Det finns utrymme för upphandlingar att utvecklas och bli bättre. Men att höja upphandlingsskadeavgiften och förlänga preskriptionstiden leder inte till mer nytta av skattemedlen.
Upphandling är ett starkt verktyg för att möjliggöra ökad effektivitet och minskade kostnader. Jag har tidigare bemött inlägg om det som kallats för slöseri när offentlig sektor upphandlar. Läs gärna mitt inlägg från april i år då jag skrev om vanliga missuppfattningar om kommuners och regioners arbete med upphandling.
Sanningen kring upphandlingar i kommuner och regioner, Ekonomibloggen, 26 april 2019
Nu skriver Svenskt Näringsliv att upphandlande myndigheter ”slarvar” bort många miljarder kronor. Empirin består av samtal med inköps- och avtalscontroller, som menar att minst 10 procent av inköpsvärdet inte skapar den nytta som är efterfrågad. Det är värdefullt med samtal, men inte tillräcklig för att kunna slå fast en slutsats om sådant slarv. För att kunna dela problembilden och diskutera vilka åtgärder som behövs, måste vi starta med fakta och inte antaganden.
Svenskt Näringsliv har lagt fram en rad förslag för att få upphandling att bli mer effektiv. Det är positivt, men flertalet av dem tror jag inte kommer att ha avsedd effekt. Dessutom vittnar en del förslag om viss okunskap om rådande ordning och vilka styrmedel som är möjliga gentemot kommuner och regioner.
Svenskt Näringsliv vill att maxbeloppet för upphandlingsskadeavgiften höjs, trots att det inte finns något som tyder på att ett högre belopp skulle leda till bättre upphandlingar. Snarare är det så att upphandlingsskadeavgiften har flyttat fokus till formalia, vilket tyvärr i många fall varit till men för den goda affären. Det framtvingar även i vissa fall att ett äldre upphandlingsunderlag kopieras för att inte riskera att vara avtalslös en period, istället för att ta den tid som behövs till förarbete.
Svenskt Näringsliv vill även förlänga preskriptionstiden, som i dag är ett år, för otillåten direktupphandling. Det ser jag kan bidra till en större utmaning än idag i att se det som attraktivt att ha offentlig köpare som kund, då det kan upplevas som riskfyllt. Redan idag finns flera risker för en leverantör som vunnit ett kontrakt. Under överprövningstiden kan leverantören missa betydande intäkter under många månader, därtill finns en risk att avtalet under ett år helt kan ogiltighetsförklaras på grund av ett formaliafel. Att då förlänga preskriptionstiden lär inte öka leverantörernas vilja att lämna anbud till det offentliga.
Så hur ska vi då istället utveckla upphandlingen i offentlig sektor?
Det innebär att redan vid behovsanalysen måste olika driftformer övervägas. SKL har en längre tid arbetat med att öka medvetenheten om upphandling som ett strategiskt verktyg som kan bidra till att medlemmarna når uppställda mål, ökad effektivitet och minskade kostnader.
I dag har cirka 110 kommuner, regioner och dess bolag genomfört SKL:s egenvärderingverktyg för inköp och upphandling. Verktyget ger medlemmarna en indikation på om de arbetar strategiskt med upphandling och ett underlag för att arbeta vidare med förbättringar. Många medlemmar deltar även i nätverk för att integrera upphandling som en del i den strategiska styrningen, avtalsförvaltning och beställargrupper.
Behoven vid upphandling måste ta fasta på de framtida utmaningar vi står inför med välfärdsbehov som ökar snabbare än intäkterna. Ett tankesätt som öppnar upp för innovationer och digitala lösningar.
Ökad dialog och ökat samarbete med såväl brukare, medarbetare, forskare som leverantörer, är en framgångsfaktor.
Svenskt Näringsliv uppmärksammar SKL:s beräkning av de samhällsekonomiska kostnaderna som de långa handläggningstiderna av upphandlingsärenden i domstol innebär. 1,8 miljarder kronor avser enbart en fjärdedel av ärendena. Jag fortsätter hävda att det är av stor vikt att staten ger förutsättningar för att domstolsprövningarna kan kunna vara effektiva och ske inom en skälig tidsfrist.
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.
Tack för att du hjälper oss!
Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.
Kommentarer