Hot och hat möter du personer som utsätts på olika sätt i sin roll som förtroendevald. De ingår i ett arbete för att öka medvetenheten om politikers utsatthet och för att stärka förtroendevaldas villkor. Filmerna bygger på verkliga händelser.Fem korta filmer om hot och hat mot förtroendevaldaTa del av en utbildning: "Hot mot politiker - hot mot jämställdheten.Utbildningen handlar om att hot och hat som riktas mot förtroendevalda kvinnor ofta är mer personligt, elakare och ofta kopplat till kön. Risken för kvinnor på politiska toppositioner att utsättas för hot och hat är också betydligt högre än för män.Webbutbildning om hot och hat mot politikerTillsammans kan vi förflytta gränsen för vad som är tillåtet i det demokratiska samtalet!
    Läs mer
  • 2019-09-18
    Mänskliga rättigheter som en central del av verksamheten
    Sju kommuner har arbetat tillsammans med SKL med att testa den så kallade MR-plattformen. Deras erfarenheter och lärdomar från arbetet har nu gått in i den reviderade version av plattformen som finns att ta del av. Syftet är att konkretisera vad mänskliga rättigheter innebär i ett svenskt lokalt och regionalt sammanhang.
    Svenska kommuner och regioner spelar en viktig roll som platser och organisationer där de mänskliga rättigheterna måste skyddas, respekteras och främjas. Sverige har som stat anslutit sig till en rad internationella överenskommelser som handlar om att säkerställa mänskliga rättigheter. Det är dock i många fall i kommunen eller regionen som det faktiska arbetet med att säkerställa vattenförsörjning, mödravård, grundskola eller andra välfärdsinsatser som är direkt kopplade till medborgarnas tillgång till mänskliga rättigheter genomförs.Ett nätverk för att testa och revideraUnder 2017 anordnade SKL tillsammans med Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt en summit med svenska och internationella forskare, praktiker, förtroendevalda och företrädare för civilsamhället. Målet var att undersöka vad som kännetecknar en svensk kommun eller region som systematiskt arbetar för att främja mänskliga rättigheter i sina olika uppdrag. Inspirationen kom delvis ifrån den internationella rörelse med städer som utropar sig till Human Rights Cities. Resultatet blev plattformen för policy- och verksamhetsutveckling inom mänskliga rättigheter.Tanken är att plattformen ska fungera som en utgångspunkt och ett utvecklingsverktyg när ledningen i politik eller förvaltning vill stärka arbetet med mänskliga rättigheter. För att testa om den fungerar som det är tänkt arbetade de sju kommunerna Lund, Mölndal, Klippan, Linköping, Piteå, Hudiksvall och Uppsala aktivt och systematiskt utifrån plattformen i ett nätverk. Deras erfarenheter har nu legat till grund för en ny, reviderad version av plattformen. Lärdomarna är bland annat att plattformen används som en inspirationskälla och ett uppslagsverk, snarare än manual att följa från A till Ö. Olika kommuner och regioner har olika förutsättningar, och det är en styrka att kunna anpassa arbetet till lokala förutsättningar.Att integrera mänskliga rättigheter i arbetet (MR-plattform)Goda råd till den som vill börja arbeta rättighetsbaseratSom en del av arbetet med att utvärdera plattformen fick de sju deltagande kommunerna sammanställa goda råd till den kommun eller region som i likhet med dem vill påbörja omställningen till ett rättighetsbaserat arbetssätt:
    • Kommunikation är en nyckelfaktor – redan från början. Deltagarkommunerna upplever att bristen på kommunikation har minskat deras genomslag organisationen. Ett förslag till den kommun som står i färd med att påbörja ett arbete är att ta fram en kommunikationsplan redan inledningsvis.
    • Starkt ledningsstöd är en tydlig framgångsfaktor. För att lyckas krävs ofta stöd både från politisk ledning och från förvaltningschefer. Att ha en bred politisk förankring har även visat sig betydelsefullt för att minska risken för kortsiktiga perspektiv i arbetet.
    • Rättighetsbaserat arbetssätt – delaktighet är avgörande. För att få en riktig problembild och hitta rätt prioriteringar måste de medborgare som berörs av en verksamhet involveras i processen.
    Mänskliga rättigheter i praktiken - ta del av lärande exempel
    Läs mer

Prenumeration