I torsdags presenterade regeringen en prognos för svensk ekonomi – en väl optimistisk sådan. Ett av syftena var att peka på vilket utrymme staten har för reformer under kommande år.
Många ekonomer fick i media tillfälle att yttra sig över prognosen och deras bedömningar kan sammanfattas med att Finansdepartementet är väl optimistiska när det gäller arbetsmarknaden. Många prognosmakare har tagit del av den senaste tidens svaga arbetsmarknadssiffror och ser dessa som en indikation på att avmattningen nu kommer snabbare än tidigare bedömningar.
Även vi på SKL presenterade en prognos i torsdags. Vi förändrade inte vår tidigare prognos nämnvärt. Redan i våras bedömde vi en sämre utveckling av arbetsmarknaden. Det är nu tydligt att vår bedömning får allt mer stöd och det allt mer ansträngda läget i kommunsektorn, till följd av det ökade demografiska trycket, blir i högre utsträckning känt och erkänt.
Både LO-ekonomer och flera bankekonomer poängterade, i sina kommentarer om regeringens prognos, behovet av ökade statsbidrag till välfärden. Även finansministern upprepade att med ett oförändrat åtagande inom välfärden skulle kommuner och regioner år 2026 behöva 90 miljarder kronor mer än idag – något som också ligger i linje med SKL:s prognoser.
Om alla vi som bedömer svensk ekonomi får rätt och vi går mot tuffare tider, blir det än viktigare att regeringen förändrar styrningen av statsbidragen. Tuffare tider kräver smartare styrning. Riktade statsbidrag är inte ett effektivt användande av de offentliga resurserna.
Jag hörde det skämtas om riktade och detaljstyrda statsbidrag i en populär podd: ”Kommunerna vill ha kyckling, men staten ger dem pengar för att äta råka” sades det. Och att alla kommuner får äta råka, oavsett om de vill ha eller behöver det. Det är ett roligt sätt att uttrycka något mycket allvarligt.
Så många som 110 kommuner räknar med underskott redan i år. Det kräver åtgärder i form av olika besparingar. Samtidigt riktas olika statsbidrag till sektorn, som kommuner och regioner uppmanas att söka. Jag efterlyser litet större lyhördhet för kommuners och regioners behov och vardag. Ibland låter det mer som att enskilda löften blir viktigare att uppfylla – med ett riktat statsbidrag – än att värna välfärdens kvalitet och använda varje skattekrona på allra bästa sätt.
Ska vi klara välfärden de kommande åren, måste varje del av staten ta sitt ansvar, liksom kommuner och regioner tar sitt. Generella statsbidrag är vägen framåt, utifrån varje kommuns och regions olika behov.
SKL:s nästa skatteunderlagsprognos planeras till 1 oktober. Därefter presenterar vi höstens Ekonomirapporten, den 16 oktober.
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.
Tack för att du hjälper oss!
Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.
Kommentarer