Den 17 februari presenterade SKL en ny skatteunderlagsprognos. Vi gör i stort sett samma bedömning av konjunkturen nu som i december. Konjunkturen kommer mattas av, men inte bli till lågkonjunktur.
Vår bedömning på SKL är att arbetsmarknaden kommer att kylas av och att antalet arbetade timmar minskar år 2020, vilket blir första gången på över tio år. Trots stark ekonomi i kommunerna under några år är läget generellt sett betydligt mer problematiskt än vid konjunkturnedgången 2009. Vi kommer att ha både större demografiska och ekonomiska utmaningar de närmaste åren.
Det överskott som många av kommunerna och regionerna räknar med under 2018 kommer från positiva finansnetton, reavinster eller särskilda bidrag från staten. Verksamheten i sig lämnar i många kommuner och regioner istället ekonomiska underskott.
Det är en märklig situation där den kommunala verksamheten har blivit allt mer beroende av riktade statsbidrag, avkastning på placeringar, försäljning av mark, fastigheter eller liknande finansiella transaktioner. Det är som att verksamhetens ekonomi blivit alltmer underordnad dessa möjligheter som öppnat sig att få in extra pengar.
Även privata företag har letat sig in i denna bransch. Det blir allt vanligare med företag som vill köpa och förvalta kommunala fastigheter, placera kommunernas eller regionernas likviditet, utveckla dataprogram för att hitta och söka riktade statsbidrag och konsulter som hjälper till att ansöka och hålla reda på de riktade bidragen.
Självklart är det bra att kommuner och regioner gör affärer, som kan stärka verksamhetens ekonomi. Dilemmat är att verksamheternas kostnadsnivå kan komma att anpassas efter dessa tillfälliga överskott, vilket gör att en konjunkturnedgång kan slå hårt mot sektorns ekonomi.
Det är också så att kommuner och regioner använder SKL:s skatteunderlagsprognos för att budgetera sina egna skatteintäkter. Vi prognosticerar ingen lågkonjunktur just nu, men det finns flera risker för nedgång som vi inte har kunnat lägga in men behöver hålla ögonen på. Det handlar till exempel om hur handelskonflikten mellan USA och Kina utvecklas, osäkerheten i den europeiska konjunkturen, oklarheten kring formerna för Storbritanniens utträde ur EU. Därtill kommer det avtagande bostadsbyggandet i Sverige, kombinerat med höga bostadspriser och högt belånade hushåll och den senaste tidens växelkursförsvagning. Och inte att förglömma: kommunsektorns resultat är dopad av helt annat än överskott i verksamheten.
En lågkonjuktur kommande år kan alltså slå betydligt hårdare mot kommunsektorn än finanskrisen gjorde.
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.
Tack för att du hjälper oss!
Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.
Kommentarer