I Ekonomirapporten bedömde vi att resultatet för kommuner och regioner skulle falla från 20,6 till 15,9 miljarder kronor för 2018. SCB:s sammanställning visar nu att vår bedömning var riktig.
Det ekonomiska resultatet för 2018 landade totalt på cirka 15 miljarder kronor. Regionerna hamnade precis över nollstrecket med 0,5 miljarder kronor plus. Sex regioner och 72 kommuner redovisade underskott, samtidigt som över 200 kommuner och 14 regioner redovisade överskott.
Det är dock bara en region och en dryg tredjedel (104 stycken) av kommunerna som klarade ett resultat, som motsvarar det som vi satt som mått för god ekonomisk hushållning i sektorn (2 procent som andel av skatter och statsbidrag). Det finns flera skäl till resultatförsvagningen. Skatteintäkterna ökar inte i samma takt som tidigare samtidigt som nettokostnaderna fortsätter att öka. I kommunerna beror det till stor del på att verksamhetsintäkterna faller jämfört med 2017 och i regionerna beror det på att bruttokostnaderna ökar snabbt.
I mer än hälften (elva stycken) av regionerna och 38 procent (109 stycken) av kommunerna är resultatet för verksamheten egentligen negativt. Det innebär att många har klarat sin ekonomi endast tack vare ett positivt finansnetto, vilket jag också uppmärksammade i mitt förra blogginlägg. Det här är något som vi också kommer att lyfta tydligare från och med årets Ekonomirapporter.
Konstgjord andning ger oro för konjunktureffekt, Ekonomibloggen 27 februari
Som en följd av att äldre och unga ökar snabbt så gör också investeringarna det i bland annat skolor, äldreboende och sjukvårdsteknisk utrustning. Investeringsnivån ligger på över 100 miljarder kronor år 2018, vilket är dubbelt så högt som för tio år sedan. Ett ytterligare skäl till det stora investeringstrycket är också att fastighetsbeståndet och infrastrukturen är sliten och måste byggas om. Den höga investeringsnivån gör att skulderna ökar med mer än 50 miljarder under 2018.
Och det är svårt att se någon direkt ljusning de kommande åren. Skälet till den mörknande framtida ekonomin är främst det ökade trycket från demografin men även den försvagning av konjunkturen som vi förutspår.
Det är nu viktigt med krafttag för att vi ska kunna klara av att rätta upp ekonomin i de kommuner och regioner som redan har underskott och hejda resultatförsämringar i fler. Här krävs ett ökat samarbete mellan kommunerna och regionerna men också mellan staten och sektorn. För att hantera utmaningarna är det helt nödvändigt att sektorn får långsiktiga planeringsförutsättningar utan ökad detaljstyrning och utan korta riktade statsbidrag. Även staten måste hjälpa till att ta ansvar för att välfärden ska kunna fungera effektivt. Detta sker bäst genom en bred överenskommelse mellan regeringen och kommunsektorn om långsiktiga lösningar, som ger lugn och stabilitet i välfärden. Långsiktighet är helt enkelt en viktig pusselbit för att vi ska klara de kommande årens utmaningar.
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.
Tack för att du hjälper oss!
Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.
Kommentarer