Asymmetrisk uppgiftsfördelning – lättare sagt än gjort

I veckan presenterades SNS Konjunkturrådsrapport 2019. Rapporten är ytterligare en i raden som redovisar välfärdens utmaningar. En del förslag är bra, medan andra fungerar bäst på papperet.

I Konjunkturrådets rapport föreslås ett antal åtgärder för att förbättra kommunernas möjligheter att bedriva en bra verksamhet de kommande åren, trots stora utmaningar med kompetensförsörjning och finansiering. Många av förslagen är mycket bra och ligger helt i linje med vad vi på SKL också anser. Det handlar om ett förtydligande av ansvarsfördelningen mellan stat och kommun, färre riktade statsbidrag, mindre statlig detaljstyrning och en ökad samverkan.

Kommunsammanslagningar – fel väg att gå

En vanligt förekommande uppgift, som även återges i rapporten, är att antalet kommuner med mindre än 8 000 invånare kommer att öka från dagens 48 till 56 stycken år 2040. Det här bygger på en prognos från 2014. Den senaste SCB-prognosen från 2018 visar dock att antalet kommuner med färre än 8 000 invånare kommer att ligga kvar på exakt samma nivå som idag (48 stycken) även år 2040.

Rapportförfattarna (Mörk, Erlingsson och Persson) föreslår inte kommunsammanslagningar då den danska kommunsammanslagningen inte har kunnat påvisa de positiva effekter som många hade hoppats på. Det är en väg som inte heller vi på SKL tror på – om det inte sker på helt frivillig väg.

Asymmetrisk modell ställer många frågor

Författarna anser dock att en asymmetrisk modell bör övervägas, där ansvaret för avgränsade områden förs över från små kommuner med bristande kapacitet till staten. Något förvånande pekar de ut skolan som ett lämpligt verksamhetsområde, där staten, regionen eller grannkommuner övertar ansvaret från en mindre kommun.

På papperet kan det te sig som en lockande lösning, men då bortser man ifrån en rad frågor och konsekvenser som behöver tas ställning till:

  • Ska staten ålägga vissa kommuner att sköta verksamheter i andra kommuner?
  • Vilka möjligheter har regionen (med sitt huvudsakliga fokus på hälso- och sjukvård och kollektivtrafik) att överta uppgifter som anses vara för svåra för berörda kommuner?
  • Hur ska staten lyckas bygga upp en lokal organisation i perifera kommuner (som är de som oftast pekas ut som i behov av att lämna över ansvar) på ett kostnadseffektivt sätt när avstånden är stora?
  • Hur ska medborgarna kunna utkräva ansvar när uppgifterna inte längre sköts av den egna kommunen?
  • Hur ska finansieringen gå till? Ska staten finansiera skolan i mindre kommuner medan den i större kommuner finansieras via kommunalskatten?
  • Är det rimligt att tro att staten bättre skulle klara skolverksamheten än kommunen då glesheten mellan invånarna kvarstår oavsett huvudman?

Asymmetrisk uppgiftsfördelning är mycket enklare när det sker i decentraliserande riktning, det vill säga att kommunerna övertar uppgifter från staten. Det sker också redan idag genom att 39 kommuner har övertagit ansvaret för lantmäteriet från staten. Det är avsevärt mycket svårare om staten eller nån annan aktör ska överta uppgifter från enskilda kommuner.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    1000

    Kontakt

    Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

    Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

    Covid-19 och det nya coronaviruset








    Hjälpte informationen på sidan dig?

    Tack för att du hjälper oss!

    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.


    • Staten använder samma pengar mer än en gång
      Statliga utredningar har funnit en ny lösning till att finansiera reformer utan att öka medlen. Man använder helt enkelt redan avsatta medel till en ny fråga. Förlorarna är kommuner och regioner.
      SKR har på många olika sätt drivit frågan om att minska de riktade statsbidragen till kommuner och regioner. Syftet har varit att åstadkomma att statsbidragen istället klustras ihop eller omvandlas till generella för att minska detaljregler och administration, ge långsiktiga förutsättningar och möjliggöra effektivisering av verksamheten.Kommuner och regioner tvingas betala för reformer
      Nu har staten dock hittat ett nytt sätt att minska de riktade bidragen. Genom att finansiera nya reformer med hjälp av de riktade statsbidragen till kommunerna slår man två flugor i en smäll. Staten får till en reform som annars skulle kosta pengar och låter därmed kommunerna eller regionerna finansiera reformen samtidigt som de riktade bidragen minskar. Jag presenterar nedan fem exempel på statliga utredningar, som föreslår just det här tillvägagångssättet, men listan hade kunnat göras lång.
      1. Reformen i utredningen ”Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning” (SOU 2020:33) uppgår till cirka 2,8 miljarder. För att finansiera detta föreslås att anslaget för yrkesutbildning ska minska med 2,3 miljarder kronor och att övriga statsbidrag minskas med 275 miljoner samtidigt som kommunernas generella statsbidrag minskas med 249 miljoner.

        Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning, SOU 2020:33, Regeringen
      2. Utredningen ”En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning” (SOU 2020:28) föreslår att en majoritet av dagens riktade statsbidrag slås samman till ett socioekonomiskt viktat sektorsbidrag. Dessutom föreslår utredningen att sektorsbidraget ökas med ytterligare 3 miljarder kronor genom en minskning av de generella statsbidragen.

        En mer likvärdig skola - minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning, SOU 2020:28, Regeringen
      3. Utredningen ”Bygga, bedöma, betygssätta – betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper” (SOU 2020:43) föreslås finansieras genom att minska statsbidragen inom främst den gymnasiala utbildningen. Utredningen nämner också statsbidrag för fortbildning av lärare i svenska som andra språk och kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare samt statsbidraget om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.

        Bygga, bedöma, betygssätta – betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper, SOU 2020:43, Regeringen
      4. I utredningen ”Stärkt kompetens i vård och omsorg” (SOU 2019:20) avfärdas ökade kostnader för kommuner och regioner medan de förväntade kostnaderna för statliga myndigheter inte bara beräknas noga, utan föreslås finansieras av kommuner och regioner via sänkta statsbidrag. Utredningen fann det vidare lämpligt att kostnader för att införa skyddad yrkestitel för undersköterskor ska finansieras genom att dra ner på statsbidrag som ska gå till bland annat cancervården, förlossningsvården, kompetensutvecklingen för sjuksköterskor och till att ersätta personer som insjuknat i narkolepsi som en följd av vaccinering.

        Stärkt kompetens i vård och omsorg, 2019:20, Regeringen
      5. I promemorian ”Idrottsutbildningar i gymnasie- och gymnasiesärskolan” föreslås att statsbidraget som Riksidrottsförbundet fördelar till huvudmän för idrottsutbildningar får 75 miljoner kronor, vilket ska finansieras genom att minska statsbidraget för fortbildning av lärare i svenska som andraspråk eller svenska för invandrare.

        Idrottsutbildningar i gymnasie- och gymnasiesärskolan, Regeringen
      Går inte ihop med finansieringsprincipen
      Riksdagen har ställt sig bakom en finansieringsprincip, som innebär att om staten beslutar om reformer som ökar kostnader för kommuner och regioner ska staten också finansiera dessa reformer. Att då använda medel, som redan finansierat uppgifter i kommuner och regioner på olika sätt, är ju att använda samma pengar två gånger, vilket rimmar illa med finansieringsprincipens intentioner.Det borde alltid vara ett uppdrag för de statliga utredningarna att räkna på vad en reform kostar. Därefter borde kostnaderna tas in i arbetet med budgetpropositionen så att riksdagen får ett transparent underlag att fatta beslut om.
      Läs mer

    • Kommunal revision fungerar inte som företagsrevision
      Ibland kan det goda bli det bästas fiende. Jag tror att många av de som vill att kommuner och regioner ska ”styras upp” bättre av staten inte helt inser vad det i realiteten skulle få för konsekvenser.

      Fler och fler myndigheter har inrättats för att granska kommuner och regioner och samtidigt verkar det ha blivit viktigare att ha sina papper i ordning än att fatta kloka och sunda beslut i samråd med elever, föräldrar, äldre, patienter och omsorgstagare. Med allt fler myndigheter som granskar och inspekterar kommuner och regioner riskerar samordningen mellan verksamheter och det nära samarbetet mellan brukare och handläggare att gå förlorat.Den senaste myndigheten i ordningen att vilja inspektera kommuner och regioner är Revisorsinspektionen. Myndigheten vill granska de yrkesrevisorer som granskar kommuner och regioner utifrån ett finansiellt eller redovisningsmässigt perspektiv. Myndigheten vill också att dessa yrkesrevisorer ska vara auktoriserade. Vid en första anblick kan det verka bra och tryggt, men faktum är att det snarare skulle riskera att bli en försämrad granskning.Den kommunala granskningen är tredeladI dag har de förtroendevalda revisorerna i en kommun eller region yrkesrevisorer till sin hjälp. De förtroendevalda revisorerna arbetar på uppdrag av fullmäktige som är valda av (och därför kan sägas arbeta på uppdrag av) kommuninvånarna. Granskningen innehåller tre delar:
      1. hur kommunen eller regionen skött sin verksamhet (”vad har vi fått för pengarna”),
      2. hur den interna kontrollen har fungerat
      3. hur kommunen eller regionen har skött sina finanser eller sin redovisning.
      Det är så det kommunala systemet för demokratiskt ansvarsutkrävande och kontroll är uppbyggt.Företag fokuserar på vinstenRevisorsinspektionen har till uppgift att granska hur auktoriserade revisorer genomfört sin redovisningsgranskning. För kommuninvånaren är det dock med stor sannolikhet viktigare vad pengarna har använts till än hur de har bokförts. Låt mig jämföra med revisionen av ett företag. I företaget är det själva vinsten som är målet och om företaget inte levererar en tillräckligt attraktiv produkt kommer inte denna vinst att uppstå. Det de auktoriserade revisorerna ska granska är att företaget inte har ”fuskat” med redovisningen och att de betalat sina skatter och avgifter. De lägger sig inte i produkternas kvalitet eller konstruktion. För en kommun eller region är målet själva verksamheten och att den är av så god kvalitet och bedrivs så effektivt som möjligt inom ramen för de skattemedel som invånarna har betalat. Detta kräver en bredare revision och granskning än enbart redovisningsmässig. Det kräver också en annan inriktning på revisionen.Medborgarfokus krävs i kommunal revisionVi på SKR håller tillsammans med Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) och Sveriges kommunala Yrkesrevisorer (SKYREV) på att ta fram en standard för hur den finansiella granskningen ska fungera i kommuner och regioner, där de auktoriserade revisorernas internationella regelverk (ISA) synkas med kommunallagens regelverk. Detta kommer att ge bättre kvalitet och ordning och reda i granskningen av den finansiella redovisningen, vilket bara är en mindre del av det som ska granskas och kanske inte ens den viktigaste, om vi utgår från ett medborgarperspektiv.Revisorsinspektionen har ingen rådighet över kommuner och regioner och dess verksamheter och de har inte fått någon ny uppgift att granska detta i sitt regleringsbrev. Det är med andra ord myndighetens egen vilja att bredda uppdraget. Om de nu skulle börja granska endast redovisningen ser jag att risken är överhängande att de andra två perspektiven som också ingår i en kommunal revision blir styvmoderligt behandlade och eftersatta, då yrkesrevisorerna bara följs upp på den finansiella granskningen. Att bara använda yrkesrevisorer i kommunal verksamhet, som är auktoriserade inom redovisning, gör också att branschen riskerar att tappa kunniga yrkesrevisorer med inriktning mot verksamhetsgranskning. Skulle detta bli verklighet är vi inne på ytterligare en väg mot ett samhälle där de som vill gott blir det bästas fiende.
      Läs mer

    • Ekonomirapporten ger svar – men genererar lika många frågor
      2020 är ett exceptionellt år med många ekonomiska osäkerhetsfaktorer på grund av den pågående pandemin. Det var en av slutsatserna när jag och SKR:s ordförande Anders Knape i går presenterade Ekonomirapporten.

      Ekonomin har vänt tydligt uppåt sedan i våras, men om återhämtningen kan fortsätta och i vilken takt styrs av pandemins utveckling. Hittills i år har staten skjutit till stora tillfälliga statsbidrag till kommuner och regioner så att sektorn har en tryggad ekonomi för att hantera en exceptionell situation och en mycket osäker tid.

      Och mitt under pandemin ser det nu ut som att kommunerna tillfälligt kan få ett historiskt starkt resultat i år på drygt 30 miljarder kronor och för regionernas del landar det på knappt 9 miljarder kronor. Under 2020 beräknas därmed bara cirka 20 kommuner och två regioner att gå med underskott.
      Runt hörnet väntar dock fortsatt stora utmaningar med den demografiska utvecklingen och som nu späs på av pandemins långsiktiga konsekvenser. Vi räknar med att behoven av välfärd, främst äldreomsorg och hälso- och sjukvård, kommer att öka med cirka en procent per år den kommande tioårsperioden. Samtidigt måste sektorn hantera brist på arbetskraft, fortsatt stora behov av investeringar i kombination med svagare offentliga finanser.Ekonomirapporten ger alltid upphov till frågorEkonomirapporten, oktober 2020Efter Ekonomirapporten får jag, som sig bör, alltid frågor från journalister, ekonomer och nyfiken allmänhet. Jag tänkte därför ta tillfället i akt att även här i bloggen ge svar på några av de mer vanliga frågorna.Hur kommer det sig att kommuner och regioner får ett starkt resultat mitt i en pandemi? Det starka resultatet beror på att skatteintäkterna inte har påverkats i förväntad omfattning, trots att arbetade timmar har minskat under året. Att skatteunderlaget håller emot beror mycket på de statliga åtgärderna såsom korttidspermitteringsregler och förstärkta arbetslöshetsersättningar. Dessutom stiger pensionsinkomsterna snabbt i år. Resultatet har även påverkats av att pandemin gett en minskad efterfrågan av vissa verksamheter. Därtill hade kommuner och regioner under 2019 påbörjat effektiviseringar för att hanterade den demografiska situationen.Hur kommer sektorn att använda sig av det förvä ntade ö verskottet? Årets förväntade resultat gör att kommuner och regioner kan öka likviditeten och därmed tillfälligt minska lånebehovet något till de rekordstora behov av investeringar som fortsatt behövs i exempelvis nya skolor, sjukhus och äldreboenden. Resultatet gör det också möjligt att avsätta pengar i en så kallade resultatutjämningsreserv (RUR), som utifrån vissa krav kan användas för att täcka upp eventuella negativa balanskravsresultat framöver.Hemställan tillfälligt ändrad lagstiftning (PDF, nytt fönster)SKR föreslår även i en hemställan till regeringen att riksdagen tillfälligt ändrar lagstiftningen så att delar av årets överskott kan användas i budget och plan under 2021 till 2023 alternativt att användning av resultatutjämningsreserven blir friare än med nuvarande regelverk.Kan kommuner som, till exempel håller på att lägga ned skolor, sluta upp med det när det nu finns ett överskott i budgeten? Det är viktigt att påpeka att överskottet är högst tillfälligt och har blivit en effekt av coronapandemin. Kommuner och regioner behöver ställa om, arbeta annorlunda och prioritera för att hantera de stora demografiska utmaningarna som slår olika hårt och på olika sätt runt om i landet. Det gäller därmed för sektorn att använda det tillfälliga överskottet på ett sätt som kan minska kostnaderna i framtiden.

      Hur stora är merkostnader för covid-19 i kommuner och regioner under 2020?
      Merkostnaderna för hälso- och sjukvård och omsorg till följd av pandemin beräknas landa på cirka 16,5 miljarder kronor fram till och med november. Kostnaderna täcks därmed inte av de hittills avsatta statliga medlen på 10 miljarder kronor. Vi utgår dock från att staten skjuter till medel så att alla skäliga merkostnader täcks. Därtill tillkommer intäktsbortfall för till exempel kollektivtrafiken, tandvård och kultur- och fritidssektorn. Enbart kollektivtrafiken beräknas förlora runt 650 miljoner kronor för varje månad som går.

      Läs mer

    • Snart presenteras Ekonomirapporten
      Den 20:e oktober presenterar vi höstens upplaga av Ekonomirapporten. Det är en angelägen läsning om kommunernas och regionernas ekonomiska förutsättningar och omställningen till följd av coronapandemin.
      Det har nu gått ett halvår sedan coronaviruset kom att påverka Sverige, vår vardag och vår ekonomi. Mycket påminner om situationen när vi på SKR släppte vårens ekonomiska rapport i maj, men mycket är också annorlunda. Det är ett fortsatt osäkert ekonomiskt läge som styrs av pandemins konsekvenser och aviserade statliga medel till kommuner och regioner.Just nu arbetar vi med att färdigställa rapporten, som utöver coronavirusets effekter på ekonomin kommer att lyfta bland annat de demografiska utmaningarna och behoven framöver, självstyrets potential samt den förväntade samhällsekonomiska utvecklingen.Följ presentationen i direktsändning
      Följ direktsändningen när jag och SKR:s ordförande Anders Knape presenterar rapporten, den 20:e oktober, klockan 10.00.
      Presentation av Ekonomirapporten, oktober 2020, Screen9Och i vanlig ordning kommer rapporten i sin helhet liksom stödmaterial och information finnas på skr.se.Ekonomirapporten, oktober 2020Fokus på självstyrets betydelse i ny SKR-rapport
      Självstyrelsens potentialJag vill också passa på att lyfta rapporten Självstyrelsens potential, som SKR nyligen släppte. Rapporten belyser självstyrets strategiska betydelse för en väl fungerande samhällsorganisation. I den samhällspolitiska debatten tar anhängare av förstatligande och centralisering allt mer plats. Förhoppningen är att rapporten bidrar till en diskussion om hur samspelet mellan stat, kommuner och regioner kan utvecklas för att skapa en likvärdig välfärd av hög kvalitet.

      Läs mer

    • Frågor om medel till äldreomsorgen saknar svar
      Många kommuner ställer frågor om de 4 miljarder som regeringen meddelat kommer att tillföras äldreomsorgen. Fördelningen är klar men beslutet om budgeten fattas av riksdagen och efter det behöver kommunerna klarläggande svar.
      På presskonferensen den 21 september meddelade Magdalena Andersson att statsbidraget är permanent och kommer att nycklas ut utan krav på motprestation.Finansdepartementet har lagt ut listor med hur mycket varje kommun kommer att få, där fördelningen är gjord per invånare över 70 år. Men många frågor återstår. Ska medlen sökas? Kan detta tillskott användas till pris- och löneökningar i äldreomsorgen? Kan det användas som ett tillskott för att kompensera för demografin?Vi har ännu inte några svar på någon av dessa frågor. Budgeten beslutas i riksdagen i december. Normalt sett brukar den myndighet som departementet utsett, först efter beslut i riksdagen, gå ut med instruktioner och praktiska rutiner för statsbidrag. I och med att dessa medel fördelas ut via Socialdepartementet kommer det troligtvis att på något sätt följas upp i efterhand hur medlen använts.Utredning om en effektiv ekonomistyrningEn annan fråga som är särskilt intressant är vad som kommer att komma ut från den utredning om kommunal ekonomistyrning som beslutades vid regeringssammanträdet den 3 september. Beslutet var att tillsätta en särskild utredare för ”En effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner” med uppdrag att titta närmare på reglerna i kommunallagens kapitel 11 om bland annat god ekonomisk hushållning och balanskrav.Utredare är utsedd, Clas Olsson som är generaldirektör på Ekonomistyrningsverket och tidigare chefsekonom på SKR. Till sin hjälp har han Agneta Rönn, som huvudsekreterare. Hon har också ett långt förflutet inom SKR, som expert på avdelningen för ekonomi och styrning. De har till den 24 september 2021 på sig att utreda frågan.Syftet med utredningen är att ge kommuner och regioner goda förutsättningar att möta framtida utmaningar genom att föreslå ett sammanhållet regelverk för en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner. Utredaren ska bland annat: föreslå hur krav på god ekonomisk hushållning och regelverket för balanskravet bör vara utformade, undersöka och vid behov lämna förslag till vägledning och stöd för den ekonomiska styrningen i kommuner och regioner. Utredaren ska föreslå lösningar som sammantaget skapar goda förutsättningar för en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner och som ligger i linje med målen för den nationella finanspolitiken.Utredaren ska också titta på konsekvenser av en eventuell ändrad pensionsredovisning. Något som diskuterades i samband med den nya lagen om kommunal bokföring och redovisning men lades åt sidan eftersom regeringen såg ett behov av en närmare analys.Efterlyser användbara förslag för att möta utmaningarna
      Clas Olsson och Agneta Rönn ansvarade också för den utredning som presenterades 2011 där möjligheten att avsätta medel genom att en resultatutjämningsreserv infördes i kommunallagen. Förslaget i utredningen var välbalanserat och i stora delar användbart. I dag nyttjar 162 kommuner och 6 regioner denna möjlighet och har sammantaget satt av 17,6 respektive 0,8 miljarder kronor i resultatutjämningsreserv.Vi ser fram emot att utredaren även nu kommer fram med kloka och välavvägda förslag som kommuner och regioner har nytta av och som kan bidra till att möta de utmaningar och större krav på effektiv ekonomistyrning som vi alla vet kommer.
      Läs mer

    • Välfärdsmiljarderna behövs, men snårig djungel av riktade insatser
      I går presenterades budgetpropositionen. Jag kan konstatera att stora belopp avsätts till kommunsektorn utan krav på återredovisning, men det finns också en snårig djungel av riktade bidrag och avsaknad av långsiktighet.
      Regeringen adderar, i budgetpropositionen för 2021, ytterligare 10 miljarder kronor i generella statsbidrag till kommuner och regioner för nästa år. Beloppet minskar därefter till 5 miljarder kronor år 2022. Dessutom föreslås – utan krav på återrapportering – 1 miljard kronor till skolan för 2021, 4 miljarder kronor till hälso- och sjukvården för 2021 och 2022 samt ett permanent tillskott på 4 miljarder kronor till äldreomsorgen. Kollektivtrafiken får även 2 miljarder kronor under 2021, men det kommer dock inte att kunna täcka de hittills förlorade intäkterna.Snårigt att reda ut de riktade bidragenTill detta kommer ett antal riktade statsbidrag av olika karaktär med större och mindre belopp. Att reda ut vilka av dessa bidrag som är gamla, nya, ihopslagna, utökade, namnbytta eller avslutade är inget jag klarar av på endast tio timmar, trots 20 års erfarenhet av att läsa budgetdokument och en universitetsexamen i nationalekonomi.SKR kommenterar budgetpropositionen, nyhet 2020-09-21Nej, här krävs en stor ekonom-armé av betydligt uthålligare virke, så jag avhåller mig från att kommentera de riktade bidragen. Enligt bilagan i utgiftsområdet 25 i budgetpropositionen är det fram till i år 197 riktade bidrag och jag tror att de kommer att vara ännu fler efter denna budget. Det här går även att kontrollera i efterhand genom att vid nästa års budgetproposition läsa en mycket väl genomarbetad lista. Men för närvarande är jag inte förmögen att reda ut situationen kring vilka bidrag som egentligen är vad.Omfattande tillskott i budgetenNu till det som är positivt i budgetpropositionen. De stora beloppen till kommunsektorn är generella eller riktade bidrag utan krav på återredovisning, vilket innebär att det ändå finns hopp om framtiden. Trots att så mycket som cirka 105 miljarder kronor, totalt sett, läggs på olika satsningar och reformer (varav strax under en tredjedel på kommunsektorn) räknar regeringen med att den offentliga sektorns skuld som andel av BNP inte ökar under 2021. Trots att kommunsektorns andel av skulden ökar, minskar alltså statens skuld så pass mycket att den totala offentliga skulden (Maastrichtskulden) beräknas kunna minska på marginalen. Det är en följd av att räntan på statens lån understiger BNP-utvecklingen.Kortsiktigheten ger ekonomiskt tuffa årDe stora bidragen till trots saknas långsiktighet. De generella bidragen som tidigare alltid (utom konjunkturstödet vid finanskrisen) varit nivåhöjande (det vill säga permanenta) har mer och mer fått ettårskaraktär. Svårigheten för kommunerna och regionerna att därmed göra budget och plan för 2021, 2022 och 2023 enligt kommunallagens krav är betydande. Även om de flesta kommuner och regioner har stora överskott nu ser kommande år betydligt tuffare ut. Skälet är kombinationen demografiskt tryck och kortsiktiga tillskott. Att kommuner och regioner inte kan använda tillskotten som de har nu kommande år, utan att intäkter och kostnader måste balanseras varje år är en utmaning att förklara för allmänheten. Det är många som undrar varför en skola måsta läggas ned när kommunen har det största överskottet någonsin.

      Läs mer

    • Kommunutredningen levererar både bra och mindre bra lösningar
      Kommunutredningens förslag har nu diskuterats på SKR. Vi välkomnar kommunakut och statsbidragsprincip, men är emot bland annat skuldavskrivningar, som främst skulle gynna redan stora kommuner.
      SKR har idag skickat in remissvaret på Kommunutredningens betänkande ”Starkare kommuner” till Finansdepartementet. I det nästan 800 sidor långa betänkandet ger utredningen olika förslag på hur kommunernas förmåga att hantera välfärdsutmaningar kan stärkas. Vissa lösningar är mycket positiva medan andra känns varken genomtänkta eller effektiva.SKR:s remissvar beträffande Kommunutredningen (SOU 2020:8)Redan igår stod det klart att regeringen, helt i enlighet med vårt remissvar, föreslår att en kommundelegation införs dit kommuner och regioner med strukturella utmaningar kan få tillfälligt stöd med finanserna. En så kallad kommunakut, användes även i början av 2000-talet för ett 30-tal kommuner med långsiktiga positiva effekter.Nödvändigt att undvika riktade bidragUtredningens absolut viktigaste förslag är statsbidragsprincipen, som är helt nödvändig att införa då utvecklingen just nu går åt fel håll. Principen ska begränsa statens användning av riktade statsbidrag som styrmedel över kommunernas verksamheter. Det är även glädjande att Skolverket ser positivt på att införa principen, då det samtidigt finns ett oroväckande förslag ute på remiss om att göra om generella statsbidrag till riktade för att skapa en likvärdig skola.Skuldavskrivningar gynnar våra största kommunerKommunutredningen lägger även fram det anmärkningsvärda förslaget om skuldavskrivningar, som en morot för kommuner som väljer att slå sig samman. Utredningen anser att ingen kommun bör ha under 8 000 invånare. Vår analys visar dock att förslaget att skriva av skulder snarare gynnar större kommuner betydligt mer än de små kommunerna. Landets 22 största kommunerna har hälften av de 500 miljarder kronorna av avskrivbara skulderna och har dessutom en avsevärt högre skuld per capita än kommuner under 8 000 invånare. Och de fem kommuner (Örebro, Sundsvall, Ystad, Östersund och Lidköping) med högst avskrivbara skulder överstiger utredningens olika befolkningskriterier och har någorlunda till mycket god soliditet. Dessutom blir det missvisande att inte också ta hänsyn till kommunernas tillgångar, då kommuner med höga skulder inte sällan har även stora tillgångar.Inför frikommunförsök och studieskuldavskrivningIstället för att fokusera på invånarantal och skuldavskrivningar bör staten på olika sätt förbättra kommunernas hjälp-till-självhjälp. Här välkomnar jag varmt utredningens förslag om frikommunförsök som ger utvalda kommuner ett större lokalt självstyre samt studieskuldsavskrivning för landsbygdskommuner. De båda frågorna behöver dock inte ytterligare år av utredningar, utan borde kunna ha presenterats med en nyckelfärdig lösning. Frikommunförsök är något som såväl Norge som Danmark har haft i många år och som vi bör kunna anamma omedelbart.Med det sagt: förnyelse sker som allra bäst underifrån. Låt oss ta vara på den kraften för att utveckla en god välfärd.

      Läs mer

    • Välfärdsverksamheter kan fungera väl även 2021
      I relativt god tid före budgetpropositionen har nu kommuner och regioner fått den viktigaste informationen från staten gällande förutsättningarna för 2021 och 2022.
      De generella statsbidragen ökar med 10 miljarder kronor 2021, utöver de 12,5 miljarder kronor som aviserades under våren. Tillskottet minskar till 5 miljarder kronor år 2022, för att därefter upphöra.Äldreomsorgen får ett permanent bidrag på 4 miljarder. Hälso- och sjukvården får 4 miljarder år 2021 och 2022 för att komma ikapp med vård som inte kunnat ges under pandemin. Dessa två bidrag är riktade och fördelningen till kommuner och regioner är redan klar. Om något ska göras och i sådana fall vad som då ska uppnås för att erhålla medlen är fortfarande inte riktig klart, där får vi vänta på mer besked.Ytterligare medel som aviserats är Kompetenslyftet inom äldreomsorgen. Det bygger på en överenskommelse mellan Kommunal och SKR om att utbilda undersköterskor och vårdbiträden. Denna satsning får en påfyllnad med 1,7 miljarder till de 2,2 miljarder som beslutades i våras.Omställning inför framtidenDet är mycket pengar som borde innebära att de flesta kommuner och regioner kan bedriva en välfungerande verksamhet även 2021 utan krav på besparingar. Då de flesta kommuner även går mot goda resultat 2020 är det viktigt att fundera över vilken omställning som behöver göras för att klara framtidens behov av äldreomsorg, hälso- och sjukvård och skola.Det är alltså inte läge att luta sig tillbaka och tänka att allt har löst sig, utan det är dags att börja arbeta med att ställa om inför framtiden.Vad kan göras på annat sätt i dag? Vad kan ge ökade möjligheter för personalen att använda sin tid åt i den faktiska verksamheten och ge stöd och hjälp åt de invånare som behöver det, vare sig det är barn, unga, äldre eller medelålders personer? Hur kan vi minska den administrativa bördan? Hur kan vi införa digitala system som stöder arbetet och inte gör det krångligare? Vilka möten och projekt kan kortas eller rensas bort? Vad kan vi göra mindre av utan att tumma på kvaliteten?Coronapandemin har delvis visat vägen, hur kan vi fortsätta och utveckla detta?
      Läs mer

    • Långsiktiga förutsättningar viktigast för god ekonomi
      En utredning ser nu över hur kravet på god ekonomisk hushållning ska utformas. God ekonomi i kommunsektorn kräver likväl att staten planerar långsiktigt och att sektorn ersätts för skäliga merkostnader till följd av covid-19.
      Nu har regeringen beslutat om en ny utredning med syfte att skapa en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner. Utredningen ska föreslå hur krav på god ekonomisk hushållning och regelverket för balanskravet bör vara utformade. Utredningen kommer också lämna förslag till vägledning för den ekonomiska styrningen samt föreslå hur man skapar goda förutsättningar för en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner.Utöver frågan om pensionsskulden kommer det kommunala pantsättningsförbudet även utredas eftersom det idag kan göra att kommuner och regioner inte kan använda sig av finansiella instrument på samma villkor som andra aktörer.Staten oroas över ineffektivitetUtredningen ska bland annat resultera i en ny lagstiftning för hur kravet på god ekonomisk hushållning ska vara utformat. I direktiven framgår att staten har en oro för att kommuner och regioner inte är effektiva och inte budgeterar med tillräckliga överskott. Det står bland annat att ” uppföljningen av kommunsektorns ekonomi visar att det trots flera år av god ekonomisk tillväxt finns vissa kommuner och regioner som är sårbara till följd av en ökad skuldsättning, ett utökat åtagande i sina bolag samt svårigheter att anpassa verksamheten till befolkningsändringar”.Långsiktiga planeringsförutsättningar är viktigastDet känns ändå långsökt att kommunsektorns ekonomi i sig skulle bli bättre av en ändrad lagstiftning. En stabil ekonomi skapas snarare genom tydliga och långsiktiga planeringsförutsättningar från staten. Under 2000-talet har kommuner och regioner blivit bättre på att hålla budgetarna och återställa underskott enligt balanskravet. Samtidigt kommer det, i takt med att demografin förändras, att bli svårare för sektorn att få ihop ekonomin med endast den egna skattebasen. Att endast ändra lagar och regler kommer inte att hjälpa kommunernas och regionernas ekonomi i sig. För att få ihop sektorns ekonomi behövs snarare ett välfungerande samspel mellan stat, kommuner och regioner.Merkostnader överstiger avsatta medelVi kan nu dessutom konstatera att de medel som staten har avsatt för merkostnader inom hälso- och sjukvård, äldre- och funktionshindersomsorg till följd av covid-19 vida understiger de ansökningar som inkommit i första omgången. Hittills har kommuner och regioner ansökt om 11,2 miljarder kronor medan staten har avsatt 5 miljarder kronor i ersättning. Jag räknar med att kommuner och regioner kommer att ansöka om ytterligare några miljarder kronor fram till den sista november. Det är även fem kommuner, som inte har lämnat någon ansökan utan väntar till ansökningsomgång nummer två.

      Kommuner och regioner måste få ersättning för de merkostnader som är skäliga, vilket regeringen också flera gånger har lovat. Kommuner och regioner ska därmed inte begränsas av att de sammanlagda ansökningarna redan överstiger statens avsatta medel.

      Läs mer

    • Oseriöst med enkla svar på ekonomiskt komplexa frågor
      Det är en växande trend att föreslå att beslut flyttar allt längre ifrån invånare och verksamhet som en lösning på kommuners utmaningar. Det är som att själva syftet med en lokala demokrati har glömts bort.
      Genom att staten tar över och det lokala självstyret försvinner ska tydligen såväl ekonomiska utmaningar lösas som servicen till invånarna förbättras. Senast i raden är DN:s ledarredaktion som, den 21 augusti, föreslår att alla kommuner inför samma kommunalskatt och att arbetet sköts av staten.Det tycks som att många glömt själva grunden till varför vi har en lokal och regional demokrati och syftet med att beslut ska fattas nära individen. Vi har i Sverige ända sedan 1500-talet tagit tillvara på att kompetensen och kunskapen om den lokala nivån, finns just lokalt. Det är en samhällsmodell som har tjänat Sverige väl.Ambitionsnivån bestäms lokaltDet finns en tydlig poäng med att skola, socialtjänst, fysisk planering och äldreomsorg finns på lokal nivå och att dessa ligger i en och samma organisation och inte som statliga stuprör under olika departement och myndigheter. Inom den kommunala organisationen kan man samverka om viktiga verksamhetsfrågor, lokaler och personal. Det är också rationellt att den lokala organisationen har mandat och ansvar över att bestämma om ambitionsnivån på verksamheten och därmed också vilken skatt som behövs för att finansiera den ambitionsnivån. I val och mellan val kan medborgarna påverka verksamheterna och skattenivån.Enhetlig skattenivå skulle innebära underskottI dagens utjämningssystem tas hänsyn till bland annat demografi, inkomster, socioekonomi, gleshet, storlek och befolkningsförändringar i de olika kommunerna. Det är, givet förutsättningarna, det system vi har med dess brister och förtjänster.Utjämningssystemet har även nyligen ändrats och den nya fördelningen är fortfarande under införande. Under införandefasen får de kommuner, som har en besvärligare struktur till följd av bland annat glesare kommun och befolkningstapp, successivt allt större kompensation. Om utjämningssystemet ändå inte skulle utjämna rättvist, löser man definitivt inte skevheterna genom en enhetlig skattenivå. Det skulle i stället resultera i stora ekonomiska underskott alternativt måste kraftiga neddragningar på servicen göras i de kommuner som i dag har hög skatt. Eller är tanken att samma skattesats skulle ändra hela fördelningen mellan kommunerna? En utjämning behöver väl ändå finnas?Det må vara enkelt att föreslå en enhetsskatt, men inte så genomtänkt. För den som förstår hur kommunal ekonomi fungerar blir det nära nog oseriöst. Enkla lösningar på komplexa samhällsproblem är väldigt sällan vägen framåt.Jämför produktivitet och effektivitetAvslutningsvis vill jag passa på att tipsa om den nya samlingen nyckeltal som Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) lanserade i förra veckan på Kommek. Nyckeltalen gör att kommuner kan jämföra och analysera produktivitet och effektivitet med andra kommuner inom olika områden, på en övergripande nivå. Du hittar nyckeltalen i databasen Kolada.Nyckeltalen i Kolada

      Läs mer

    Prenumeration

    Skribenter