Meny
Publicerad: Ekonomi Arbetsförmedlingen Ekonomiskt bistånd

Kan staten täppa till glappet?

Vi måste tala om glappet som uppstår när den statliga ersättningen upphör och kommunernas socialtjänst tar vid. Det som gör att administrationen ökar liksom kostnaderna för det ekonomiska biståndet.

Den senaste tiden har vi fått signaler om en ökad ekonomisk utmaning från kommuner som har haft ett stort flyktingmottagande och dessutom drabbats hårt av Arbetsförmedlingens neddragningar. Som jag tidigare skrivit är problemet främst den ojämna fördelningen av flyktingar mellan kommunerna.

Något som ytterligare spär på utmaningarna för dessa kommuner är ”glappet”, det vill säga det som uppstår vid övergången mellan den statliga ersättning som betalas ut till asylsökande och ersättningen som i efterskott betalas ut efter beviljat uppehållstillstånd för de som deltar i etableringsprogrammet. Många nyanlända står således utan statlig försörjning under en period. Och som vanligt när ingen har utpekat ansvar för att hantera en situation blir det kommunernas uppgift att lösa det. Kommunerna måste därmed betala ekonomiskt bistånd under glappet.

Schablonmässiga ersättningar

SKR har drivit frågan om att ändra det statliga regelverket kring statliga ersättningar så att det inte uppstår något glapp, men utan framgång. Istället ersätter staten kommunerna schablonmässigt för kostnader för ekonomiskt bistånd.

Etableringsreformen som infördes 2010 och ändrades 2018 syftade till att underlätta nyanländas etablering i Sverige. Regelverket för nyanländas etablering skulle bli mer likt det som gäller för övriga arbetssökande och innebära fokus på arbete. Man kan då fråga sig varför åtta av tio nyanlända måste påbörja sin etablering på kommunens socialtjänst.

Till budgetpropositionen 2018 hade regeringen hörsammat kommunerna och lovade att ” ändra denna ordning i syfte att få till stånd en bättre start på tiden i etableringsuppdraget och minska utbetalningarna av ekonomiskt bistånd”. Något förslag har dock inte kommit ännu.

Långa ledtider ökar glappet

För att glappet ska bli kort måste mycket klaffa. Migrationsverket måste ordna med uppehållstillståndskort, Skatteverket måste folkbokföra och tilldela personnummer, Arbetsförmedlingen måste handlägga inskrivning i etableringsprogrammet och upprätta en handlingsplan och Försäkringskassan ska besluta om socialförsäkringstillhörighet. Förutom längre ledtider ökar glappet också av en större andel direktinresta (kvotflyktingar och anhöriga) som inte har påbörjat någon av dessa administrativa processer innan bosättning i en kommun.

Utbetalningarna i glappet har ökat kontinuerligt, under såväl 2017 som 2018. Som lök på laxen verkar också behovet av kompletterande försörjningsstöd under pågående etableringsinsatser öka, vilket kan förklaras av att etableringsersättningen inte prisjusterats sedan 2010 samt att bostadsbristen tvingat fram för dyra bostäder.

Onödig belastning av socialsekreterare

Under 2018 betalade kommunerna i genomsnitt 28 000 kronor per person i ekonomiskt bistånd för de som påbörjade sin etablering. En stor del av det är glappet, resten är utbetalningar av bistånd under pågående etableringsinsatser. Kommunerna ersätts av staten med mellan 3 000 och 7 500 kronor per mottagen individ som kompensation för glappet.

I en situation när socialsekreterare är en bristvara känns detta som en väldigt onödig uppgift. Normalt räknar vi med 30 procents påslag på det utbetalda biståndet i handläggningskostnad och att handlägga en liten utbetalning är lika dyrt som att handlägga en stor. Arbetsbelastningen för redan hårt ansträngda socialsekreterare blir än värre. Och nyanlända tvingas vända sig till ytterligare en myndighet för sin försörjning. Det finns mycket att ta tag i för att minska administrationen i kommunerna, att täppa till glappet är en sådan sak.

Skribent

Annika Wallenskog

Chefsekonom

Sveriges Kommuner och Regioner

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    1000

    Kontakt

    Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

    Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

    Covid-19 och det nya coronaviruset








    Hjälpte informationen på sidan dig?

    Tack för att du hjälper oss!

    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.


    •  Nytt år med fortsatt pandemi
      Nu går vi in i ännu ett år som präglas av pandemin. Vaccineringarna har kommit igång bra, men läget är fortsatt mycket allvarligt. Ekonomiskt inleds året med bland annat besked om ersättning för merkostnader.
      SKR har aktiverat krislägesavtal i flera regioner för att på kort sikt säkra bemanningen. Platserna på IVA har stundtals utnyttjats till över 90 procent på flera håll i landet och därför samverkar regionerna så att svårt sjuka patienter kan flyttas mellan sjukhus för att bereda plats åt nya i behov av vård.Merkostnader i december täcks uppRegeringen har nu svarat på några av de frågor, som SKR har ställt, om merkostnader för hanteringen av covid-19. Regeringen kommer att ta fram en ny förordning för merkostnaderna som uppstått i december 2020, liknande den tidigare förordningen som gällde till sista november. Det gör att regioner och kommuner kommer att kunna söka ersättning för december månad från de cirka en miljard kronor som återstår av de tidigare avsatta 20 miljarder kronorna.Staten har också meddelat att regionerna får 100 miljoner kronor för gemensamma transportkostnader under 2021. Vidare får regionerna lov att använda 2 av de hittills avsatta 4 miljarder kronorna, som skulle ha gått till uppskjuten vård, till att istället hantera merkostnader orsakade av pandemin under första halvåret.Det här är välkomna besked, även om det i realiteten bara är 100 miljoner kronor som är nya medel. Regeringen har dock lovat att följa utvecklingen och återkomma i samband med vårpropositionen och vårändringsbudgeten i april, om det blir nödvändigt.Coronavirusets effekter på ekonomin i kommuner och regionerOvanligt starkt resultatAtt staten nu ser ut att ha en större återhållsamhet med medlen till kommuner och regioner kan troligen bero på att sektorns sammantagna resultat för 2020 beräknas bli ovanligt starkt. Det starka resultatet beror bland annat på att pandemin har gett minskad efterfrågan av viss verksamhet och att skatteintäkterna samtidigt inte har påverkats i förväntad omfattning, mycket tack vare de statliga åtgärderna såsom korttidspermitteringsregler och förstärkta arbetslöshetsersättningar.Inga regioner har höjt skattenDen starka ekonomin går också att avläsa i hur skatterna utvecklas. Inför 2021 har ingen region höjt skatten, vilket är mycket ovanligt. Då regionerna många gånger haft stora ekonomiska utmaningar under 2000-talet är det dessa, och inte kommunerna, som har stått för merparten av de skattehöjningar som genomförts. Sedan 2003 har regionernas skattesats ökat med 1 krona och 9 öre medan kommunernas genomsnittliga skattesats i stort sett har varit oförändrad. Dock har ett antal skatteväxlingar genomförts åt båda håll, hemsjukvård har flyttats till kommuner och kollektivtrafik till regioner.Flera kommuner sänkte skattenFör 2021 sänks kommunernas medelskattesats med ett öre till 20,71 kronor och därmed sänks även den totala medelskattesatsen i kommuner och regioner. Inför året var det elva kommuner som sänkte skattesatsen och bara nio som höjde den, vilket är synnerligen ovanligt.Med de orden hoppas jag nu att 2021 kan bli året med fortsatt stark ekonomi, färre antal smittade av covid-19 och inte minst, året då vi i takt med allt fler vaccinerade, kan få umgås och krama nära och kära igen.
      Läs mer

    • Mycket är ovisst inför 2021
      Nu börjar detta märkliga år gå mot sitt slut. I årets sista blogginlägg skriver jag om skattunderlagets utveckling, väntan på statliga besked kring merkostnader och jakten på syndabockar.
      En överenskommelse om vaccin mot covid-19 är nu klar. Det innebär att regionernas arbete med att förbereda sig inför vaccineringen nu är i full gång, även om det lär ta ett tag innan alla invånare fått sina två doser och folk kan börja jobba, resa, roa sig och handla som tidigare. Därför var osäkerheten stor även när december månads skatteunderlagsprognos skulle göras. SKR:s prognoser har en konkret och faktisk inverkan på en fjärdedel av ekonomin i Sverige. Hur våra prognoser blir och hur bra de stämmer spelar stor roll för hur kommuner och regioner agerar. I år har det dock varit osedvanligt svårt att få till bra prognoser, då vi haft att göra med en oförutsägbar pandemi.Besked om fortsatta stöd dröjerVi gör nu en mindre nedrevidering av skatteunderlaget för 2020 och en upprevidering 2021. Det ökade skatteunderlaget nästa år beror till stor del på att stödet till korttidspermittering förlängs till sista juni, att höstens stora löneavtal gav många sektorer högre löner år 2021 och att vaccineringarna kommer i gång snabbare än enligt våra tidigare beräkningar.För 2021 har staten fortfarande inte gett några besked om kommuner och regioner kommer att få fortsatt ekonomiskt stöd för merkostnader orsakade av coronahanteringen. Det har heller inte kommit några besked om kommunerna får ersättning för den extra uppgift, som de har tagit på sig – att bedriva tillsyn av att serveringsställen följer regelverken under pandemin. Det är svårt att planera verksamhet och försöka få till samverkan när kommuner och regioner inte vet vilka förutsättningar som gäller inför nästa år.2020 ett år av ”blame games”Tyvärr har 2020 blivit ett år då många syndabockar utsetts. Olika företrädare från staten, medier och influencers har alla försökt leta ansvariga för fel i hanteringen av coronaviruset. Om det nu är någons fel att Sverige blivit hårdare drabbat av covid-19 än många andra länder, kanske det slutgiltiga svaret behöver vänta ett tag till när vi fortfarande alla står mitt i stormens öga. Vi behöver låta arbetet inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård löpa på, med så mycket samverkan och ömsesidigt förtroende som möjligt.I Coronakommissionens delrapport, om äldreomsorgens hantering av pandemin, som presenterades i förrgår ges heller inte enkla svar på komplexa frågor. En konstruktiv och bred genomlysning är viktig och behövs för debatten och utvecklingen av vår välfärd. Den ger en motvikt till dem, som på svaga eller helt utan faktabakgrund, pekar ut förstatligande som ett universalmedel till allt man anser inte fungerar. Det finns en övertro på att ännu fler statliga detaljregler skulle lösa komplexa kommunala och regionala uppgifter när det snarare kräver kännedom om utmaningarna ”på golvet” i just den enskilda verksamheten.Möjlighet till långsiktiga planering är A och ODet som är viktigt för verksamheterna är stabila långsiktiga ekonomiska planeringsförutsättningar och möjligheter att fatta viktiga beslut på plats, nära de invånare som berörs. Arbetet i välfärden bör få möjlighet att löpa på och utvecklas utan hinder och ständiga regelförändring. Den måste ges möjlighet att ställas om till digital teknik, med en infrastruktur och lagstiftning som möjliggör utvecklingen.Något som kan hjälpa är de förslag som kommer från Välfärdskommissionen, som konkretiserar många steg i rätt riktning. Även den utredning, som ska se över kommunernas och regionernas styrning, är ett bra steg på vägen. Det var väldigt många år sedan just dessa regelverk sågs över. Sedan balanskravet infördes har kommunernas och regionernas resultat förbättrats. I den nya utredningen blir utmaningen att försöka få fram lagstiftning som gör att kommuner och regioner kan styra på längre sikt och inte som i dag behöva lägga alltför stort fokus på resultatet för enskilda år.Nu vill jag önska er alla en god jul och med en förhoppning om att vi med gemensamma krafter håller coronavirusets spridning stången. Och jag vill rikta ett synnerligen stort tack till alla som ser till att leverera välfärd varje dag, året runt. Ni är alla välfärdens hjältar.
      Läs mer

    • Statliga medel i december är svåra att nyttja
      Statliga julklappar skulle behöva nå kommuner och regioner långt innan julafton. Sena besked om medel gör det svårt att lyckas använda dessa innan årets slut.
      Att leva i coronapandemi har blivit vardag för oss alla. Själv är numera min bästa stund på dagen när min jobbsökande son kommer in med en kopp kaffe medan jag sitter i möte.Medarbetare i kommuner och regioner gör en enorm insats i vardagen med att bota, behandla, ta hand om, trösta och förhindra att coronasmittan sprids. Samtidigt riktas kritik mot det arbete som bedrivs inom bland annat äldreomsorgen. Det finns självfallet behov av utveckling och förbättringar på vissa områden, men risken är att den felaktigt slår mot alla som jobbar med äldre. Vi får inte glömma att personalen arbetar hårt i en svår situation för att de äldre ska få fina sista år i livet. Och vi får inte heller glömma att äldreboenden inte är tänkta som sjukvårdsinrättningar där vård ska bedrivas, utan som boenden för äldre med stöd och omsorg.Medel till samtalsstöd kommer i sista stundStaten visar sin uppskattning till välfärdens medarbetare genom att betala ut 150 miljoner kronor till kommuner och 350 miljoner kronor till regioner för att kunna ge personalen krisstöd, samtalsstöd och traumastöd i arbetet med coronahanteringen. Många kommuner och regioner har redan startat ett omfattande krisstödsarbete till personer inom vården och kan därmed se detta som en ersättning för det arbete som lagts ner.Det finns dock ett problem. De kommuner och regioner som har inväntat stöd från staten har nu bara tre veckor på sig att förbruka dessa medel, vilket gör att det blir väldigt bråttom att leverera stödet. Sektorn kan nämligen inte flytta över pengarna till nästa år och i lugn och ro ge stödet då.Statliga medel brinner inneDet skapar alltid stora problem när kommuner och regioner får stora summor statliga medel först i december, då de inte kan flytta pengar mellan åren. Om det i beslutet för bidraget hade skrivits in att syftet var att medlen skulle användas under 2021 hade kommunerna och regionerna kanske kunnat föra över pengarna till nästa år. Som det nu är skrivet blir det däremot mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att få till kris-, samtals- eller traumastöd för bidraget.Ytterligare ett exempel på dålig tajming är hanteringen av statens stöd för de merkostnader som hälso- och sjukvård och omsorg har haft för hanteringen av covid-19. Först i fredags eftermiddag fick kommuner och regioner besked om hur mycket medel de har beviljats i den första ansökningsomgången som de sökte till sista augusti. I måndags skulle nästa ansökan för merkostnader vara inlämnad. Att information om vad som beviljats i första omgången kom så sent medför att kommuner och regioner nu bara fick helgen på sig att se vad som beviljats och inte och vad man eventuellt missat att söka för. Socialstyrelsen har dock gett oss ett muntligt besked om att det går att komplettera ansökan en bit in i december, utan att ge besked om exakt slutdag. Det belopp som finns kvar att fördela till den andra ansökningsomgången är på drygt 9 miljarder kronor. Detta torde inte gå åt, så december månad hade kunnat inkluderas utan att mer medel behövt skjutas till. I nuläget saknar alltså kommuner och regioner fortfarande besked om vad som gäller för de merkostnader som uppstår i december och i början av nästa år.Med stor sannolikhet kommer dock staten besluta om att ge ersättning för december och även för första månaderna under 2021, då pandemin fortfarande härjar vilt. Regeringen har nämligen sagt att kostnader inte får vara ett skäl till att inte alla insatser sätts in i arbetet med att förhindra smittspridning, bota och behandla patienter som har blivit smittade. Och hittills har staten hållit sina löften.
      Läs mer

    • Staten använder samma pengar mer än en gång
      Statliga utredningar har funnit en ny lösning till att finansiera reformer utan att öka medlen. Man använder helt enkelt redan avsatta medel till en ny fråga. Förlorarna är kommuner och regioner.
      SKR har på många olika sätt drivit frågan om att minska de riktade statsbidragen till kommuner och regioner. Syftet har varit att åstadkomma att statsbidragen istället klustras ihop eller omvandlas till generella för att minska detaljregler och administration, ge långsiktiga förutsättningar och möjliggöra effektivisering av verksamheten.Kommuner och regioner tvingas betala för reformer
      Nu har staten dock hittat ett nytt sätt att minska de riktade bidragen. Genom att finansiera nya reformer med hjälp av de riktade statsbidragen till kommunerna slår man två flugor i en smäll. Staten får till en reform som annars skulle kosta pengar och låter därmed kommunerna eller regionerna finansiera reformen samtidigt som de riktade bidragen minskar. Jag presenterar nedan fem exempel på statliga utredningar, som föreslår just det här tillvägagångssättet, men listan hade kunnat göras lång.
      1. Reformen i utredningen ”Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning” (SOU 2020:33) uppgår till cirka 2,8 miljarder. För att finansiera detta föreslås att anslaget för yrkesutbildning ska minska med 2,3 miljarder kronor och att övriga statsbidrag minskas med 275 miljoner samtidigt som kommunernas generella statsbidrag minskas med 249 miljoner.

        Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning, SOU 2020:33, Regeringen
      2. Utredningen ”En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning” (SOU 2020:28) föreslår att en majoritet av dagens riktade statsbidrag slås samman till ett socioekonomiskt viktat sektorsbidrag. Dessutom föreslår utredningen att sektorsbidraget ökas med ytterligare 3 miljarder kronor genom en minskning av de generella statsbidragen.

        En mer likvärdig skola - minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning, SOU 2020:28, Regeringen
      3. Utredningen ”Bygga, bedöma, betygssätta – betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper” (SOU 2020:43) föreslås finansieras genom att minska statsbidragen inom främst den gymnasiala utbildningen. Utredningen nämner också statsbidrag för fortbildning av lärare i svenska som andra språk och kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare samt statsbidraget om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.

        Bygga, bedöma, betygssätta – betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper, SOU 2020:43, Regeringen
      4. I utredningen ”Stärkt kompetens i vård och omsorg” (SOU 2019:20) avfärdas ökade kostnader för kommuner och regioner medan de förväntade kostnaderna för statliga myndigheter inte bara beräknas noga, utan föreslås finansieras av kommuner och regioner via sänkta statsbidrag. Utredningen fann det vidare lämpligt att kostnader för att införa skyddad yrkestitel för undersköterskor ska finansieras genom att dra ner på statsbidrag som ska gå till bland annat cancervården, förlossningsvården, kompetensutvecklingen för sjuksköterskor och till att ersätta personer som insjuknat i narkolepsi som en följd av vaccinering.

        Stärkt kompetens i vård och omsorg, 2019:20, Regeringen
      5. I promemorian ”Idrottsutbildningar i gymnasie- och gymnasiesärskolan” föreslås att statsbidraget som Riksidrottsförbundet fördelar till huvudmän för idrottsutbildningar får 75 miljoner kronor, vilket ska finansieras genom att minska statsbidraget för fortbildning av lärare i svenska som andraspråk eller svenska för invandrare.

        Idrottsutbildningar i gymnasie- och gymnasiesärskolan, Regeringen
      Går inte ihop med finansieringsprincipen
      Riksdagen har ställt sig bakom en finansieringsprincip, som innebär att om staten beslutar om reformer som ökar kostnader för kommuner och regioner ska staten också finansiera dessa reformer. Att då använda medel, som redan finansierat uppgifter i kommuner och regioner på olika sätt, är ju att använda samma pengar två gånger, vilket rimmar illa med finansieringsprincipens intentioner.Det borde alltid vara ett uppdrag för de statliga utredningarna att räkna på vad en reform kostar. Därefter borde kostnaderna tas in i arbetet med budgetpropositionen så att riksdagen får ett transparent underlag att fatta beslut om.
      Läs mer

    • Kommunal revision fungerar inte som företagsrevision
      Ibland kan det goda bli det bästas fiende. Jag tror att många av de som vill att kommuner och regioner ska ”styras upp” bättre av staten inte helt inser vad det i realiteten skulle få för konsekvenser.
      Fler och fler myndigheter har inrättats för att granska kommuner och regioner och samtidigt verkar det ha blivit viktigare att ha sina papper i ordning än att fatta kloka och sunda beslut i samråd med elever, föräldrar, äldre, patienter och omsorgstagare. Med allt fler myndigheter som granskar och inspekterar kommuner och regioner riskerar samordningen mellan verksamheter och det nära samarbetet mellan brukare och handläggare att gå förlorat.Den senaste myndigheten i ordningen att vilja inspektera kommuner och regioner är Revisorsinspektionen. Myndigheten vill granska de yrkesrevisorer som granskar kommuner och regioner utifrån ett finansiellt eller redovisningsmässigt perspektiv. Myndigheten vill också att dessa yrkesrevisorer ska vara auktoriserade. Vid en första anblick kan det verka bra och tryggt, men faktum är att det snarare skulle riskera att bli en försämrad granskning.Den kommunala granskningen är tredeladI dag har de förtroendevalda revisorerna i en kommun eller region yrkesrevisorer till sin hjälp. De förtroendevalda revisorerna arbetar på uppdrag av fullmäktige som är valda av (och därför kan sägas arbeta på uppdrag av) kommuninvånarna. Granskningen innehåller tre delar:
      1. hur kommunen eller regionen skött sin verksamhet (”vad har vi fått för pengarna”),
      2. hur den interna kontrollen har fungerat
      3. hur kommunen eller regionen har skött sina finanser eller sin redovisning.
      Det är så det kommunala systemet för demokratiskt ansvarsutkrävande och kontroll är uppbyggt.Företag fokuserar på vinstenRevisorsinspektionen har till uppgift att granska hur auktoriserade revisorer genomfört sin redovisningsgranskning. För kommuninvånaren är det dock med stor sannolikhet viktigare vad pengarna har använts till än hur de har bokförts. Låt mig jämföra med revisionen av ett företag. I företaget är det själva vinsten som är målet och om företaget inte levererar en tillräckligt attraktiv produkt kommer inte denna vinst att uppstå. Det de auktoriserade revisorerna ska granska är att företaget inte har ”fuskat” med redovisningen och att de betalat sina skatter och avgifter. De lägger sig inte i produkternas kvalitet eller konstruktion. För en kommun eller region är målet själva verksamheten och att den är av så god kvalitet och bedrivs så effektivt som möjligt inom ramen för de skattemedel som invånarna har betalat. Detta kräver en bredare revision och granskning än enbart redovisningsmässig. Det kräver också en annan inriktning på revisionen.Medborgarfokus krävs i kommunal revisionVi på SKR håller tillsammans med Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) och Sveriges kommunala Yrkesrevisorer (SKYREV) på att ta fram en standard för hur den finansiella granskningen ska fungera i kommuner och regioner, där de auktoriserade revisorernas internationella regelverk (ISA) synkas med kommunallagens regelverk. Detta kommer att ge bättre kvalitet och ordning och reda i granskningen av den finansiella redovisningen, vilket bara är en mindre del av det som ska granskas och kanske inte ens den viktigaste, om vi utgår från ett medborgarperspektiv.Revisorsinspektionen har ingen rådighet över kommuner och regioner och dess verksamheter och de har inte fått någon ny uppgift att granska detta i sitt regleringsbrev. Det är med andra ord myndighetens egen vilja att bredda uppdraget. Om de nu skulle börja granska endast redovisningen ser jag att risken är överhängande att de andra två perspektiven som också ingår i en kommunal revision blir styvmoderligt behandlade och eftersatta, då yrkesrevisorerna bara följs upp på den finansiella granskningen. Att bara använda yrkesrevisorer i kommunal verksamhet, som är auktoriserade inom redovisning, gör också att branschen riskerar att tappa kunniga yrkesrevisorer med inriktning mot verksamhetsgranskning. Skulle detta bli verklighet är vi inne på ytterligare en väg mot ett samhälle där de som vill gott blir det bästas fiende.
      Läs mer

    • Ekonomirapporten ger svar – men genererar lika många frågor
      2020 är ett exceptionellt år med många ekonomiska osäkerhetsfaktorer på grund av den pågående pandemin. Det var en av slutsatserna när jag och SKR:s ordförande Anders Knape i går presenterade Ekonomirapporten.
      Ekonomin har vänt tydligt uppåt sedan i våras, men om återhämtningen kan fortsätta och i vilken takt styrs av pandemins utveckling. Hittills i år har staten skjutit till stora tillfälliga statsbidrag till kommuner och regioner så att sektorn har en tryggad ekonomi för att hantera en exceptionell situation och en mycket osäker tid.

      Och mitt under pandemin ser det nu ut som att kommunerna tillfälligt kan få ett historiskt starkt resultat i år på drygt 30 miljarder kronor och för regionernas del landar det på knappt 9 miljarder kronor. Under 2020 beräknas därmed bara cirka 20 kommuner och två regioner att gå med underskott.      Runt hörnet väntar dock fortsatt stora utmaningar med den demografiska utvecklingen och som nu späs på av pandemins långsiktiga konsekvenser. Vi räknar med att behoven av välfärd, främst äldreomsorg och hälso- och sjukvård, kommer att öka med cirka en procent per år den kommande tioårsperioden. Samtidigt måste sektorn hantera brist på arbetskraft, fortsatt stora behov av investeringar i kombination med svagare offentliga finanser.Ekonomirapporten ger alltid upphov till frågorEkonomirapporten, oktober 2020Efter Ekonomirapporten får jag, som sig bör, alltid frågor från journalister, ekonomer och nyfiken allmänhet. Jag tänkte därför ta tillfället i akt att även här i bloggen ge svar på några av de mer vanliga frågorna.Hur kommer det sig att kommuner och regioner får ett starkt resultat mitt i en pandemi? Det starka resultatet beror på att skatteintäkterna inte har påverkats i förväntad omfattning, trots att arbetade timmar har minskat under året. Att skatteunderlaget håller emot beror mycket på de statliga åtgärderna såsom korttidspermitteringsregler och förstärkta arbetslöshetsersättningar. Dessutom stiger pensionsinkomsterna snabbt i år. Resultatet har även påverkats av att pandemin gett en minskad efterfrågan av vissa verksamheter. Därtill hade kommuner och regioner under 2019 påbörjat effektiviseringar för att hanterade den demografiska situationen.Hur kommer sektorn att använda sig av det förvä ntade ö verskottet? Årets förväntade resultat gör att kommuner och regioner kan öka likviditeten och därmed tillfälligt minska lånebehovet något till de rekordstora behov av investeringar som fortsatt behövs i exempelvis nya skolor, sjukhus och äldreboenden. Resultatet gör det också möjligt att avsätta pengar i en så kallade resultatutjämningsreserv (RUR), som utifrån vissa krav kan användas för att täcka upp eventuella negativa balanskravsresultat framöver.Hemställan tillfälligt ändrad lagstiftning (PDF, nytt fönster)SKR föreslår även i en hemställan till regeringen att riksdagen tillfälligt ändrar lagstiftningen så att delar av årets överskott kan användas i budget och plan under 2021 till 2023 alternativt att användning av resultatutjämningsreserven blir friare än med nuvarande regelverk.Kan kommuner som, till exempel håller på att lägga ned skolor, sluta upp med det när det nu finns ett överskott i budgeten? Det är viktigt att påpeka att överskottet är högst tillfälligt och har blivit en effekt av coronapandemin. Kommuner och regioner behöver ställa om, arbeta annorlunda och prioritera för att hantera de stora demografiska utmaningarna som slår olika hårt och på olika sätt runt om i landet. Det gäller därmed för sektorn att använda det tillfälliga överskottet på ett sätt som kan minska kostnaderna i framtiden.

      Hur stora är merkostnader för covid-19 i kommuner och regioner under 2020?
       Merkostnaderna för hälso- och sjukvård och omsorg till följd av pandemin beräknas landa på cirka 16,5 miljarder kronor fram till och med november. Kostnaderna täcks därmed inte av de hittills avsatta statliga medlen på 10 miljarder kronor. Vi utgår dock från att staten skjuter till medel så att alla skäliga merkostnader täcks. Därtill tillkommer intäktsbortfall för till exempel kollektivtrafiken, tandvård och kultur- och fritidssektorn. Enbart kollektivtrafiken beräknas förlora runt 650 miljoner kronor för varje månad som går.
      Läs mer

    • Snart presenteras Ekonomirapporten
      Den 20:e oktober presenterar vi höstens upplaga av Ekonomirapporten. Det är en angelägen läsning om kommunernas och regionernas ekonomiska förutsättningar och omställningen till följd av coronapandemin.
      Det har nu gått ett halvår sedan coronaviruset kom att påverka Sverige, vår vardag och vår ekonomi. Mycket påminner om situationen när vi på SKR släppte vårens ekonomiska rapport i maj, men mycket är också annorlunda. Det är ett fortsatt osäkert ekonomiskt läge som styrs av pandemins konsekvenser och aviserade statliga medel till kommuner och regioner.Just nu arbetar vi med att färdigställa rapporten, som utöver coronavirusets effekter på ekonomin kommer att lyfta bland annat de demografiska utmaningarna och behoven framöver, självstyrets potential samt den förväntade samhällsekonomiska utvecklingen.Följ presentationen i direktsändning
      Följ direktsändningen när jag och SKR:s ordförande Anders Knape presenterar rapporten, den 20:e oktober, klockan 10.00.
      Presentation av Ekonomirapporten, oktober 2020, Screen9Och i vanlig ordning kommer rapporten i sin helhet liksom stödmaterial och information finnas på skr.se.Ekonomirapporten, oktober 2020Fokus på självstyrets betydelse i ny SKR-rapport
      Självstyrelsens potentialJag vill också passa på att lyfta rapporten Självstyrelsens potential, som SKR nyligen släppte. Rapporten belyser självstyrets strategiska betydelse för en väl fungerande samhällsorganisation. I den samhällspolitiska debatten tar anhängare av förstatligande och centralisering allt mer plats. Förhoppningen är att rapporten bidrar till en diskussion om hur samspelet mellan stat, kommuner och regioner kan utvecklas för att skapa en likvärdig välfärd av hög kvalitet.
      Läs mer

    • Frågor om medel till äldreomsorgen saknar svar
      Många kommuner ställer frågor om de 4 miljarder som regeringen meddelat kommer att tillföras äldreomsorgen. Fördelningen är klar men beslutet om budgeten fattas av riksdagen och efter det behöver kommunerna klarläggande svar.
      På presskonferensen den 21 september meddelade Magdalena Andersson att statsbidraget är permanent och kommer att nycklas ut utan krav på motprestation.Finansdepartementet har lagt ut listor med hur mycket varje kommun kommer att få, där fördelningen är gjord per invånare över 70 år. Men många frågor återstår. Ska medlen sökas? Kan detta tillskott användas till pris- och löneökningar i äldreomsorgen? Kan det användas som ett tillskott för att kompensera för demografin?Vi har ännu inte några svar på någon av dessa frågor. Budgeten beslutas i riksdagen i december. Normalt sett brukar den myndighet som departementet utsett, först efter beslut i riksdagen, gå ut med instruktioner och praktiska rutiner för statsbidrag. I och med att dessa medel fördelas ut via Socialdepartementet kommer det troligtvis att på något sätt följas upp i efterhand hur medlen använts.Utredning om en effektiv ekonomistyrningEn annan fråga som är särskilt intressant är vad som kommer att komma ut från den utredning om kommunal ekonomistyrning som beslutades vid regeringssammanträdet den 3 september. Beslutet var att tillsätta en särskild utredare för ”En effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner” med uppdrag att titta närmare på reglerna i kommunallagens kapitel 11 om bland annat god ekonomisk hushållning och balanskrav.Utredare är utsedd, Clas Olsson som är generaldirektör på Ekonomistyrningsverket och tidigare chefsekonom på SKR. Till sin hjälp har han Agneta Rönn, som huvudsekreterare. Hon har också ett långt förflutet inom SKR, som expert på avdelningen för ekonomi och styrning. De har till den 24 september 2021 på sig att utreda frågan.Syftet med utredningen är att ge kommuner och regioner goda förutsättningar att möta framtida utmaningar genom att föreslå ett sammanhållet regelverk för en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner. Utredaren ska bland annat: föreslå hur krav på god ekonomisk hushållning och regelverket för balanskravet bör vara utformade, undersöka och vid behov lämna förslag till vägledning och stöd för den ekonomiska styrningen i kommuner och regioner. Utredaren ska föreslå lösningar som sammantaget skapar goda förutsättningar för en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner och som ligger i linje med målen för den nationella finanspolitiken.Utredaren ska också titta på konsekvenser av en eventuell ändrad pensionsredovisning. Något som diskuterades i samband med den nya lagen om kommunal bokföring och redovisning men lades åt sidan eftersom regeringen såg ett behov av en närmare analys.Efterlyser användbara förslag för att möta utmaningarna
      Clas Olsson och Agneta Rönn ansvarade också för den utredning som presenterades 2011 där möjligheten att avsätta medel genom att en resultatutjämningsreserv infördes i kommunallagen. Förslaget i utredningen var välbalanserat och i stora delar användbart. I dag nyttjar 162 kommuner och 6 regioner denna möjlighet och har sammantaget satt av 17,6 respektive 0,8 miljarder kronor i resultatutjämningsreserv.Vi ser fram emot att utredaren även nu kommer fram med kloka och välavvägda förslag som kommuner och regioner har nytta av och som kan bidra till att möta de utmaningar och större krav på effektiv ekonomistyrning som vi alla vet kommer.
      Läs mer

    • Välfärdsmiljarderna behövs, men snårig djungel av riktade insatser
      I går presenterades budgetpropositionen. Jag kan konstatera att stora belopp avsätts till kommunsektorn utan krav på återredovisning, men det finns också en snårig djungel av riktade bidrag och avsaknad av långsiktighet.
      Regeringen adderar, i budgetpropositionen för 2021, ytterligare 10 miljarder kronor i generella statsbidrag till kommuner och regioner för nästa år. Beloppet minskar därefter till 5 miljarder kronor år 2022. Dessutom föreslås – utan krav på återrapportering – 1 miljard kronor till skolan för 2021, 4 miljarder kronor till hälso- och sjukvården för 2021 och 2022 samt ett permanent tillskott på 4 miljarder kronor till äldreomsorgen. Kollektivtrafiken får även 2 miljarder kronor under 2021, men det kommer dock inte att kunna täcka de hittills förlorade intäkterna.Snårigt att reda ut de riktade bidragenTill detta kommer ett antal riktade statsbidrag av olika karaktär med större och mindre belopp. Att reda ut vilka av dessa bidrag som är gamla, nya, ihopslagna, utökade, namnbytta eller avslutade är inget jag klarar av på endast tio timmar, trots 20 års erfarenhet av att läsa budgetdokument och en universitetsexamen i nationalekonomi.SKR kommenterar budgetpropositionen, nyhet 2020-09-21Nej, här krävs en stor ekonom-armé av betydligt uthålligare virke, så jag avhåller mig från att kommentera de riktade bidragen. Enligt bilagan i utgiftsområdet 25 i budgetpropositionen är det fram till i år 197 riktade bidrag och jag tror att de kommer att vara ännu fler efter denna budget. Det här går även att kontrollera i efterhand genom att vid nästa års budgetproposition läsa en mycket väl genomarbetad lista. Men för närvarande är jag inte förmögen att reda ut situationen kring vilka bidrag som egentligen är vad.Omfattande tillskott i budgetenNu till det som är positivt i budgetpropositionen. De stora beloppen till kommunsektorn är generella eller riktade bidrag utan krav på återredovisning, vilket innebär att det ändå finns hopp om framtiden. Trots att så mycket som cirka 105 miljarder kronor, totalt sett, läggs på olika satsningar och reformer (varav strax under en tredjedel på kommunsektorn) räknar regeringen med att den offentliga sektorns skuld som andel av BNP inte ökar under 2021. Trots att kommunsektorns andel av skulden ökar, minskar alltså statens skuld så pass mycket att den totala offentliga skulden (Maastrichtskulden) beräknas kunna minska på marginalen. Det är en följd av att räntan på statens lån understiger BNP-utvecklingen.Kortsiktigheten ger ekonomiskt tuffa årDe stora bidragen till trots saknas långsiktighet. De generella bidragen som tidigare alltid (utom konjunkturstödet vid finanskrisen) varit nivåhöjande (det vill säga permanenta) har mer och mer fått ettårskaraktär. Svårigheten för kommunerna och regionerna att därmed göra budget och plan för 2021, 2022 och 2023 enligt kommunallagens krav är betydande. Även om de flesta kommuner och regioner har stora överskott nu ser kommande år betydligt tuffare ut. Skälet är kombinationen demografiskt tryck och kortsiktiga tillskott. Att kommuner och regioner inte kan använda tillskotten som de har nu kommande år, utan att intäkter och kostnader måste balanseras varje år är en utmaning att förklara för allmänheten. Det är många som undrar varför en skola måsta läggas ned när kommunen har det största överskottet någonsin.

      Läs mer

    • Kommunutredningen levererar både bra och mindre bra lösningar
      Kommunutredningens förslag har nu diskuterats på SKR. Vi välkomnar kommunakut och statsbidragsprincip, men är emot bland annat skuldavskrivningar, som främst skulle gynna redan stora kommuner.
      SKR har idag skickat in remissvaret på Kommunutredningens betänkande ”Starkare kommuner” till Finansdepartementet. I det nästan 800 sidor långa betänkandet ger utredningen olika förslag på hur kommunernas förmåga att hantera välfärdsutmaningar kan stärkas. Vissa lösningar är mycket positiva medan andra känns varken genomtänkta eller effektiva.SKR:s remissvar beträffande Kommunutredningen (SOU 2020:8)Redan igår stod det klart att regeringen, helt i enlighet med vårt remissvar, föreslår att en kommundelegation införs dit kommuner och regioner med strukturella utmaningar kan få tillfälligt stöd med finanserna. En så kallad kommunakut, användes även i början av 2000-talet för ett 30-tal kommuner med långsiktiga positiva effekter.Nödvändigt att undvika riktade bidragUtredningens absolut viktigaste förslag är statsbidragsprincipen, som är helt nödvändig att införa då utvecklingen just nu går åt fel håll. Principen ska begränsa statens användning av riktade statsbidrag som styrmedel över kommunernas verksamheter. Det är även glädjande att Skolverket ser positivt på att införa principen, då det samtidigt finns ett oroväckande förslag ute på remiss om att göra om generella statsbidrag till riktade för att skapa en likvärdig skola.Skuldavskrivningar gynnar våra största kommunerKommunutredningen lägger även fram det anmärkningsvärda förslaget om skuldavskrivningar, som en morot för kommuner som väljer att slå sig samman. Utredningen anser att ingen kommun bör ha under 8 000 invånare. Vår analys visar dock att förslaget att skriva av skulder snarare gynnar större kommuner betydligt mer än de små kommunerna. Landets 22 största kommunerna har hälften av de 500 miljarder kronorna av avskrivbara skulderna och har dessutom en avsevärt högre skuld per capita än kommuner under 8 000 invånare. Och de fem kommuner (Örebro, Sundsvall, Ystad, Östersund och Lidköping) med högst avskrivbara skulder överstiger utredningens olika befolkningskriterier och har någorlunda till mycket god soliditet. Dessutom blir det missvisande att inte också ta hänsyn till kommunernas tillgångar, då kommuner med höga skulder inte sällan har även stora tillgångar.Inför frikommunförsök och studieskuldavskrivningIstället för att fokusera på invånarantal och skuldavskrivningar bör staten på olika sätt förbättra kommunernas hjälp-till-självhjälp. Här välkomnar jag varmt utredningens förslag om frikommunförsök som ger utvalda kommuner ett större lokalt självstyre samt studieskuldsavskrivning för landsbygdskommuner. De båda frågorna behöver dock inte ytterligare år av utredningar, utan borde kunna ha presenterats med en nyckelfärdig lösning. Frikommunförsök är något som såväl Norge som Danmark har haft i många år och som vi bör kunna anamma omedelbart.Med det sagt: förnyelse sker som allra bäst underifrån. Låt oss ta vara på den kraften för att utveckla en god välfärd.

      Läs mer

    Prenumeration

    Så hanterar SKR dina personuppgifter

    Skribenter

    Till toppen av sidan