Vårt budskap har gått fram. Kommuner och regioner behöver generella och inte riktade statsbidrag. Vårt andra tydliga budskap är tidiga besked och långsiktiga planeringsförutsättningar och där går vi fortfarande bet.
Både regeringen med samarbetspartier och oppositionen har gått ut med besked om nya generella statsbidrag till kommuner och regioner under 2020. I veckan tog riksdagen beslutet att gå på oppositionens linje, vilket innebär totalt 7,5 miljarder kronor extra i statsbidrag i år. Det är lätt att uppfatta att dessa pengar fungerar som generella statsbidrag normalt sett gör, det vill säga att de även ligger kvar nästa år och därmed höjer den totala nivån för statsbidragen som sektorn kan räkna med.
Tidigare har löften kommit om en stegvis ökning av statsbidragen till kommuner och regioner med 5 miljarder kronor per år. Det innebär alltså att år 2021 ska statsbidragen vara 5 miljarder kronor högre än 2020 och år 2022 ska de vara ytterligare 5 miljarder kronor högre än året dessförinnan.
Regeringen pekar också på att kommuner och regioner har fått en generell höjning med 5 miljarder kronor förra året och ytterligare 5 miljarder kronor i år, vilket inte stämmer. Av dessa medel är endast 3,5 miljarder kronor per år generella. Resterande medel har gått in i en överenskommelse om nära vård som ska återrapporteras och återbetalas om medlen inte använts på det sätt som staten önskar.
Det normala med generella statsbidrag är alltså att de ligger kvar mellan åren och just därför har vi på SKR en förkärlek till dem. De kan användas för att långsiktigt planera verksamheterna till skillnad från riktade medel, som ökar kostnadsnivån för att sedan försvinna. Kommuner och regioner har när de fått riktade bidrag till exempel kunnat anställa personal, men när pengarna sedan försvinner har de blivit tvungna att spara in eller finansiera ur egen ficka.
Regeringen och samarbetspartierna har vid frågor sagt att de fem aviserade välfärdsmiljarderna för i år ska ses som nya pengar. Så är dock inte riktigt fallet. De ska snarare ses som en tidigareläggning av den ökning som sektorn har blivit lovad från 2021 alternativt fryser den utlovade ökningen inne för nästa år. De ytterligare 2,5 extra välfärdsmiljarderna som klubbades i veckan är också bara tillfälliga. De riskerar därmed att dra upp kostnadsnivån i år och sedan försvinna nästa år. Nivån på de generella bidragen nästa år kommer helt enkelt att vara 2,5 miljarder lägre om inga nya beslut fattas.
Förra året kan nästan sägas vara någon form av rekord i ineffektivt resursutnyttjande av statsbidrag. De riktade bidragen, som skulle gå till regionerna, blev inte klara förrän halva året hade gått och hann därför inte användas till sina syften. Istället hamnade det mesta av medlen som ett stort överskott i regionernas resultat, fast syftet väl var att de skulle komma patienterna till del?
Tillfälliga och kortsiktiga pengar var precis det vi ville slippa. Nu står vi ändå här samtidigt som kommuner och regioner är i full färd att planera budget och verksamhet för nästa år.
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.
Tack för att du hjälper oss!
Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.
Kommentarer