%20RGB_SKR_Logotype.png)
Det är en fortsatt röra kring statsbidragen
Vårt budskap har gått fram. Kommuner och regioner behöver generella och inte riktade statsbidrag. Vårt andra tydliga budskap är tidiga besked och långsiktiga planeringsförutsättningar och där går vi fortfarande bet.
Både regeringen med samarbetspartier och oppositionen har gått ut med besked om nya generella statsbidrag till kommuner och regioner under 2020. I veckan tog riksdagen beslutet att gå på oppositionens linje, vilket innebär totalt 7,5 miljarder kronor extra i statsbidrag i år. Det är lätt att uppfatta att dessa pengar fungerar som generella statsbidrag normalt sett gör, det vill säga att de även ligger kvar nästa år och därmed höjer den totala nivån för statsbidragen som sektorn kan räkna med.
Delar av generell höjning är riktade bidrag
Tidigare har löften kommit om en stegvis ökning av statsbidragen till kommuner och regioner med 5 miljarder kronor per år. Det innebär alltså att år 2021 ska statsbidragen vara 5 miljarder kronor högre än 2020 och år 2022 ska de vara ytterligare 5 miljarder kronor högre än året dessförinnan.
Regeringen pekar också på att kommuner och regioner har fått en generell höjning med 5 miljarder kronor förra året och ytterligare 5 miljarder kronor i år, vilket inte stämmer. Av dessa medel är endast 3,5 miljarder kronor per år generella. Resterande medel har gått in i en överenskommelse om nära vård som ska återrapporteras och återbetalas om medlen inte använts på det sätt som staten önskar.
Generella bidrag ger långsiktighet
Det normala med generella statsbidrag är alltså att de ligger kvar mellan åren och just därför har vi på SKR en förkärlek till dem. De kan användas för att långsiktigt planera verksamheterna till skillnad från riktade medel, som ökar kostnadsnivån för att sedan försvinna. Kommuner och regioner har när de fått riktade bidrag till exempel kunnat anställa personal, men när pengarna sedan försvinner har de blivit tvungna att spara in eller finansiera ur egen ficka.
Ökningen av statsbidragen blir lägre nästa år
Regeringen och samarbetspartierna har vid frågor sagt att de fem aviserade välfärdsmiljarderna för i år ska ses som nya pengar. Så är dock inte riktigt fallet. De ska snarare ses som en tidigareläggning av den ökning som sektorn har blivit lovad från 2021 alternativt fryser den utlovade ökningen inne för nästa år. De ytterligare 2,5 extra välfärdsmiljarderna som klubbades i veckan är också bara tillfälliga. De riskerar därmed att dra upp kostnadsnivån i år och sedan försvinna nästa år. Nivån på de generella bidragen nästa år kommer helt enkelt att vara 2,5 miljarder lägre om inga nya beslut fattas.
Förra året kan nästan sägas vara någon form av rekord i ineffektivt resursutnyttjande av statsbidrag. De riktade bidragen, som skulle gå till regionerna, blev inte klara förrän halva året hade gått och hann därför inte användas till sina syften. Istället hamnade det mesta av medlen som ett stort överskott i regionernas resultat, fast syftet väl var att de skulle komma patienterna till del?
Tillfälliga och kortsiktiga pengar var precis det vi ville slippa. Nu står vi ändå här samtidigt som kommuner och regioner är i full färd att planera budget och verksamhet för nästa år.
Skribent
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Dela
Kontakt
Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?
Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.
Tack för att du hjälper oss!
Om bloggen
Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.
-
2020-03-27
Lågkonjunktur eller depression?
Hur effekterna av det nya coronaviruset blir på längre sikt är oklart. Osäkerheten är stor, trots det måste vi göra det vi kan för att ge kommunsektorn underlag för budgetar som snart ska beslutas.
Faller Svensk BNP i år med 1, 3 eller till och med 8 procent som Swedbank hade i sitt värsta scenario när de i veckan presenterade sin Economic Outlook?För en vecka sedan presenterade SKR en indikation för skatteunderlaget. Vår bedömning var en nedrevidering av skatteunderlaget med 0,9 procentenheter och negativ BNP-tillväxt i år. Vi visste redan då att utvecklingen går snabbt och att läget förändras dag för dag. Vi ser och hör i media skräckscener från sydeuropeiska sjukhus. Vi får dagligen nya rapporter om antal smittade, antal i intensivvård och antalet döda. Vi kan följa hur länder stänger ned sina verksamheter. Detta gör det omöjligt att räkna på hur ekonomin påverkas på lång sikt.Dagligen kommer också uttalanden om vad som är rätt och fel. Många menar att Sverige inte tar situationen på allvar när vi inte stänger ner som andra länder gjort. Andra menar att de åtgärder som nu vidtas i Sverige kommer att skapa större långsiktig skada för ekonomin och folkhälsan än om vi skulle låta bli. Vad som är rätt eller fel får framtiden kan utvisa. Vi måste förlita oss på det som expertmyndigheter förordar och regeringen beslutar, är välgrundat och genomtänkt utifrån många tänkbara perspektiv.Effekterna svåra att bedömaHur effekterna blir på längre sikt är oklart. De flesta ekonomer gör bedömningen att BNP kommer att falla rejält 2020 för att sedan öka relativt snabbt och att läget återgår till det normala år 2021. Det vill säga, att detta blir ett hack i kurvan under något år. Men hur det blir beror förstås på hur lång tid det tar innan smittoläget förbättras och hur situationen påverkar människors agerande.I detta läge gör vi ändå en ekonomisk bedömning fram till 2023, som kommuner och regioner kan använda i sin budget och plan. Det är en bedömning som är extremt osäker. Många kommuner och regioner överväger nu om de ska besluta om budgeten i fullmäktige före eller efter sommaren. Beslutas budgeten före sommaren måste det finnas beredskap för att göra stora korrigeringar under hösten.Kommunsektorn som stabilisatorDet är bra att staten beslutar att ersätta företag och kommunsektorn i dessa kristider för att minska konsekvenserna för en långsiktig skada på ekonomin. Regeringen har flera förslag om ekonomisk lättnad till landets företagare. Det är viktigt att i nuläget även använda kommuner och regioner som stabilisatorer i den förväntade ekonomiska nedgången. De står för en fjärdedel av rikets sysselsättning och är stora köpare av varor och tjänster.Många företag har problem med att hålla näsan ovanför vattenytan då all verksamhet plötsligt bara stannar av. De kontaktar fortlöpande kommuner och regioner och ber om hjälp, men rättsläget är inte alltid klart. Därför brådskar det att ge såväl företagare i utsatta branscher som fastighetsägare tydliga besked.Beslut har inte tagits gällande regeringens förslag den 25 mars 2020 om en tillfällig rabatt för fasta hyreskostnader till utsatta branscher. Ovissheten genererar merarbete och oro bland de involverade. Näringsdepartementet meddelade i sin underhandsinformation, i väntan på beslut om statsstödet av EU och riksdagen, att kompensation för hyresrabatten ska sökas av hyresvärden i efterhand via länsstyrelserna. Det är viktigt att det kommande regelverket för den tillfälliga hyresrabatten kommer att vara praktiskt tillämpbart och transparent för alla involverade parter.Kommuner och regioner frågar också hur mycket staten kommer att ersätta för merkostnaderna för det nya coronaviruset och till följd av att skatteintäkterna faller kraftigt. ESV räknar i sina två scenarion att kommunsektorn behöver 11 respektive 17 miljarder år 2020 för att täcka uteblivna skatteintäkter. Swedbank som går längst i sina negativa bedömningar nämner siffran 25 miljarder. Under finanskrisen fick kommunsektorn 17 miljarder. De belopp som nämns ovan är för att täcka skatteintäktsbortfall.Det bästa som riksdagen kan göra i det här läget är att garantera skatteintäkterna för kommuner och regioner åren 2020 och 2021. Det skulle ge bra planeringsförutsättningar och undvika onödiga personalneddragningar. Bibehållen personal är av stor vikt för att upprätthålla verksamheterna men även för att hålla i gång samhällsekonomin.Merkostnader i verksamhetenDen miljard som hittills avsatts till merkostnader inom hälso- och sjukvården känns allt mer otillräcklig för varje dag som går. Bara provtagning för covid-19 kostar 1 500 kronor per prov, vilket innebär att om drygt 6 procent av befolkningen skulle testa sig så är hela miljarden slut. Vi ser dessutom mycket stora kostnader inom hälso- och sjukvård och äldreomsorg för:- personalförsörjning
- smittskyddsmateriel
- omställningar
- transporter
- kommunikation
- IT
- iordningställande av IVA-platser
- karantän
- utökning av kapacitet och bemanning på 1177
- fler besök hos privata digitala vårdgivare
- ersättning till privata vårdgivare för inställd vård då regionerna fått möjlighet att rekvirera personal och materiel från dem
- läkemedel
- uteblivna patientavgifter
- utebliven intäkt till tandläkare som inte längre tar emot akuta besök
- tid för planering och samordning
- företagshälsovård till oroliga anställda
- uppbyggande av tält och extra vårdplatser och så vidare.
Läs mer
-
2020-03-20
Skatteunderlagets utveckling i coronavirusets spår
Det blir allt tydligare att coronaviruset får stora konsekvenser för samhällsekonomin. Som en följd av det förändrade läget presenterar SKR idag en uppdaterad bedömning av årets utveckling av skatteunderlaget.
Vi på SKR räknar i år med att BNP faller. Den stora frågan är hur mycket, då läget är mycket osäkert. Det handlar om hur länge olika länder kommer att vara ”nedstängda” och hur bland annat handel, konsumtion och resande kommer att påverkas. I nuläget är indikationen att skatteunderlaget under året kan komma att öka med cirka 1,5 procent. Det skulle vara en betydligt svagare utveckling än de 2,4 procent som vi bedömde i vår skatteunderlagsprognos i februari.Skatteunderlaget påverkas till stor del av antalet arbetade timmar. Ju mindre företagen och sysselsättningen påverkas av coronaviruset desto bättre är det för skatteintäkterna. För kommuner och regioner finns det även en viss ”kudde” genom att skatten på till exempel arbetslöshetsförsäkringar och pensioner fortfarande ger intäkter till skillnad från många företag.Svårt att förutse skatteunderlaget i kristiderFinanskrisen på 00-talet visar tydligt hur svårt det är att förutse skatteintäkternas utveckling. Ekonomin gick som tåget och bedömningen innan krisen var att skatteunderlaget skulle öka med 5,1 procent. I takt med att information kom om utvecklingen reviderades prognoserna ned och låg som lägst på en ökning på 0,6 procent för 2009.Successivt när vi såg att sysselsättningen i Sverige inte drabbades lika hårt som många andra länder ökade också bedömning av skatteunderlaget, som landade på 1,3 procent. Samtidigt föll BNP med hela 5 procent under 2009, vilket främst berodde på att banker och exportföretag påverkades. Att tjänstesektorn blev mindre drabbat och att staten finansierade del av lönen till korttidsarbete gjorde att sysselsättningen till viss del hölls uppe i Sverige.Krisen som nu pågår är av en helt annan sort. Tjänsteföretag inom handel, restaurang, nöje och kultur drabbas betydligt hårdare, vilket får stora konsekvenser för sysselsättningen. Samtidigt kan krisen göra mindre permanent skada i ekonomin om den skulle bli kortvarig. Läget är mycket osäkert och vi kommer på SKR med största sannolikhet att behöva ändra vår ekonomiska bedömning flera gånger. För att inte förstärka konjunkturnedgången är det nu viktigt att kommuner och regioner håller uppe sin sysselsättning. Det gör att stödgarantier från staten är mycket viktiga.
Rekommendationer till regioner och kommunerSvenskt Näringsliv har för att värna företagen gjort ett utskick där de starkt rekommenderar att kommuner och regioner gör insatser som hjälper företagen. Det handlar bland annat om att ge anstånd eller förlänga eller korta ner betalningstider till leverantörer, förlänga tidsfrister i tillstånds- och tillsynsärenden där så är möjligt och skjuta på tillsynsbesök som inte är kritiska.Vi vet redan nu att kommuner och regioner kommer att agera olika. Vissa kommer att ge anstånd för betalningar eller betala fakturor i förväg medan andra inte kommer att vidta några särskilda åtgärder. Hur man ska förhålla sig lokalt är till stor del ett politiskt beslut, men beror även på läget för den enskilda kommunen eller regionen. Samtidigt är det bra att påminna sig om att stödsituationer ibland kommer i konflikt med andra regler till exempel kommunalrättens regler. SKR har tagit fram information om hur dessa frågor kan hanteras på ett rättsligt och ekonomiskt hållbart sätt.Frågor och svar om förslag på kommunala och regionala åtgärder från Svenskt Näringsliv och VisitaSlutligen vill jag tillägga att medarbetarna i kommuner och regioner gör ett fantastiskt arbete i att hantera denna svåra kris. Nu är det viktigt att ekonomiska restriktioner inte står i vägen för arbetet med att hindra spridningen av covid-19 och inte heller sätter stopp för att behandla de personer som behöver vård.
Läs mer
-
2020-03-13
Coronautbrottet ger osäkra ekonomiska prognoser
Hela samhället berörs och sluter nu upp för att hindra smittspridningen av coronaviruset. Det kräver temporära förändringar av lagar och regler och viruset leder till negativa konsekvenser för ekonomin.
Effekterna av coronaviruset visar tydligt kommunernas och regionernas viktiga roll när extraordinära händelser inträffar i samhället. Det mest självklara är naturligtvis sjukvårdens roll att bota och behandla patienter där sjukdomen påverkat dem i så hög grad att de inte klarar egenvård. Det är dock få smittade som verkligen behöver sjukhusbehandling. I mitten av vecka 11 behandlades drygt tre procent på sjukhus av de personer som konstaterats smittade i Region Stockholm.Vi på Sveriges Kommuner och Regioner följer utvecklingen nära och har fortlöpande kontakt med myndigheter för att lyfta de behov som kommuner och regioner har. Vi har bland annat lyft fram att man temporärt bör ta bort kravet på läkarintyg för sjukdom över sju dagar. Detta för att undvika att många besöker vården för att styrka att de är fortsatt sjuka. Vi har också fått genom en överenskommelse om att undanta överläggningsskyldighet vid avstängning av anställd.Staten ersätter merkostnaderCoronautbrottet får även stora ekonomiska konsekvenser såväl för kommuner och regioner, som samhället och den globala ekonomin. SKR har påpekat att staten behöver ge kommuner och regioner ersättning för de merkostnader som uppkommer för att förhindra smittspridning i samhället. Det känns därför tryggt att regeringen så här långt har uttalat att hälso- och sjukvården ska ha de resurser som krävs.Som en första åtgärd har regeringen tillsammans med samarbetspartierna föreslagit en miljard kronor, som kommuner och regioner i efterhand ska kunna ansöka om för merkostnader i hälso- och sjukvården som kan kopplas till coronaviruset. Det kan till exempel handla om högre kostnader för personal, högre kostnader för att säkra bemanningen av 1177 Vårdguiden, laboratorieanalyser, extra åtgång av materiel och smittspårning. Det är därför viktigt att kommuner och regioner på ett enkelt sätt kan följa upp, redovisa och dokumentera vilka merkostnader man har. SKR kommer att stötta kommuner och regioner i att ta fram underlag för att kunna återsöka medel på ett rättvist och effektivt sätt. Staten har också beslutat att stå för kostnaden för karensdagen vid sjukdom.Svårt att bedöma ekonomiska effekternaDet pratas också mycket om de ekonomiska effekterna av corona och börserna är extremt volatila. När det gäller konsekvenserna för kommuner och regioner kommer skatteintäkterna att påverkas av den lägre sysselsättningen. Med anledning av det osäkra läget hör många kommuner och regioner av sig till SKR och efterfrågar uppdaterade skatteunderlagsprognoser.SKR bedömer att utsikterna i omvärldskonjunkturen är ytterst osäkra, även om man kunde förutse den fortsatta smittspridningen globalt och i Sverige. De senaste veckornas turbulens på de finansiella marknaderna utgör i sig en stor osäkerhet för den sorts bedömningar som ligger till grund för en uppdaterad prognos för den svenska samhällsekonomin, och det kommunala skatteunderlaget. Kommuner och regioner måste räkna med att 2020 kommer att bli ett år med betydligt svagare skatteintäkter än vad vi bedömde i februariprognosen.Uppdaterad lägesrapport 20 marsDen 4:e mars presenterade Finansdepartementet en prognos där BNP-tillväxt i år antogs bli 0,5 procentenheter lägre globalt respektive 0,3 procentenheter lägre i Sverige än tidigare bedömning. Mycket talar just nu dock för att det kan bli en större försvagning än så. Prognosläget är så utomordentligt osäkert att vi avstår från att gå ut med helt ny skatteunderlagsprognos i förväg just nu. Däremot kommer vi den 20:e mars att komma med en uppdaterad bild av läget som ett extra underlag för kommunernas och regionernas skatteintäktsberäkningar.Slutligen: Det kan inte nog betonas vikten av att följa Smittskyddsinstitutets och Folkhälsomyndighetens råd och inte heller skapa oro i onödan. Tvätta händerna och använd handsprit. Tillsammans kan vi bidra med det vi kan var och en.
Läs mer
-
2020-03-10
Pensionsskulden är känd, långsiktig och hanterbar
Ett ämne som återkommande diskuteras är kommunernas och regionernas pensionsskulder. Det är därför dags att sticka hål på myterna som omger ämnet.
Pensionsskulden är i kronor mätt mycket stor. Vid bokslutet 2018 var den 477 miljarder kronor. Det här är en skuld som dock ska betalas av på mycket lång sikt. Den största delen av skulden, 322 miljarder kronor, är för pensioner som anställda i kommuner och regioner tjänade in före 1998. Då hade kommunsektorn ett ”pay-as-you-go-system”, som innebär att kommunen eller regionen tar kostnaden för pensionen först när den anställde går i pension. Den här delen av skulden minskar successivt och är i dag 63 miljarder kronor lägre än 2013. Utbetalningarna fortsätter dock att belasta den kommunala ekonomin under många år framåt. I dag går motsvarande cirka 80 öre av kommunalskatten sammantaget i kommuner och regioner till betalning av pensioner från förr.Olika pensionskostnader hanterasSedan 1998 redovisas pensionskostnaderna istället i takt med att de anställda ”arbetar ihop” till pensionen. För kommun- eller regionanställda med en lön, som är under 7,5 inkomstbasbelopp (cirka 41 750 kr/mån) eller som är födda 1986 eller senare betalas pengarna in till ett pensionsbolag. Pensionen dessa anställda sedan får beror då också på hur avkastningen av dessa medel utvecklat sig.För anställda, som har en lön på över 7,5 inkomstbasbelopp och är födda före 1986 har kommunen eller regionen ett ansvar att se till att den anställde får en pension som baseras på de sista arbetslivsåren lön. I detta fall uppstår en skuld till personerna som kommunen eller regionen ansvarar för. Trots att kostnaden redovisningsmässigt bokats upp successivt innebär det en likviditetsmässig belastning när skulden ska regleras.Färre är bekymrade över pensionsskuldenNu kommer den stora frågan om pensionsskulden är ett stort problem? SKR:s nyligen släppta pensionsrapport visar att det nu är färre kommuner som är bekymrade över pensionsskulden. Enligt den genomförda enkäten anser merparten av ekonomicheferna att pensionsutbetalningarna är mindre belastande än tidigare. Pensionsskulden diskuteras fortfarande i fullmäktige eller i kommunstyrelsen, men i mindre utsträckning än tidigare. Det faller sig naturligt att diskussioner om skulden är mindre frekvent, då skulden successivt minskar. Kommunerna betalar nu av på den gamla skulden och värdesäkringen har varit låg de senaste åren.Skulden minskar i kommunerna och ökar i regionernaEn tredjedel av kommunerna har valt att lösa in delar av sin pensionsskuld via pensionsförsäkring när det har funnits utrymme i ekonomin. Ungefär lika många har byggt pensionsmedelportföljer som en slags buffert för pensionsutbetalningar. Några kommuner och regioner använder i stället sina likvida medel till att investera, det vill säga ”låna dessa pengar av sig själv” i stället för att placera pengar för att ha till framtida pensionskostnader och samtidigt låna upp pengar till investeringar. I de flesta kommuner ser man dock inte skulden som något problem utan betalar av den successivt med de skatteinkomster som flyter in.I regionerna växer pensionsskulden då det finns en stor andel som är högavlönade med förmånsbestämda pensioner. Det gör också att skulden diskuteras mer i regionerna. Den gamla pensionsskulden minskar i de flesta regionerna. Skulden för dagens pensionsintjänande växer däremot, vilket leder till att många regioner byggt och fortsätter bygga upp pensionsmedelsportföljer. Enligt enkäten har 17 av 20 regioner betydande pensionsmedelsportföljer, medan de tre största regionerna återlånar medlen.Så svaret på frågan är att pensionsskulderna inte är ett stort bekymmer överlag. Skulden är känd, långsiktig och hanterbar. I kommunerna minskar skulden och regionerna har en strategi för att hantera den. Jag skulle säga att vi bör oroa oss mer över andra utmaningar som kommuner och regioner står inför, än en skuld som till stora delar tjänades in före sekelskiftet.
Läs mer
-
2020-03-04
Starkare resultat men utmaningarna fortsätter
I går presenterades kommunernas och regionernas resultat för 2019. 64 kommuner och 2 regioner redovisar underskott och resultatet blev sammantaget starkare än 2018. Resultaten är dock inte helt jämförbara mellan åren på grund av ändrade redovisningsprinciper.
Innebär de här siffrorna att de ekonomiska problemen vi pratar om är överdrivna? Svaret är nej. Det är ett antal faktorer som påverkat resultatet, som inte har med själva verksamheten att göra. Till exempel gör de ändrade redovisningsprinciperna att redovisningen av de finansiella tillgångarna ändrats. Det innebär att resultaten framöver kommer att variera mer över tid.Tidigare skulle finansiella tillgångar värderas enligt lägsta-värdets-princip, det vill säga anskaffningsvärdet. Nu ska de istället värderas till verkligt värde och tillsammans med en kraftig börsuppgång 2019 drog det upp regionernas resultat rejält. Syftet med regionernas placeringarna är att till viss del matcha regionernas pensionsskuld.Skulderna ökar och investeringsbehoven är storaOm man plockar bort effekterna av finansnettot och bara tittar på resultatet i verksamheten tornar en mörkare bild fram. 116 kommuner och 8 regioner hade negativt verksamhetsresultat förra året.Samtidigt som resultaten var högre än 2018 ökade skulderna i kommuner och regioner med totalt 55 miljarder kronor. Att skulderna har ökat kraftigt är ett tecken på att resultatnivån inte är tillräcklig för att finansiera de stora investeringar, i till exempel skolor och infrastruktur, som sektorn har för att klara morgondagens välfärd. Investeringsnivån var för 2019 över 100 miljarder kronor.Ett annat skäl till att resultaten i regionerna är starkare än förväntat är att de riktade statsbidragen kom först när halva året gått. Det innebar att bidragen inte hann användas i verksamheten. Istället går de alltså in som en positiv resultatpost vid årets slut.Effektiviseringar har genomförtsEfter första tertialet 2019 prognostiserade hela 110 kommuner och 11 regioner underskott för året. Det gjorde att många kommuner och regioner började genomföra effektiviserings- och besparingsprogram och lyckades därmed vända resultatet till att bli positivt vid året slut.Är detta slutet på kommunernas och regionernas ekonomiska utmaningar? Nej, vi befinner oss snarare i början av en lång rad år med ansträngd ekonomi. Vi vet att trycket från demografin, det vill säga barn, unga och äldre, kommer att fortsätta vara högt i 15 år till. Konjunkturen planar samtidigt ut den närmaste tiden.Många av länderna i Europa var med om ett stålbad efter finanskrisen och har lyckats ställa om verksamheten till kärvare ekonomiska förutsättningar. Då behövde Sverige inte vidta några större åtgärder, men nu har tiden kommit till oss. En del av lösningen handlar om att ställa om verksamheten med bland annat ny teknik, men även att se över hur vi kan bedriva skola, omsorg och sjukvård på annat sätt men med samma kvalitet.
Läs mer
-
2020-02-26
Kommunutredningen levererar få nyckelfärdiga förslag
Det behövs nya framåtsyftande lösningar för att ge kommuner likvärdiga förutsättningar att hantera välfärden framöver. Kommunutredningen når dock inte ens halvvägs i mål med sina förslag.
Vilka är kommunernas utmaningar och vilka lösningar stärker kommunernas förmåga? De frågorna har Kommunutredningen haft i uppdrag att söka svar på under de senaste tre åren och i förra veckan överlämnades det 760 sidor långa betänkandet till regeringen.Det är framför allt två förslag som har väckt stor uppmärksamhet, trots att inget av dem är nyckelfärdigt. Det ena är nedskrivning av studieskulder för personer som flyttar till landsbygdskommuner. Det andra är att staten ska ta över skulder för att kommuner ska vilja slå sig samman. I båda fallen behöver förslagen dock utredas vidare.Det ska också sägas att det får ses som ytterst osannolikt att Finansdepartementet skulle vara villiga att gå vidare med skuldavskrivningen vid sammanslagningar, då det kan komma att kosta staten upp till 500 miljarder kronor. Dessutom var det lika många ledamöter i Kommunutredningen som röstade för som emot förslaget, vilket innebar att ordförandens röst fällde avgörandet.Sammanslagningar är ingen universallösningKommunutredningen motiverar att kommunsammanslagningar behövs för att det bland annat ska bli enklare att hitta personal med rätt kompetens. Och självklart kan det finnas kommuner som ser behov av att i framtiden gå ihop, men det är knappast en universallösning som fungerar för alla.I betänkandet hänvisas till en utredning från 1961 där slutsatsen var att en kommun bör ha 8 000 till 30 000 invånare. Men mycket har hänt de senaste 60 åren och därmed blir riktmärket kring antal invånare något märkligt. Utredningen besvarar inte hur driften av en kommun, som redan finns på ett geografiskt stort område, skulle underlättas av att bli en ytmässigt ännu större kommun med minst lika glest mellan invånarna.Förslag kräver ytterligare utredningarStudieskuldsnedskrivningen är något som vi på SKR har drivit under utredningens gång. Kommunutredningen föreslår att frågan utreds vidare, trots att man pekar ut både vilka kommuner som bör beröras och nivån på avskrivningen.Det hade varit mycket bättre med ett nyckelfärdigt förslag, inte minst för att även Landsbygdskommittén föreslog exakt samma åtgärd liksom ett frikommunsförsök redan år 2016. Nu dröjer det alltså ytterligare år innan det kan bli aktuellt att skriva ned studieskulder eller ge utvalda kommuner ett, sedan länge efterfrågat, större lokalt självstyre.Mindre statlig detaljstyrning välkomnasKommunutredningen lägger runt åtta, nio färdiga förslag, varav tre särskilt förtjänar att kommenteras ytterligare. Statsbidragsprincipen föreslås reglera hur riktade statsbidrag får användas. Om riksdagen antar förslaget kommer staten äntligen dra ner på riktade bidrag som sätt att styra kommunernas verksamhet. Det vore ett stort steg framåt för en effektivare och mer ändamålsenlig användning.Därutöver föreslås bland annat två förslag, som snarare verkar syfta till att stärka staten än kommunerna. Kommunutredningen vill bilda en Kommundelegation för att få till dialog med kommunerna om samverkan och frivilliga kommunsammanslagningar samt ge Statskontoret i uppdrag att särskilt följa upp kommunerna. Liknande uppföljningsuppdrag har tidigare testats utan större framgång och det framgår inte varför det skulle fungera bättre nu.Samverkan förbättrar kompetensförsörjningenBetänkandet blev, trots sidantalet, kanske inte det gedigna kunskapsunderlag som hade behövts. Frågan är komplex och utredningen har inte kommit svaren så mycket närmare om hur befolkningsförändringars påverkan bör hanteras av olika kommuner. Det hade också behövts ett vidareutvecklat resonemang kring vad som är en funktionell kommun. Utredningen hade också stärkts av att utvärdera de senaste decenniernas strukturreform; den ökade samverkan mellan kommunerna.SKR:s egen enkät visar att kompetensförsörjningen och kvaliteten förbättrats avsevärt i många av de kommuner som samverkar i förbund eller gemensam nämnd inom miljö, bygg eller tillsyn. Det skulle dessutom kosta staten en spottstyver att stimulera samverkan ytterligare jämfört med att ta över kommuners långfristiga skulder och pensionsförpliktelser.Kommunutredningens betänkande ekar litet väl tomt, även om det också finns några bra förslag. Tills vidare är det bara för kommunerna att fortsätta hålla ångan uppe för att leverera en god välfärd till invånare oavsett var de bor.
Läs mer
-
2020-02-21
Det är en fortsatt röra kring statsbidragen
Vårt budskap har gått fram. Kommuner och regioner behöver generella och inte riktade statsbidrag. Vårt andra tydliga budskap är tidiga besked och långsiktiga planeringsförutsättningar och där går vi fortfarande bet.
Både regeringen med samarbetspartier och oppositionen har gått ut med besked om nya generella statsbidrag till kommuner och regioner under 2020. I veckan tog riksdagen beslutet att gå på oppositionens linje, vilket innebär totalt 7,5 miljarder kronor extra i statsbidrag i år. Det är lätt att uppfatta att dessa pengar fungerar som generella statsbidrag normalt sett gör, det vill säga att de även ligger kvar nästa år och därmed höjer den totala nivån för statsbidragen som sektorn kan räkna med.Delar av generell höjning är riktade bidragTidigare har löften kommit om en stegvis ökning av statsbidragen till kommuner och regioner med 5 miljarder kronor per år. Det innebär alltså att år 2021 ska statsbidragen vara 5 miljarder kronor högre än 2020 och år 2022 ska de vara ytterligare 5 miljarder kronor högre än året dessförinnan.Regeringen pekar också på att kommuner och regioner har fått en generell höjning med 5 miljarder kronor förra året och ytterligare 5 miljarder kronor i år, vilket inte stämmer. Av dessa medel är endast 3,5 miljarder kronor per år generella. Resterande medel har gått in i en överenskommelse om nära vård som ska återrapporteras och återbetalas om medlen inte använts på det sätt som staten önskar.Generella bidrag ger långsiktighetDet normala med generella statsbidrag är alltså att de ligger kvar mellan åren och just därför har vi på SKR en förkärlek till dem. De kan användas för att långsiktigt planera verksamheterna till skillnad från riktade medel, som ökar kostnadsnivån för att sedan försvinna. Kommuner och regioner har när de fått riktade bidrag till exempel kunnat anställa personal, men när pengarna sedan försvinner har de blivit tvungna att spara in eller finansiera ur egen ficka.Ökningen av statsbidragen blir lägre nästa årRegeringen och samarbetspartierna har vid frågor sagt att de fem aviserade välfärdsmiljarderna för i år ska ses som nya pengar. Så är dock inte riktigt fallet. De ska snarare ses som en tidigareläggning av den ökning som sektorn har blivit lovad från 2021 alternativt fryser den utlovade ökningen inne för nästa år. De ytterligare 2,5 extra välfärdsmiljarderna som klubbades i veckan är också bara tillfälliga. De riskerar därmed att dra upp kostnadsnivån i år och sedan försvinna nästa år. Nivån på de generella bidragen nästa år kommer helt enkelt att vara 2,5 miljarder lägre om inga nya beslut fattas.Förra året kan nästan sägas vara någon form av rekord i ineffektivt resursutnyttjande av statsbidrag. De riktade bidragen, som skulle gå till regionerna, blev inte klara förrän halva året hade gått och hann därför inte användas till sina syften. Istället hamnade det mesta av medlen som ett stort överskott i regionernas resultat, fast syftet väl var att de skulle komma patienterna till del?Tillfälliga och kortsiktiga pengar var precis det vi ville slippa. Nu står vi ändå här samtidigt som kommuner och regioner är i full färd att planera budget och verksamhet för nästa år.
Läs mer
-
2020-02-14
Det här är angeläget i Kommunutredningen
Onsdagen 19 februari är en viktig dag. Då kommer Kommunutredningen att lämna förslag till regeringen på åtgärder som ska underlätta för kommuner att hantera välfärdsuppdragen framöver.
Kommunerna behöver likvärdiga förutsättningar för att hantera välfärden även när utmaningarna växer. En parlamentarisk kommitté tillsattes därför av regeringen för att få fram nya lösningar. Kommunutredningen har redan infört en efterfrågad förenklad avtalssamverkan mellan kommunerna och mellan regionerna. Nu är det så dags att presentera hela utredningen.Inspel från SKRSveriges Kommuner och Regioner har under utredningens gång gett inspel kring viktiga aspekter som vi anser att utredningen bör ta hänsyn till i sitt betänkande. Några av dessa är:Minska detaljstyrningenInför en statsbidragsprincip som innebär att staten inte primärt använder riktade statsbidrag som styrmedel av kommunerna. Se även till att skapa långsiktiga planeringsförutsättningar och tidiga budgetbesked.Inför frikommunsförsökInför en försöksverksamhet där utvalda kommuner befrias från viss statlig detaljreglering och får ett större lokalt självstyre för att utvärdera vilken effekt det får.
Utveckla DIGGGe myndigheten DIGG ökad finansiering för att kunna etablera nationell digital infrastruktur och förvaltningsgemensamma digitala funktioner i nära samverkan med SKR.
Underlätta digitaliseringenInrätta ett rättsligt beredningsorgan som löpande tar fram beredningsunderlag för att skyndsamt möjliggöra digitalisering och digital informationsförsörjning. Undanröj skyndsamt juridiska hinder för att kunna införa ett automatiserat beslutsfattande.
Skriv av studieskulderInför studieskuldsavskrivning i glesbygd – det är något som har visat sig ge positiva effekter för att attrahera arbetskraft i Nordnorge.Se över konsekvenser av sammanslagningTa bort negativa ekonomiska effekter i utjämningssystemet som skulle drabba framförallt mindre kommuner om de skulle vilja slå sig samman till en större kommun.
Inför statlig medfinansiering i glesbygdInrätta ett statligt investeringsstöd till enskilda landsbygdskommuner för att till exempel kunna göra förbättringar av den lokala infrastrukturen.
Läs mer
-
2020-02-03
Låt 2020 bli året med en förändrad statlig styrning
Statskontoret har nu gjort sin tredje uppföljning av statens styrning av kommuner och regioner. Som förväntat är den statliga styrningen fortfarande allt för omfattande.
Finansdepartementet beslutade att uppföljningarna skulle genomföras för att statens detaljstyrning har ökat under ett antal år. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har länge påpekat att den allt mer detaljerade styrningen påverkar produktiviteten i kommuner och regioner negativt. Därför är vi tacksamma för att Statskontoret nu gör uppföljningarna. Tacksamheten skulle vara ännu större om uppföljningen dessutom resulterade i reella förändringar på statlig nivå.Regelstyrningen hindrar självstyretDen omfattande statliga regelstyrningen beskär det kommunala självstyret och försvårar en effektiv anpassning till verksamheten utifrån den lokala och regionala nivån. I synnerhet inför kommande års utmaningar är det viktigt att de offentliga resurserna kan användas så effektivt som möjligt. För att hantera utmaningarna framöver krävs inte bara de ökade ekonomiska resurserna, som staten nu ger kommuner och regioner. Lika viktigt är att staten underlättar och möjliggör för kommuner och regioner att själva styra över den egna verksamheten.Statskontoret konstaterar i sin rapport för 2019 att statens styrning fortfarande är mycket omfattande. Bara under 2019 har riksdagen och regeringen infört 33 nya eller förändrade lagar och förordningar samt 110 regeringsuppdrag som på ett väsentligt sätt påverkar kommuner och regioner. Regleringar är främst inom utbildning, vård och omsorg och de flesta förändringarna innebär utökade skyldigheter eller krav, med ökade kostnader som följd.Fördubblade utgifter för riktade statsbidragEn liten positiv förändring kan anas i rapporten. Det finns fortfarande 165 riktade statsbidrag. Under 2019 har dock 28 bidrag upphört, samtidigt som 13 nya riktade bidrag har tillkommit. Samtidigt konstaterar Statskontorets att staten mer än fördubblat sina utgifter för riktade statsbidrag under åren 2015-2018. Det är ännu oklart hur det ser ut för 2019.Under året har staten och SKR skakat hand om tio nya överenskommelser. Här kan vi också se en strimma ljus i mörkret, då staten har en större benägenhet att vilja slå ihop överenskommelserna.Även om det finns några ljusglimtar tyder utvecklingen på att staten fortsätter styra direkt mot personalen inom kommuner och regioner. Självklart beror den ökade regelbördan på att staten vill medborgarna väl, men vad har hänt med tillit och förtroende för kommunernas och regionernas eget omdöme? Och hur ska vi få ihop den offentliga ekonomin när vi successivt ökar kraven på välfärden?Frågan är när det ekonomiska medvetandet når vidare upp i regeringskansliets korridorer. Jag ser med viss tillförsikt fram emot att Statskontorets uppföljning för 2020 just ska visa på den förändrade synen.
Läs mer
-
2020-01-24
Gemensamt ansvar för ett livslångt lärande
Välfärdens största utmaning framöver är kompetensförsörjningen. Ett förlängt arbetsliv blir nödvändigt liksom att staten ser till att det finns förutsättningar att vidareutbilda sig mitt i livet.
Ekonomin i många kommuner och regioner är ansträngd. Situationen kräver en rad olika åtgärder och samtliga riksdagspartier vill nu ge extra tillskott till sektorn under året. Den demografiska utvecklingen – med allt fler unga och äldre i icke-arbetsför ålder – innebär samtidigt att konkurrensen om arbetskraften är tuffare än på länge och framöver kommer personer i arbetsför ålder helt enkelt inte räcka till. Om så alla som går ut gymnasieskolan skulle vilja välja välfärdens yrken framöver skulle det inte vara tillräckligt.Kompetens matchar inte behovetDe senaste åren har kommuner och regioner anställt allt fler medarbetare, men den utvecklingen ser nu ut att avstanna. Arbetslösheten i landet beräknas dessutom att öka – både för att Sverige är på väg in i en mild lågkonjunktur och för att kompetensen inte matchar de yrken som har behov av nya medarbetare.Samtidigt som kommuner och regioner tar sin del av ansvaret för att åstadkomma en långsiktigt hållbar finansiering av välfärden behöver sektorn fortsätta att locka så många unga som möjligt till välfärdens viktiga yrken. Men det kommer att vara minst lika viktigt att staten tar ansvar för att utbildningar matchar arbetsmarknadens behov samt ger goda möjligheter för att mitt i arbetslivet kunna vidareutbilda sig eller skaffa sig en helt ny utbildning. Ett förlängt arbetsliv med höjda pensionsåldrar gör att möjligheten att yrkesväxla blir helt nödvändig för många.Stor potential i att många är redo att byta yrkeDet är hoppfullt att se att många faktiskt också kan tänka sig studera och byta yrke mitt i livet. Enligt Sveriges Kommuner och Regioners studie "Mitt i livet" vill sex av tio kunna distansutbilda sig för att ta steget att vidareutbilda sig för ett nytt yrke och en av tre vill jobba till 67 år eller längre.SKR:s studie Mitt i livetI höstas undertecknade SKR och facken inom kommuner och regioner ett omställningsavtal. Det ger kommuner och regioner möjligheter att jobba ännu mer med att bredda, specialisera eller skifta medarbetarnas kompetens. I kombination med ett nytt omställningsavtal är parterna överens om att staten behöver ta ett större ansvar för medborgarnas livslånga lärande. Staten behöver göra det lättare för personer att yrkesväxla under ett förlängt arbetsliv och samtidigt hålla sig borta från att lagstifta om sådant som regleras i kollektivavtal.Inför en statlig delfinansieringExempel på insatser som staten bör bidra med är att öka möjligheterna till distansutbildning, se över studiefinansieringssystemet och att sänka kostnaderna för arbetsgivaren vid utbildningsinsatser. När arbetsgivare investerar i utbildning för sin personal bör en statlig delfinansiering likt ROT eller RUT införas, ett kompetensutvecklingsavdrag. I de fall arbetsgivaren betalar lön under utbildning bör arbetsgivaravgiften slopas.Samhället måste bli bättre på att ta vara på de som vill byta bana och bransch mitt i ett långt yrkesliv eller de som måste hitta ett nytt yrke då deras gamla jobb försvinner på grund av teknisk utveckling. Det kräver att arbetsmarknadens parter och staten tar ett gemensamt ansvar för medborgarnas möjlighet att vidareutbilda sig eller omskola sig.
Läs mer
Kommentarer