%20RGB_SKR_Logotype.png)
-
Banker måste kunna tillhandahålla kontanter – i hela landet
Det måste finnas möjlighet att hantera kontanter oavsett var man bor i landet. SKL ser med tillförsikt på Riksbankskommitténs förslag, som skulle säkra en rimlig tillgång till kontanttjänster. Ibland
Kontakt
Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?
Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.
Tack för att du hjälper oss!
Om bloggen
Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.
-
Återbetalning av äldreomsorgens statsbidrag leder fel
Från och med i år får kommunerna ett välbehövligt bidrag till äldreomsorgen. Det är glädjande att vi därmed tar ett steg bort från riktade statsbidrag, men det finns dessvärre smolk i bägaren.
Kommuner och regioner är tacksamma när staten både tar till sig att detaljerade statsbidrag till verksamheterna sällan fungerar väl och omvandlar förståelsen till verklig handling. Det permanenta årliga tillskottet på 4 miljarder kronor för att stärka äldreomsorgen i kommunerna är ett steg i rätt riktning. Det gör att varje kommun själv kan avgöra var pengarna inom äldreomsorgen gör mest nytta utifrån lokal behov och förutsättningar. Riktade detaljerade statsbidrag däremot gör att man endast kan ta del av bidraget om kommunen genomför en viss åtgärd – trots att det kan vara inom andra områden som den enskilda kommunen har större behov.Långsiktiga mål i stället för riktade bidrag
På SKR har vi fört fram möjligheten att klustra statsbidragen, det vill säga att staten i stället för riktade bidrag klustrar ihop dem till en bredare verksamhet, exempelvis till hela den pedagogiska verksamheten. Om staten fortfarande vill styra gör man det genom en överenskommelse med sektorn om ett fåtal långsiktiga och tydliga mål som kan följas upp för den specifika verksamheten.För sektorsbidraget till äldreomsorgen kommer staten nu att följa upp och utvärdera hur medlen till äldreomsorgen använts, vilket är helt i sin ordning. Däremot har ett enigt Socialutskott lagt till det problematiska: ”I de fall medlen inte har använts till äldreomsorgen ska de återbetalas”.
Regeringen bör följa upp och utvärdera satsningar på äldreomsorgen, RegeringenJag förstår att Socialutskottet vill att medlen ska gå till äldreomsorgen såsom det är tänkt, men det finns aspekter som här helt fallit bort:1: Kommunerna kan inte alltid påverka hur mycket resurser som användsDet har inte minst blivit väldigt tydligt i samband med pandemin. Efterfrågan på äldreomsorg har minskat med 5 procent då äldre inte velat söka äldreboende eller hemtjänst på grund av oron för smittan. Dessutom varierar kostnaderna kraftigt för äldreomsorgen, i synnerhet i en mindre kommun med få omsorgstagare, då en mycket vårdkrävande person kan avlida, vilket gör att kostnaden momentant kan minska.Risken är därmed att de statliga medlen kan komma att användas till sådant som inte är värdeskapande för äldreomsorgen, bara för att slippa betala tillbaka dem. Det skulle exempelvis kunna vara av stort värde att delar av medlen kunde läggas på välfärdsteknik, bostadsanpassning eller tillgänglighetsanpassning i samhället för att minska risken för skador hos äldre, men då räknas åtgärderna inte som äldreomsorg.2: Hur ska någon kunna följa upp om medlen verkligen har gått till äldreomsorg?Hur mycket generella uppräkningar har en kommun gjort? Har man byggt ett nytt boende eller gjort generella besparingsbeting som påverkar alla verksamheter? Hur ser demografin ut? Frågorna är betydligt fler än svaren och risken är överhängande att någon kommun drabbas orättvist och måste betala tillbaka. Dessutom måste det gå ett år innan det går att följa upp hur medlen använts, vilket innebär risk att neddragning av medel påverkar nästkommande år och då kan behovet se helt annorlunda ut i de enskilda kommunerna.
3: Hela incitamentet att kommunerna ska göra av med pengar blir felÄr det inte bättre att påbörja resan med att effektivisera, ställa om med hjälp av ny teknik för att kunna hantera framtidens bemanning i stället för att satsa på att förbruka pengar?
4: Syftet med att ge medel till äldreomsorgen bör vara att få en mer stabil och långsiktig bemanning och planeringOm kommunerna inte är säkra på att de får behålla pengarna är risken stor att man bara tar in personer på kortare anställningar och inte vågar tillsvidareanställa.Riskerar bli ineffektivt och kontraproduktivt
Tanken med det permanenta tillskottet till äldreomsorgen är bra. Det hade dock krävts att man tänker till några extra varv kring hur den offentliga sektorns medel används innan man fattar beslut om återbetalning så vi inte får en ineffektiv resursförbrukning och att stödet blir kontraproduktivt.
Läs mer
-
Mindre kommuner har mer effektiva grundskolor
Det är dags att radera kommunsammanslagningar på listan över universallösningar för att hantera välfärdens utmaningar. Nu visar även en rapport från RKA att för att vara effektiv krävs inte en stor kommun.
I måndags lanserade Rådet för främjande av kommunala analyser, RKA den första rapporten om kommuners effektivitet som de gjort på uppdrag av Finansdepartementet. I rapporten, som är tänkt att bli årligen återkommande, har RKA analyserat hur ett effektivitetsindex för kommuner, närmare bestämt för den pedagogiska verksamheten samt stöd- och omsorgsverksamheten, står sig i jämförelse med varandra och om det går att finna nationella mönster för effektivitet i kommunerna.Effektivitet i kommuner, rapport, RKAEffektivitet innebär största möjliga medborgarnyttaDet här är ett både intressant och välkommet underlag för oss på SKR och för kommunerna att ha med sig, som ett av flera verktyg, i det fortsatta arbetet att analysera hur kommunerna kan utveckla verksamheten för att möta kommande demografiska utmaningar. Tanken är att RKA:s underlag ska kunna väcka frågor och vara underlag för diskussion snarare än att ge enkla slutsatser av en komplex verksamhet.Och vad är då egentligen effektivitet och att vara effektiv? I Ekonomirapporten, liksom i RKA:s analys, definieras begreppet som att det handlar om att skapa ett så stort värde som möjligt till en så låg kostnad som möjligt utifrån de egna givna förutsättningarna. Effektivitet är relationer mellan tre parametrar: resurser, volymer och kvalitet för den som verksamheten är till för. Enklare uttryckt är det så mycket nytta för medborgarna som möjligt för pengarna.Mindre kommuner är effektivaNågot som jag ser som värt lite extra uppmärksamhet i RKA:s rapport är att, på tvärs med hur det brukar vara, visar analysen att det främst är mindre kommuner med färre än 10 000 invånare som har mer effektiva grundskolor, när hänsyn tagits till strukturella skillnader såsom demografi och socioekonomi. Det här är ytterligare ett bevis på att bland annat Kommunutredningens förslag om kommunsammanslagningar inte alls kan ses som en universallösning för att förbättra kommuners kapacitet att sköta välfärdsuppdragen. Det här visar också på vikten av vårt lokala självstyre, som utgör grunden för att varje kommun, oavsett storlek, kan utforma verksamheterna med hänsyn tagen till de lokala förutsättningarna, behoven och önskemålen hos medborgarna.Låg effektivitet kan ha många orsakerRapporten visar i övrigt stora skillnader i effektivitet kommuner emellan. Den visar också att få kommuner har hög effektivitet inom alla verksamhetsområden, men att många hamnar högt inom något område. Det kan finnas många skilda aspekter till att en kommun har fått ett lågt effektivitetsindex i RKA:s mätning. Kommuner kan till exempel ha yttre faktorer som inte går att påverka och man kan ha valt att göra en extra stor satsning där man politiskt fattat beslut om exempelvis hög personaltäthet.Det viktigaste är att kommuner nu kan ha underlaget med sig i den fortsatta analysen och utvecklingen av verksamheten och att man kan fördjupa diskussionen genom att ta del av det som ingår i effektivitetsindex, det vill säga kvalitets- och resursindex, i Kolada.Kolada
Läs mer
-
Skolkostnader och vaccinationstakt i fokus
Skolan får inte mindre del av kakan. Och vaccinationstakten går i absolut snabbast möjliga takt. Det konstaterar jag i dagens blogg där fokus är på två av senaste veckans debatter.
I veckan har Lärarförbundets ordförande i en debattartikel lyft att de riktade statsbidragen till skolan behöver öka, då det är ett välfärdsområde som Sveriges kommuner sparar på. Det här stämmer dock inte. SKR ser i stället att skolan är något som man värnar om lokalt.Det finns inget som tyder på att skolan står tillbaka i de lokala budgetarna. Precis som Lärarförbundet konstaterar varierar skolpengen över landet. Frågan är om det egentligen är ett problem eller om det är ett utslag av de lokala behoven och förutsättningarna som finns över landet.Kostnaderna har ökat under 2000-taletLärarförbundet anser också att det är ett problem att en del kommuner har låga skolkostnader. I många kommuner med låga skolkostnader är dock skolresultaten höga. Menar man då att kombinationen av låga kostnader och höga resultat är ett problem? Ska detta ”problem” lösas med mer riktade statsbidrag?I Ekonomirapporten från oktober 2019 följde vi upp kostnaderna per elev under 2000-talet och kunde där konstatera att kommunerna satsat mer på skolan än de demografiskt betingade behoven. Kostnaderna hade ökat i fasta priser under seklets första 18 år. Under 2019 kan det dock vara så att kostnader och personaltäthet har påverkats när vissa kommuner har stängt mindre skolor till följd av ett minskat elevantal. Vi kommer nu att genomföra en djupare analys i frågan inför att vi i maj presenterar vårens Ekonomirapport.Ekonomirapporten, oktober 2019Riktade statsbidrag är ofta kontraproduktivaNär Lärarförbundet föreslår att skolans resurser ska öka i form av riktade statsbidrag är det helt på tvärs mot vad SKR ser att skolan behöver. Skolan är redan det område som omgärdas av en alltför stor andel riktade bidrag med detaljstyrande regler som riskerar att styra ända in i lärarens uppdrag. Regeringen har dessutom själv initierat att se över systemet med riktade bidrag.Riktade statsbidrag överlag innebär ofta ökad administration för att söka medlen. Det innebär att man inte kan välja att lägga resurser anpassat efter de lokala behoven och förutsättningarna. Något som dock skulle frigöra resurser till skolorna är att hellre klustra de riktade statsbidrag inom det pedagogiska området och göra de generella statsbidragen indexerade både i förhållande till pris och demografi. Ännu bättre vore att lägga in de stora riktade statsbidragen på skolområdet i påsen och i utjämningssystemet införa de socioekonomiska viktningarna som fångar skolområdet.Vaccinationstakten avgörs av läkemedelsbolagenAvslutningsvis måste jag även säga några ord kring vaccinationerna då även jag nås av många frågor och synpunkter i detta ämne. Just nu är det många som otåligt väntar på att samhället ska ”komma igång igen”.Nationalekonomer och näringslivsföreträdare har hävdat att regionernas vaccinering mot covid-19 går för långsamt. Vi vill förstås alla att vaccinationen ska gå snabbt som möjligt. För varje person som vaccineras minskar risken att bli allvarligt sjuk i covid-19 och vaccinationstakten påverkar också hur snabbt ekonomin kommer på fötter. Men kritiken behöver riktas åt rätt håll. Regioner vaccinerar med allt vaccin de får. Takten på vaccineringen avgörs helt och hållet av leveranserna från läkemedelsbolagen till Sverige – inte på regionernas förmåga. Avtalen med läkemedelsbolagen och ansvaret för transporterna till Sverige vilar på EU-kommissionen och den svenska staten. I takt med att leveranserna av vaccin kommer till Sverige kommer också vaccinationstakten att öka.Ta del av det senaste i Vårdbloggen
Och vill du veta mer om arbetet med vaccineringen och coronahanteringen i vården rekommenderar jag dig att följa SKR:s vårdblogg där Emma Spak, sektionschef för hälso- och sjukvård, på SKR skriver mer detaljerat om ämnena.Vårdbloggen
Läs mer
-
Lägre efterfrågan och kostnader inom många områden 2020
Pandemin fortsätter och drabbar oss alla på olika sätt. Det är därför viktigt att verksamheterna inom välfärden har fortsatt hög kvalitet även om det kostar på med både personal och resurser.
Efterfrågan på vård har varit lägre under 2020 men kommer att föranleda ett högre tryck under kommande år. De fysiska besöken på vårdcentraler och inläggning i slutenvården för planerad vård minskade betydligt under våren. Hälso- och sjukvården ställde om till digitala vårdkontakter och mycket av den planerade vården fick skjutas upp.Enligt statistik från SPOR (Svenskt Perioperativt register) har 91 000 färre operationer genomförts under 2020 jämfört med 2019. Å andra sidan kan man vända på detta och konstatera att 8 av 10 operationer genomförts under 2020, en förvånansvärt hög siffra med tanke på hur mycket resurser och kraft pandemin tagit.Uppenbart är dock att kostnaderna inom andra delar av hälso- och sjukvården, som inte beror på pandemin, varit många miljarder lägre under 2020. De operationer som inte kunnat genomföras motsvarar en utebliven och därmed uppskjuten kostnad på många miljarder.Kollektivtrafiken däremot beräknas dock uppvisa ett sämre resultat än vanligt då de tappat cirka 7 miljarder i intäkter under 2020 och beräknas fortsätta göra detta under 2021.Splittrad bild av kommunernas kostnaderKommunerna har i många fall haft lägre kostnader 2020 än under ett normalår. Bilden är dock splittrad. Korttidspermitteringar och sjukdom har lett till att fler barn tillbringat mindre tid på förskolan och fritids, vilket gör att kostnaderna för verksamheterna minskat i många kommuner men ökat i andra. Fortfarande är det oklart i vilken mån den digitaliserade gymnasieskolan påverkat kostnaderna. Inom äldreomsorgen har runt hälften av kommunerna haft påtagliga kostnadsökningar, medan andra har haft lägre kostnader. Pandemin är huvudförklaringen. Antalet som haft hemtjänst hade fram till hösten minskat med 3,5 procent och antalet personer i särskilt boende med 5 procent under 2020.Lägre skatteintäkter och högre statsbidragAnsökningar om statsbidrag för merkostnader inom vård och omsorg är ett kvitto på att många också haft stora kostnadsökningar kopplat till Covid-19. De 20 miljarder som regeringen tillsatt för att täcka merkostnaderna 2020 beräknas gå åt.Skatteintäkterna beräknas vara 8 miljarder lägre under 2020 än enligt SKR:s prognos i februari, samtidigt ökade staten de generella statsbidragen specifikt med anledning av Coronapandemin med 21 miljarder. De statliga satsningarna berörde också kommunerna indirekt. Ändrade regler för A-kassa och lägre trösklar för att kvalificera för ersättning, som höjd ersättningsnivå, ger inte bara effekt på skatteunderlaget, utan också på utbetalningarna av ekonomiskt bistånd. De ändrade reglerna föreslås gälla till och med 2022. Kostnadsminskningen till följd av att staten betalat hela och delar av sjukfrånvaron motsvarar också några miljarder.Den bild som jag förmedlade för ett år sedan med anledning av inledningen på en mild lågkonjunktur har helt fått ställas på ända, och resultaten i kommunsektorn beräknas nu i stället bli rekordstora 2020.Uppskjuten välfärd och krav på ökad välfärdPå lång sikt vet vi att om kostnaderna ökat i takt med demografin behöver de i fasta priser öka med 1 procent per år den kommande tioårsperioden. Främst är det äldreomsorgen som har ett starkt tryck med snabbt ökande behov de kommande tio åren. Ökningen av antalet äldre med dagens personaltäthet motsvarar en kostnadsökning på åtskilliga tiotals miljarder. Samtidigt kommer nu krav på ökad personaltäthet och färre medarbetare per chef inom äldreomsorgen. Om det skulle genomföras påverkas denna beräkning i mycket hög grad. Även hälso- och sjukvården kommer att påverkas av demografin kommande år.Det finns dock en stark begränsning för ökad personaltäthet, det kommer helt enkelt inte att finnas så mycket personal tillgänglig. Vilka förändringar i arbetssätt som är möjliga och hur lång tid det tar innan vi är ikapp med det som fått anstå till följd av pandemin är det ingen som kan svara på.Det kan handla om förvärrade tillstånd för de sjuka som kan ha uppstått på grund av färre kontroller, minskad screening och minskat vårdsökande. Förlängda köer till operationer och behandlingar som skjutits upp, rehabilitering för långtidssjuka i covid-19. Att ge stöd till sliten och utmattad personal, hantering av psykisk ohälsa och sociala problem som isolering och andra påfrestningar kan ha fört med sig. Stöttning av barn och unga som i och med distansundervisning och störningar i skolarbetet halkat efter. Att vidta åtgärder för att de som blivit arbetslösa, särskilt i utsatta grupper, ska kunna komma i arbete igen. Att få igång ett lokalt idrotts-, kultur- och näringsliv som tvingats bromsa upp och bitvis tagit en hel del skada ekonomiskt. Att ge stöd till kommunala bolag, exempelvis inom besöksnäring och transport.Som ni märker kan listan göras hur lång som helst.I början av 2022 kanske vi kan svara på hur det gått att komma ikapp, än så länge får vi fokusera på att lösa situationen här och nu och se till att verksamheterna fungerar så bra som möjligt.
Läs mer
-
Nytt år med fortsatt pandemi
Nu går vi in i ännu ett år som präglas av pandemin. Vaccineringarna har kommit igång bra, men läget är fortsatt mycket allvarligt. Ekonomiskt inleds året med bland annat besked om ersättning för merkostnader.
SKR har aktiverat krislägesavtal i flera regioner för att på kort sikt säkra bemanningen. Platserna på IVA har stundtals utnyttjats till över 90 procent på flera håll i landet och därför samverkar regionerna så att svårt sjuka patienter kan flyttas mellan sjukhus för att bereda plats åt nya i behov av vård.Merkostnader i december täcks uppRegeringen har nu svarat på några av de frågor, som SKR har ställt, om merkostnader för hanteringen av covid-19. Regeringen kommer att ta fram en ny förordning för merkostnaderna som uppstått i december 2020, liknande den tidigare förordningen som gällde till sista november. Det gör att regioner och kommuner kommer att kunna söka ersättning för december månad från de cirka en miljard kronor som återstår av de tidigare avsatta 20 miljarder kronorna.Staten har också meddelat att regionerna får 100 miljoner kronor för gemensamma transportkostnader under 2021. Vidare får regionerna lov att använda 2 av de hittills avsatta 4 miljarder kronorna, som skulle ha gått till uppskjuten vård, till att istället hantera merkostnader orsakade av pandemin under första halvåret.Det här är välkomna besked, även om det i realiteten bara är 100 miljoner kronor som är nya medel. Regeringen har dock lovat att följa utvecklingen och återkomma i samband med vårpropositionen och vårändringsbudgeten i april, om det blir nödvändigt.Coronavirusets effekter på ekonomin i kommuner och regionerOvanligt starkt resultatAtt staten nu ser ut att ha en större återhållsamhet med medlen till kommuner och regioner kan troligen bero på att sektorns sammantagna resultat för 2020 beräknas bli ovanligt starkt. Det starka resultatet beror bland annat på att pandemin har gett minskad efterfrågan av viss verksamhet och att skatteintäkterna samtidigt inte har påverkats i förväntad omfattning, mycket tack vare de statliga åtgärderna såsom korttidspermitteringsregler och förstärkta arbetslöshetsersättningar.Inga regioner har höjt skattenDen starka ekonomin går också att avläsa i hur skatterna utvecklas. Inför 2021 har ingen region höjt skatten, vilket är mycket ovanligt. Då regionerna många gånger haft stora ekonomiska utmaningar under 2000-talet är det dessa, och inte kommunerna, som har stått för merparten av de skattehöjningar som genomförts. Sedan 2003 har regionernas skattesats ökat med 1 krona och 9 öre medan kommunernas genomsnittliga skattesats i stort sett har varit oförändrad. Dock har ett antal skatteväxlingar genomförts åt båda håll, hemsjukvård har flyttats till kommuner och kollektivtrafik till regioner.Flera kommuner sänkte skattenFör 2021 sänks kommunernas medelskattesats med ett öre till 20,71 kronor och därmed sänks även den totala medelskattesatsen i kommuner och regioner. Inför året var det elva kommuner som sänkte skattesatsen och bara nio som höjde den, vilket är synnerligen ovanligt.Med de orden hoppas jag nu att 2021 kan bli året med fortsatt stark ekonomi, färre antal smittade av covid-19 och inte minst, året då vi i takt med allt fler vaccinerade, kan få umgås och krama nära och kära igen.
Läs mer
-
Mycket är ovisst inför 2021
Nu börjar detta märkliga år gå mot sitt slut. I årets sista blogginlägg skriver jag om skattunderlagets utveckling, väntan på statliga besked kring merkostnader och jakten på syndabockar.
En överenskommelse om vaccin mot covid-19 är nu klar. Det innebär att regionernas arbete med att förbereda sig inför vaccineringen nu är i full gång, även om det lär ta ett tag innan alla invånare fått sina två doser och folk kan börja jobba, resa, roa sig och handla som tidigare. Därför var osäkerheten stor även när december månads skatteunderlagsprognos skulle göras. SKR:s prognoser har en konkret och faktisk inverkan på en fjärdedel av ekonomin i Sverige. Hur våra prognoser blir och hur bra de stämmer spelar stor roll för hur kommuner och regioner agerar. I år har det dock varit osedvanligt svårt att få till bra prognoser, då vi haft att göra med en oförutsägbar pandemi.Besked om fortsatta stöd dröjerVi gör nu en mindre nedrevidering av skatteunderlaget för 2020 och en upprevidering 2021. Det ökade skatteunderlaget nästa år beror till stor del på att stödet till korttidspermittering förlängs till sista juni, att höstens stora löneavtal gav många sektorer högre löner år 2021 och att vaccineringarna kommer i gång snabbare än enligt våra tidigare beräkningar.För 2021 har staten fortfarande inte gett några besked om kommuner och regioner kommer att få fortsatt ekonomiskt stöd för merkostnader orsakade av coronahanteringen. Det har heller inte kommit några besked om kommunerna får ersättning för den extra uppgift, som de har tagit på sig – att bedriva tillsyn av att serveringsställen följer regelverken under pandemin. Det är svårt att planera verksamhet och försöka få till samverkan när kommuner och regioner inte vet vilka förutsättningar som gäller inför nästa år.2020 ett år av ”blame games”Tyvärr har 2020 blivit ett år då många syndabockar utsetts. Olika företrädare från staten, medier och influencers har alla försökt leta ansvariga för fel i hanteringen av coronaviruset. Om det nu är någons fel att Sverige blivit hårdare drabbat av covid-19 än många andra länder, kanske det slutgiltiga svaret behöver vänta ett tag till när vi fortfarande alla står mitt i stormens öga. Vi behöver låta arbetet inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård löpa på, med så mycket samverkan och ömsesidigt förtroende som möjligt.I Coronakommissionens delrapport, om äldreomsorgens hantering av pandemin, som presenterades i förrgår ges heller inte enkla svar på komplexa frågor. En konstruktiv och bred genomlysning är viktig och behövs för debatten och utvecklingen av vår välfärd. Den ger en motvikt till dem, som på svaga eller helt utan faktabakgrund, pekar ut förstatligande som ett universalmedel till allt man anser inte fungerar. Det finns en övertro på att ännu fler statliga detaljregler skulle lösa komplexa kommunala och regionala uppgifter när det snarare kräver kännedom om utmaningarna ”på golvet” i just den enskilda verksamheten.Möjlighet till långsiktiga planering är A och ODet som är viktigt för verksamheterna är stabila långsiktiga ekonomiska planeringsförutsättningar och möjligheter att fatta viktiga beslut på plats, nära de invånare som berörs. Arbetet i välfärden bör få möjlighet att löpa på och utvecklas utan hinder och ständiga regelförändring. Den måste ges möjlighet att ställas om till digital teknik, med en infrastruktur och lagstiftning som möjliggör utvecklingen.Något som kan hjälpa är de förslag som kommer från Välfärdskommissionen, som konkretiserar många steg i rätt riktning. Även den utredning, som ska se över kommunernas och regionernas styrning, är ett bra steg på vägen. Det var väldigt många år sedan just dessa regelverk sågs över. Sedan balanskravet infördes har kommunernas och regionernas resultat förbättrats. I den nya utredningen blir utmaningen att försöka få fram lagstiftning som gör att kommuner och regioner kan styra på längre sikt och inte som i dag behöva lägga alltför stort fokus på resultatet för enskilda år.Nu vill jag önska er alla en god jul och med en förhoppning om att vi med gemensamma krafter håller coronavirusets spridning stången. Och jag vill rikta ett synnerligen stort tack till alla som ser till att leverera välfärd varje dag, året runt. Ni är alla välfärdens hjältar.
Läs mer
-
Statliga medel i december är svåra att nyttja
Statliga julklappar skulle behöva nå kommuner och regioner långt innan julafton. Sena besked om medel gör det svårt att lyckas använda dessa innan årets slut.
Att leva i coronapandemi har blivit vardag för oss alla. Själv är numera min bästa stund på dagen när min jobbsökande son kommer in med en kopp kaffe medan jag sitter i möte.Medarbetare i kommuner och regioner gör en enorm insats i vardagen med att bota, behandla, ta hand om, trösta och förhindra att coronasmittan sprids. Samtidigt riktas kritik mot det arbete som bedrivs inom bland annat äldreomsorgen. Det finns självfallet behov av utveckling och förbättringar på vissa områden, men risken är att den felaktigt slår mot alla som jobbar med äldre. Vi får inte glömma att personalen arbetar hårt i en svår situation för att de äldre ska få fina sista år i livet. Och vi får inte heller glömma att äldreboenden inte är tänkta som sjukvårdsinrättningar där vård ska bedrivas, utan som boenden för äldre med stöd och omsorg.Medel till samtalsstöd kommer i sista stundStaten visar sin uppskattning till välfärdens medarbetare genom att betala ut 150 miljoner kronor till kommuner och 350 miljoner kronor till regioner för att kunna ge personalen krisstöd, samtalsstöd och traumastöd i arbetet med coronahanteringen. Många kommuner och regioner har redan startat ett omfattande krisstödsarbete till personer inom vården och kan därmed se detta som en ersättning för det arbete som lagts ner.Det finns dock ett problem. De kommuner och regioner som har inväntat stöd från staten har nu bara tre veckor på sig att förbruka dessa medel, vilket gör att det blir väldigt bråttom att leverera stödet. Sektorn kan nämligen inte flytta över pengarna till nästa år och i lugn och ro ge stödet då.Statliga medel brinner inneDet skapar alltid stora problem när kommuner och regioner får stora summor statliga medel först i december, då de inte kan flytta pengar mellan åren. Om det i beslutet för bidraget hade skrivits in att syftet var att medlen skulle användas under 2021 hade kommunerna och regionerna kanske kunnat föra över pengarna till nästa år. Som det nu är skrivet blir det däremot mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att få till kris-, samtals- eller traumastöd för bidraget.Ytterligare ett exempel på dålig tajming är hanteringen av statens stöd för de merkostnader som hälso- och sjukvård och omsorg har haft för hanteringen av covid-19. Först i fredags eftermiddag fick kommuner och regioner besked om hur mycket medel de har beviljats i den första ansökningsomgången som de sökte till sista augusti. I måndags skulle nästa ansökan för merkostnader vara inlämnad. Att information om vad som beviljats i första omgången kom så sent medför att kommuner och regioner nu bara fick helgen på sig att se vad som beviljats och inte och vad man eventuellt missat att söka för. Socialstyrelsen har dock gett oss ett muntligt besked om att det går att komplettera ansökan en bit in i december, utan att ge besked om exakt slutdag. Det belopp som finns kvar att fördela till den andra ansökningsomgången är på drygt 9 miljarder kronor. Detta torde inte gå åt, så december månad hade kunnat inkluderas utan att mer medel behövt skjutas till. I nuläget saknar alltså kommuner och regioner fortfarande besked om vad som gäller för de merkostnader som uppstår i december och i början av nästa år.Med stor sannolikhet kommer dock staten besluta om att ge ersättning för december och även för första månaderna under 2021, då pandemin fortfarande härjar vilt. Regeringen har nämligen sagt att kostnader inte får vara ett skäl till att inte alla insatser sätts in i arbetet med att förhindra smittspridning, bota och behandla patienter som har blivit smittade. Och hittills har staten hållit sina löften.
Läs mer
-
Staten använder samma pengar mer än en gång
Statliga utredningar har funnit en ny lösning till att finansiera reformer utan att öka medlen. Man använder helt enkelt redan avsatta medel till en ny fråga. Förlorarna är kommuner och regioner.
SKR har på många olika sätt drivit frågan om att minska de riktade statsbidragen till kommuner och regioner. Syftet har varit att åstadkomma att statsbidragen istället klustras ihop eller omvandlas till generella för att minska detaljregler och administration, ge långsiktiga förutsättningar och möjliggöra effektivisering av verksamheten.Kommuner och regioner tvingas betala för reformer
Nu har staten dock hittat ett nytt sätt att minska de riktade bidragen. Genom att finansiera nya reformer med hjälp av de riktade statsbidragen till kommunerna slår man två flugor i en smäll. Staten får till en reform som annars skulle kosta pengar och låter därmed kommunerna eller regionerna finansiera reformen samtidigt som de riktade bidragen minskar. Jag presenterar nedan fem exempel på statliga utredningar, som föreslår just det här tillvägagångssättet, men listan hade kunnat göras lång.- Reformen i utredningen ”Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning” (SOU 2020:33) uppgår till cirka 2,8 miljarder. För att finansiera detta föreslås att anslaget för yrkesutbildning ska minska med 2,3 miljarder kronor och att övriga statsbidrag minskas med 275 miljoner samtidigt som kommunernas generella statsbidrag minskas med 249 miljoner.
Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning, SOU 2020:33, Regeringen - Utredningen ”En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning” (SOU 2020:28) föreslår att en majoritet av dagens riktade statsbidrag slås samman till ett socioekonomiskt viktat sektorsbidrag. Dessutom föreslår utredningen att sektorsbidraget ökas med ytterligare 3 miljarder kronor genom en minskning av de generella statsbidragen.
En mer likvärdig skola - minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning, SOU 2020:28, Regeringen - Utredningen ”Bygga, bedöma, betygssätta – betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper” (SOU 2020:43) föreslås finansieras genom att minska statsbidragen inom främst den gymnasiala utbildningen. Utredningen nämner också statsbidrag för fortbildning av lärare i svenska som andra språk och kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare samt statsbidraget om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.
Bygga, bedöma, betygssätta – betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper, SOU 2020:43, Regeringen - I utredningen ”Stärkt kompetens i vård och omsorg” (SOU 2019:20) avfärdas ökade kostnader för kommuner och regioner medan de förväntade kostnaderna för statliga myndigheter inte bara beräknas noga, utan föreslås finansieras av kommuner och regioner via sänkta statsbidrag. Utredningen fann det vidare lämpligt att kostnader för att införa skyddad yrkestitel för undersköterskor ska finansieras genom att dra ner på statsbidrag som ska gå till bland annat cancervården, förlossningsvården, kompetensutvecklingen för sjuksköterskor och till att ersätta personer som insjuknat i narkolepsi som en följd av vaccinering.
Stärkt kompetens i vård och omsorg, 2019:20, Regeringen - I promemorian ”Idrottsutbildningar i gymnasie- och gymnasiesärskolan” föreslås att statsbidraget som Riksidrottsförbundet fördelar till huvudmän för idrottsutbildningar får 75 miljoner kronor, vilket ska finansieras genom att minska statsbidraget för fortbildning av lärare i svenska som andraspråk eller svenska för invandrare.
Idrottsutbildningar i gymnasie- och gymnasiesärskolan, Regeringen
Riksdagen har ställt sig bakom en finansieringsprincip, som innebär att om staten beslutar om reformer som ökar kostnader för kommuner och regioner ska staten också finansiera dessa reformer. Att då använda medel, som redan finansierat uppgifter i kommuner och regioner på olika sätt, är ju att använda samma pengar två gånger, vilket rimmar illa med finansieringsprincipens intentioner.Det borde alltid vara ett uppdrag för de statliga utredningarna att räkna på vad en reform kostar. Därefter borde kostnaderna tas in i arbetet med budgetpropositionen så att riksdagen får ett transparent underlag att fatta beslut om.
Läs mer
- Reformen i utredningen ”Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning” (SOU 2020:33) uppgår till cirka 2,8 miljarder. För att finansiera detta föreslås att anslaget för yrkesutbildning ska minska med 2,3 miljarder kronor och att övriga statsbidrag minskas med 275 miljoner samtidigt som kommunernas generella statsbidrag minskas med 249 miljoner.
-
Kommunal revision fungerar inte som företagsrevision
Ibland kan det goda bli det bästas fiende. Jag tror att många av de som vill att kommuner och regioner ska ”styras upp” bättre av staten inte helt inser vad det i realiteten skulle få för konsekvenser.
Fler och fler myndigheter har inrättats för att granska kommuner och regioner och samtidigt verkar det ha blivit viktigare att ha sina papper i ordning än att fatta kloka och sunda beslut i samråd med elever, föräldrar, äldre, patienter och omsorgstagare. Med allt fler myndigheter som granskar och inspekterar kommuner och regioner riskerar samordningen mellan verksamheter och det nära samarbetet mellan brukare och handläggare att gå förlorat.Den senaste myndigheten i ordningen att vilja inspektera kommuner och regioner är Revisorsinspektionen. Myndigheten vill granska de yrkesrevisorer som granskar kommuner och regioner utifrån ett finansiellt eller redovisningsmässigt perspektiv. Myndigheten vill också att dessa yrkesrevisorer ska vara auktoriserade. Vid en första anblick kan det verka bra och tryggt, men faktum är att det snarare skulle riskera att bli en försämrad granskning.Den kommunala granskningen är tredeladI dag har de förtroendevalda revisorerna i en kommun eller region yrkesrevisorer till sin hjälp. De förtroendevalda revisorerna arbetar på uppdrag av fullmäktige som är valda av (och därför kan sägas arbeta på uppdrag av) kommuninvånarna. Granskningen innehåller tre delar:- hur kommunen eller regionen skött sin verksamhet (”vad har vi fått för pengarna”),
- hur den interna kontrollen har fungerat
- hur kommunen eller regionen har skött sina finanser eller sin redovisning.
Läs mer
-
Ekonomirapporten ger svar – men genererar lika många frågor
2020 är ett exceptionellt år med många ekonomiska osäkerhetsfaktorer på grund av den pågående pandemin. Det var en av slutsatserna när jag och SKR:s ordförande Anders Knape i går presenterade Ekonomirapporten.
Ekonomin har vänt tydligt uppåt sedan i våras, men om återhämtningen kan fortsätta och i vilken takt styrs av pandemins utveckling. Hittills i år har staten skjutit till stora tillfälliga statsbidrag till kommuner och regioner så att sektorn har en tryggad ekonomi för att hantera en exceptionell situation och en mycket osäker tid.
Och mitt under pandemin ser det nu ut som att kommunerna tillfälligt kan få ett historiskt starkt resultat i år på drygt 30 miljarder kronor och för regionernas del landar det på knappt 9 miljarder kronor. Under 2020 beräknas därmed bara cirka 20 kommuner och två regioner att gå med underskott.Runt hörnet väntar dock fortsatt stora utmaningar med den demografiska utvecklingen och som nu späs på av pandemins långsiktiga konsekvenser. Vi räknar med att behoven av välfärd, främst äldreomsorg och hälso- och sjukvård, kommer att öka med cirka en procent per år den kommande tioårsperioden. Samtidigt måste sektorn hantera brist på arbetskraft, fortsatt stora behov av investeringar i kombination med svagare offentliga finanser.Ekonomirapporten ger alltid upphov till frågorEkonomirapporten, oktober 2020Efter Ekonomirapporten får jag, som sig bör, alltid frågor från journalister, ekonomer och nyfiken allmänhet. Jag tänkte därför ta tillfället i akt att även här i bloggen ge svar på några av de mer vanliga frågorna.Hur kommer det sig att kommuner och regioner får ett starkt resultat mitt i en pandemi? Det starka resultatet beror på att skatteintäkterna inte har påverkats i förväntad omfattning, trots att arbetade timmar har minskat under året. Att skatteunderlaget håller emot beror mycket på de statliga åtgärderna såsom korttidspermitteringsregler och förstärkta arbetslöshetsersättningar. Dessutom stiger pensionsinkomsterna snabbt i år. Resultatet har även påverkats av att pandemin gett en minskad efterfrågan av vissa verksamheter. Därtill hade kommuner och regioner under 2019 påbörjat effektiviseringar för att hanterade den demografiska situationen.Hur kommer sektorn att använda sig av det förvä ntade ö verskottet? Årets förväntade resultat gör att kommuner och regioner kan öka likviditeten och därmed tillfälligt minska lånebehovet något till de rekordstora behov av investeringar som fortsatt behövs i exempelvis nya skolor, sjukhus och äldreboenden. Resultatet gör det också möjligt att avsätta pengar i en så kallade resultatutjämningsreserv (RUR), som utifrån vissa krav kan användas för att täcka upp eventuella negativa balanskravsresultat framöver.Hemställan tillfälligt ändrad lagstiftning (PDF, nytt fönster)SKR föreslår även i en hemställan till regeringen att riksdagen tillfälligt ändrar lagstiftningen så att delar av årets överskott kan användas i budget och plan under 2021 till 2023 alternativt att användning av resultatutjämningsreserven blir friare än med nuvarande regelverk.Kan kommuner som, till exempel håller på att lägga ned skolor, sluta upp med det när det nu finns ett överskott i budgeten? Det är viktigt att påpeka att överskottet är högst tillfälligt och har blivit en effekt av coronapandemin. Kommuner och regioner behöver ställa om, arbeta annorlunda och prioritera för att hantera de stora demografiska utmaningarna som slår olika hårt och på olika sätt runt om i landet. Det gäller därmed för sektorn att använda det tillfälliga överskottet på ett sätt som kan minska kostnaderna i framtiden.
Hur stora är merkostnader för covid-19 i kommuner och regioner under 2020?
Merkostnaderna för hälso- och sjukvård och omsorg till följd av pandemin beräknas landa på cirka 16,5 miljarder kronor fram till och med november. Kostnaderna täcks därmed inte av de hittills avsatta statliga medlen på 10 miljarder kronor. Vi utgår dock från att staten skjuter till medel så att alla skäliga merkostnader täcks. Därtill tillkommer intäktsbortfall för till exempel kollektivtrafiken, tandvård och kultur- och fritidssektorn. Enbart kollektivtrafiken beräknas förlora runt 650 miljoner kronor för varje månad som går.
Läs mer