Ekonomibloggen

  1. Publicerad: Skribent: Annika Wallenskog

    Tio år av svårtolkade statsbudgetar

    I tio år har jag tagit del av vår- och budgetpropositioner från olika regeringar och satt mig in i hur varje regering får ihop budgetar. Gång efter annan ser jag hur gamla satsningar på välfärdsområde

    (12) Kommentarer Ekonomi Höstbudgeten Statsbidrag Regeringen

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Om bloggen

Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

  • 2020-09-18
    Kommunutredningen levererar både bra och mindre bra lösningar
    Kommunutredningens förslag har nu diskuterats på SKR. Vi välkomnar kommunakut och statsbidragsprincip, men är emot bland annat skuldavskrivningar, som främst skulle gynna redan stora kommuner.
    SKR har idag skickat in remissvaret på Kommunutredningens betänkande ”Starkare kommuner” till Finansdepartementet. I det nästan 800 sidor långa betänkandet ger utredningen olika förslag på hur kommunernas förmåga att hantera välfärdsutmaningar kan stärkas. Vissa lösningar är mycket positiva medan andra känns varken genomtänkta eller effektiva.Redan igår stod det klart att regeringen, helt i enlighet med vårt remissvar, föreslår att en kommundelegation införs dit kommuner och regioner med strukturella utmaningar kan få tillfälligt stöd med finanserna. En så kallad kommunakut, användes även i början av 2000-talet för ett 30-tal kommuner med långsiktiga positiva effekter.Nödvändigt att undvika riktade bidragUtredningens absolut viktigaste förslag är statsbidragsprincipen, som är helt nödvändig att införa då utvecklingen just nu går åt fel håll. Principen ska begränsa statens användning av riktade statsbidrag som styrmedel över kommunernas verksamheter. Det är även glädjande att Skolverket ser positivt på att införa principen, då det samtidigt finns ett oroväckande förslag ute på remiss om att göra om generella statsbidrag till riktade för att skapa en likvärdig skola.Skuldavskrivningar gynnar våra största kommunerKommunutredningen lägger även fram det anmärkningsvärda förslaget om skuldavskrivningar, som en morot för kommuner som väljer att slå sig samman. Utredningen anser att ingen kommun bör ha under 8 000 invånare. Vår analys visar dock att förslaget att skriva av skulder snarare gynnar större kommuner betydligt mer än de små kommunerna. Landets 22 största kommunerna har hälften av de 500 miljarder kronorna av avskrivbara skulderna och har dessutom en avsevärt högre skuld per capita än kommuner under 8 000 invånare. Och de fem kommuner (Örebro, Sundsvall, Ystad, Östersund och Lidköping) med högst avskrivbara skulder överstiger utredningens olika befolkningskriterier och har någorlunda till mycket god soliditet. Dessutom blir det missvisande att inte också ta hänsyn till kommunernas tillgångar, då kommuner med höga skulder inte sällan har även stora tillgångar.Inför frikommunförsök och studieskuldavskrivningIstället för att fokusera på invånarantal och skuldavskrivningar bör staten på olika sätt förbättra kommunernas hjälp-till-självhjälp. Här välkomnar jag varmt utredningens förslag om frikommunförsök som ger utvalda kommuner ett större lokalt självstyre samt studieskuldsavskrivning för landsbygdskommuner. De båda frågorna behöver dock inte ytterligare år av utredningar, utan borde kunna ha presenterats med en nyckelfärdig lösning. Frikommunförsök är något som såväl Norge som Danmark har haft i många år och som vi bör kunna anamma omedelbart.Med det sagt: förnyelse sker som allra bäst underifrån. Låt oss ta vara på den kraften för att utveckla en god välfärd.

    Läs mer
  • 2020-09-11
    Välfärdsverksamheter kan fungera väl även 2021
    I relativt god tid före budgetpropositionen har nu kommuner och regioner fått den viktigaste informationen från staten gällande förutsättningarna för 2021 och 2022.
    De generella statsbidragen ökar med 10 miljarder kronor 2021, utöver de 12,5 miljarder kronor som aviserades under våren. Tillskottet minskar till 5 miljarder kronor år 2022, för att därefter upphöra.Äldreomsorgen får ett permanent bidrag på 4 miljarder. Hälso- och sjukvården får 4 miljarder år 2021 och 2022 för att komma ikapp med vård som inte kunnat ges under pandemin. Dessa två bidrag är riktade och fördelningen till kommuner och regioner är redan klar. Om något ska göras och i sådana fall vad som då ska uppnås för att erhålla medlen är fortfarande inte riktig klart, där får vi vänta på mer besked.Ytterligare medel som aviserats är Kompetenslyftet inom äldreomsorgen. Det bygger på en överenskommelse mellan Kommunal och SKR om att utbilda undersköterskor och vårdbiträden. Denna satsning får en påfyllnad med 1,7 miljarder till de 2,2 miljarder som beslutades i våras.Omställning inför framtidenDet är mycket pengar som borde innebära att de flesta kommuner och regioner kan bedriva en välfungerande verksamhet även 2021 utan krav på besparingar. Då de flesta kommuner även går mot goda resultat 2020 är det viktigt att fundera över vilken omställning som behöver göras för att klara framtidens behov av äldreomsorg, hälso- och sjukvård och skola.Det är alltså inte läge att luta sig tillbaka och tänka att allt har löst sig, utan det är dags att börja arbeta med att ställa om inför framtiden.Vad kan göras på annat sätt i dag? Vad kan ge ökade möjligheter för personalen att använda sin tid åt i den faktiska verksamheten och ge stöd och hjälp åt de invånare som behöver det, vare sig det är barn, unga, äldre eller medelålders personer? Hur kan vi minska den administrativa bördan? Hur kan vi införa digitala system som stöder arbetet och inte gör det krångligare? Vilka möten och projekt kan kortas eller rensas bort? Vad kan vi göra mindre av utan att tumma på kvaliteten?Coronapandemin har delvis visat vägen, hur kan vi fortsätta och utveckla detta?
    Läs mer
  • 2020-09-04
    Långsiktiga förutsättningar viktigast för god ekonomi
    En utredning ser nu över hur kravet på god ekonomisk hushållning ska utformas. God ekonomi i kommunsektorn kräver likväl att staten planerar långsiktigt och att sektorn ersätts för skäliga merkostnader till följd av covid-19.
    Nu har regeringen beslutat om en ny utredning med syfte att skapa en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner. Utredningen ska föreslå hur krav på god ekonomisk hushållning och regelverket för balanskravet bör vara utformade. Utredningen kommer också lämna förslag till vägledning för den ekonomiska styrningen samt föreslå hur man skapar goda förutsättningar för en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner.Utöver frågan om pensionsskulden kommer det kommunala pantsättningsförbudet även utredas eftersom det idag kan göra att kommuner och regioner inte kan använda sig av finansiella instrument på samma villkor som andra aktörer.Staten oroas över ineffektivitetUtredningen ska bland annat resultera i en ny lagstiftning för hur kravet på god ekonomisk hushållning ska vara utformat. I direktiven framgår att staten har en oro för att kommuner och regioner inte är effektiva och inte budgeterar med tillräckliga överskott. Det står bland annat att ” uppföljningen av kommunsektorns ekonomi visar att det trots flera år av god ekonomisk tillväxt finns vissa kommuner och regioner som är sårbara till följd av en ökad skuldsättning, ett utökat åtagande i sina bolag samt svårigheter att anpassa verksamheten till befolkningsändringar”.Långsiktiga planeringsförutsättningar är viktigastDet känns ändå långsökt att kommunsektorns ekonomi i sig skulle bli bättre av en ändrad lagstiftning. En stabil ekonomi skapas snarare genom tydliga och långsiktiga planeringsförutsättningar från staten. Under 2000-talet har kommuner och regioner blivit bättre på att hålla budgetarna och återställa underskott enligt balanskravet. Samtidigt kommer det, i takt med att demografin förändras, att bli svårare för sektorn att få ihop ekonomin med endast den egna skattebasen. Att endast ändra lagar och regler kommer inte att hjälpa kommunernas och regionernas ekonomi i sig. För att få ihop sektorns ekonomi behövs snarare ett välfungerande samspel mellan stat, kommuner och regioner.Merkostnader överstiger avsatta medelVi kan nu dessutom konstatera att de medel som staten har avsatt för merkostnader inom hälso- och sjukvård, äldre- och funktionshindersomsorg till följd av covid-19 vida understiger de ansökningar som inkommit i första omgången. Hittills har kommuner och regioner ansökt om 11,2 miljarder kronor medan staten har avsatt 5 miljarder kronor i ersättning. Jag räknar med att kommuner och regioner kommer att ansöka om ytterligare några miljarder kronor fram till den sista november. Det är även fem kommuner, som inte har lämnat någon ansökan utan väntar till ansökningsomgång nummer två.

    Kommuner och regioner måste få ersättning för de merkostnader som är skäliga, vilket regeringen också flera gånger har lovat. Kommuner och regioner ska därmed inte begränsas av att de sammanlagda ansökningarna redan överstiger statens avsatta medel.

    Läs mer
  • 2020-08-25
    Oseriöst med enkla svar på ekonomiskt komplexa frågor
    Det är en växande trend att föreslå att beslut flyttar allt längre ifrån invånare och verksamhet som en lösning på kommuners utmaningar. Det är som att själva syftet med en lokala demokrati har glömts bort.
    Genom att staten tar över och det lokala självstyret försvinner ska tydligen såväl ekonomiska utmaningar lösas som servicen till invånarna förbättras. Senast i raden är DN:s ledarredaktion som, den 21 augusti, föreslår att alla kommuner inför samma kommunalskatt och att arbetet sköts av staten.Det tycks som att många glömt själva grunden till varför vi har en lokal och regional demokrati och syftet med att beslut ska fattas nära individen. Vi har i Sverige ända sedan 1500-talet tagit tillvara på att kompetensen och kunskapen om den lokala nivån, finns just lokalt. Det är en samhällsmodell som har tjänat Sverige väl.Ambitionsnivån bestäms lokaltDet finns en tydlig poäng med att skola, socialtjänst, fysisk planering och äldreomsorg finns på lokal nivå och att dessa ligger i en och samma organisation och inte som statliga stuprör under olika departement och myndigheter. Inom den kommunala organisationen kan man samverka om viktiga verksamhetsfrågor, lokaler och personal. Det är också rationellt att den lokala organisationen har mandat och ansvar över att bestämma om ambitionsnivån på verksamheten och därmed också vilken skatt som behövs för att finansiera den ambitionsnivån. I val och mellan val kan medborgarna påverka verksamheterna och skattenivån.Enhetlig skattenivå skulle innebära underskottI dagens utjämningssystem tas hänsyn till bland annat demografi, inkomster, socioekonomi, gleshet, storlek och befolkningsförändringar i de olika kommunerna. Det är, givet förutsättningarna, det system vi har med dess brister och förtjänster.Utjämningssystemet har även nyligen ändrats och den nya fördelningen är fortfarande under införande. Under införandefasen får de kommuner, som har en besvärligare struktur till följd av bland annat glesare kommun och befolkningstapp, successivt allt större kompensation. Om utjämningssystemet ändå inte skulle utjämna rättvist, löser man definitivt inte skevheterna genom en enhetlig skattenivå. Det skulle i stället resultera i stora ekonomiska underskott alternativt måste kraftiga neddragningar på servicen göras i de kommuner som i dag har hög skatt. Eller är tanken att samma skattesats skulle ändra hela fördelningen mellan kommunerna? En utjämning behöver väl ändå finnas?Det må vara enkelt att föreslå en enhetsskatt, men inte så genomtänkt. För den som förstår hur kommunal ekonomi fungerar blir det nära nog oseriöst. Enkla lösningar på komplexa samhällsproblem är väldigt sällan vägen framåt.Jämför produktivitet och effektivitetAvslutningsvis vill jag passa på att tipsa om den nya samlingen nyckeltal som Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) lanserade i förra veckan på Kommek. Nyckeltalen gör att kommuner kan jämföra och analysera produktivitet och effektivitet med andra kommuner inom olika områden, på en övergripande nivå. Du hittar nyckeltalen i databasen Kolada.Nyckeltalen i Kolada

    Läs mer
  • 2020-08-11
    Inled hösten med ett digitalt Kommek
    Nu sitter jag åter vid tangentbordet efter några veckors återhämtande sommarledighet. Något som gör det extra inspirerande att vara tillbaka är att Kommek äger rum 19-20 augusti.
    Coronasommaren har inneburit ett successivt lättat tryck på sjukvården. Enligt tidiga uppgifter föll BNP i Sverige med 8,6 procent andra kvartalet jämfört med det första. Det innebär att Sveriges fall, både för första och andra kvartalet, har varit lägre än i de flesta andra länder. Sysselsättningen, som är den viktigaste faktorn för kommuner och regioner, ser dock svag ut. Arbetsförmedlingen har visserligen skrivit ned tidigare prognos något, men bedömer att arbetslösheten landar på i snitt 9,3 procent i år. Hur sysselsättningen utvecklas är viktig även på lång sikt och den 24:e augusti kommer vi att presentera en ny bedömning av samhällsekonomin och skatteunderlaget.Viktiga samhällsfrågor i fokusOm ekonomin i kommuner och regioner och mycket annat kommer vi även att diskutera på Kommek. Den stora kommunalekonomiska konferensen, som hålls vartannat år, har den här gången fått svida om till en digital kostym. Fördelen är att även de som i vanliga fall skulle ha långt att åka till Malmö nu utan problem kan närvara via sin dator. Digitala alternativt har sannerligen sina fördelar och är något som vi behöver anpassa oss allt mer till, även om det fysiska mötet ger en extra dimension.Under två dagar bjuder Kommek på föreläsningar, intervjuer och panelsamtal kring några av våra absolut viktigaste samhällsfrågor. Konferensen fokuserar i år särskilt på hur vi hanterar och går vidare ur coronakrisen. Ministrar och experter kommer diskutera alltifrån samverkan och effektivitet till makroekonomi och social hållbarhet. SKR-representanter deltar i en rad olika seminarier och jag själv kommer att delta i samtal om hur vi hanterar välfärdens ökade behov framöver.Om du inte redan är anmäld har du fortfarande möjligheten att delta.Anmälan till Kommek Jag hoppas att vi ses på ett digitalt Kommek nästa vecka.
    Läs mer
  • 2020-06-22
    Ett ekonomiskt dramatiskt och osäkert halvår
    Nu är det snart dags att lägga det första halvåret av 2020-talet till handlingarna. Vem hade kunnat ana att inledningen av decenniet skulle bli så dramatiskt och annorlunda.
    Kommuner och regioner har jobbat för högtryck med att hantera konsekvenserna av pandemin. Till exempel ökade antalet samtal till 1177 från de vanliga 20 000 samtalen per dag till som mest 160 000, regionerna mer än fördubblade intensivvårdsplatserna och de digitala mötena ökade med flera 100 procent under pandemins första veckor.

    Pandemin har också satt sina spår i de ekonomiska förutsättningarna. Osäkerheten är stor om hur resultaten i årsredovisningar kommer att se ut när år 2020 ska summeras. Normalt sett brukar regionerna ha lite sämre ekonomi än kommunerna och den här gången kommer skillnaderna att vara ännu större. Det märks inte minst i prognoserna för 2020, som SCB presenterade den 16:e juni.
    En region har positivt resultatBara en region prognosticerar ett positivt resultat av de 16 regioner som lämnat in en prognos (om man utgår från Region Stockholms koncernresultat). För kommunernas del är det en tredjedel som räknar med ett negativt resultat av de 263 kommuner som lämnade en prognos får året. Vid samma tillfälle 2019 var det hela 40 procent som räknade med underskott. Osäkerheten är ju dock mycket stor för utvecklingen i den egna regionen eller kommunen, hur skatteunderlaget slutligen utvecklar sig och hur stor ersättning kommuner och regioner kan räkna med för ökade kostnader och minskade intäkter.Stor osäkerhet kring prognosDet fanns en del som ifrågasatte om SKR kanske var för optimistiska när vi i aprils skatteunderlagsprognos räknade med att BNP ”bara” skulle falla med 4,1 procent i år. Men många av de prognosmakare som räknade med ett betydligt större tapp i BNP har nu snarare styrt om till ett scenario som mer liknar det vi skissade på. Skatteintäkterna är dock främst beroende av arbetade timmar. Det har blivit relativt tydligt att pandemins första månader bjöd på höga sjukskrivningstal och långa perioder med frånvaro på grund av vård av barn. Så var vi slutligen hamnar är fortfarande behäftat med stor osäkerhet.Klart ansökningsförfarande för merkostnaderSKR har under våren lyft fram ett stort antal åtgärder som har behövts för att kommuner och regioner ska hantera pandemins konsekvenser – inte minst ekonomiskt. Något som varit viktigt är bland annat ersättningen för merkostnader inom hälso- och sjukvård respektive socialtjänst till följd av covid-19. Nu är det klart hur det ska gå till att ansöka om stöd från de fem avsatta miljarder kronorna. En första version av frågor och svar finns publicerad på Socialstyrelsens webbplats.
    Stadsbidrag till följd av covid -19 SocialstyrelsenFramtiden är fortfarande ekonomiskt utmanandeMitt i rådande pandemin måste vi också blicka framåt mot den kvarstående underliggande utmaningen med att finansiera välfärden och hitta tillräckligt med medarbetare med rätt kompetens. Jag sitter med i referensgruppen till Välfärdskommittén, som ska leda till åtgärder för att stärka välfärden. På dagordningen finns både styrnings- och ledningsfrågor, kompetensförsörjning och digitaliseringsfrågor.En del av utmaningarna kommer vi kanske tillrätta med genom att ta tillvara på de positiva förändringar, som behövts genomföras under pandemin. En klar framgång under pandemin är att Sverige har så starka offentliga finanser. På lång sikt är dock trenden att kommunernas del av den offentliga sektorns konsoliderade skuld ökar och att statens minskar – även om statens skuld momentant ökar mycket i samband med pandemin. Ytterligare en fråga som vi ekonomer behöver hantera, är att livslängdsantagandena för pensionskostnaderna behöver uppdateras nästa år. Då anställda i kommuner och regioner lever längre än i nuvarande beräkningar, kommer en revidering av livslängden att öka pensionsskulden.

    Men innan vi tar nya tag om de kommande ekonomiska utmaningarna hoppas jag att alla får en trevlig sommar och att ni och era anhöriga får vara friska och krya.

    Och om inte förr så ses vi i augusti när jag återtar mitt bloggande. Till dess: tänk på att hålla social närhet och fysisk distans.

    Läs mer
  • 2020-06-09
    Diagram som visar kommunal skattesats kontra förvärvsarbetande i kommun/-regionsektor, nattbefolkning.
    Fler komplexa analyser av stora skatteskillnader behövs
    Utjämningssystemet och kommunalskatterna är onekligen i ropet. Bara sedan oktober har tre undersökningar presenterats. Trots det har svaret på skillnaderna i skattesatser ännu inte helt kunnat ringas in.
    Hösten 2019 föreslog Riksrevisionen att öka omfördelningen till 10 miljarder kronor. Sedan föreslog Kommunutredningen att regeringen bland annat bör överväga ett riktat statsbidrag till högskattekommuner för att sänka skatten. Under året införs en skattereduktion för boende i glest befolkade områden. Och nu föreslår Kommuninvest att införa ett tillägg för att sänka skattesatsen i småkommuner.Mer kvalitativa analyser behövsBetydande skattesatsskillnader är inte önskvärda i sig, men den mest centrala frågan är vad som orsakar skillnaderna. Både Riksrevisionen och Kommuninvest har analyserat skillnaderna utifrån SKR:s nettokostnadsavvikelse (skillnaden mellan kommunernas faktiska kostnad för olika kärnverksamheter och dess behov enligt kostnadsutjämningen). Problemet med metoden är att man inte kan särskilja vad som kan bero på skillnader i förutsättningar eller vad som beror på skillnader i ambitionsnivå eller effektivitet.Det vore därför önskvärt att kommande analyser i ämnet är mer kvalitativt inriktade och exempelvis även tittar på variationer i kommunernas utbud och ambitionsnivå.Arbetstillfällen påverkar skattesatsen
    En hypotes kan vara att invånarnas förväntningar på kommunen skiljer sig och ju mindre marknaden är desto större ansvar behöver kommunen ta. En indikator kan vara kommunernas och regionernas ställning på den lokala arbetsmarknaden, då den varierar kraftigt. Andelen av befolkningen som bor i kommunen och som dessutom är anställda i samma kommun eller region varierar mellan 7-39 procent (privata utförare är inte inkluderade).Kommunens del av arbetstillfällena har också ett tydligt samband med kommunalskatten. Om en hög andel av arbetstillfällena finns i den egna kommunen eller regionen, är också skattesatserna ofta höga. Det är en av förklaringarna till hela 48 procent av skillnaderna i skattesats.
    Läs mer
  • 2020-06-01
    Nya arbetssätt och digitalisering är en nödvändighet
    Långtidsutredningen visar att en av de största utmaningarna framöver blir att få arbetskraften att räcka till. Det gör det nödvändigt att anpassa utbildningssystemet till framtida yrkesbehov, hitta nya arbetssätt och skynda på bredbandsutbyggnaden i hela landet.

    Även under coronapandemin som behöver hanteras här och nu, måste blicken också lyftas mot framtiden. Det kommer jag ägna dagens blogg åt: den offentligt finansierade ekonomin fram till 2035. Det är nämligen det regeringens långtidsutredning 2019 (LU) handlar om. Jag hade möjlighet att kommentera utredningen redan när den presenterades i december och i fredags beslutade SKR:s styrelse om yttrandet till utredningen.Regeringens långtidsutredning 2019SKR remissvar långtidsutredningOjämlikheter i inkomster ökarLångtidsutredningen fokuserar den här gången på ojämlikheter och visar att inkomstskillnaderna har ökat mellan 1995 och 2017. Den tiondel av befolkningen med lägst inkomst har ökat sin inkomst med 46 procent sedan 1995. Den procent med de högsta inkomsterna har under samma period ökat sina inkomster med mer än 330 procent. I utredningen räknar man med att utvecklingen håller i sig även kommande år, om än inte lika snabbt som hittills.Att inkomstskillnaderna har ökat beror inte på lönen från arbete, utan på att de som har tjänat mest har haft stora inkomster från kapital och ökade värden på tillgångar, exempelvis fastigheter. Reglerna inom lagen för fåmansbeskattning har också gjort att många företagare i högre grad tagit ut vinst istället för lön. Det har gjort att kommuner och regioner årligen har tappat 8 miljarder kronor i skatteintäkter samtidigt som staten har fått in mer skatt. Det här är något som SKR anser att kommuner och regioner bör kompenseras för.Ökade statsbidrag och brist på arbetskraft
    I långtidsutredningen konstateras att den demografiska utmaningen innebär att välfärden behöver utökade statsbidrag från dagens 2,2 till 3,8 % av BNP år 2035. Beräkningen utgår ifrån att välfärdstjänsterna håller en oförändrad standard fram till år 2035. Vi ser dock att efterfrågan på att till exempel hälso- och sjukvård och äldreomsorg ökar i snabbare takt än befolkningen. Efterfrågan på mer personal inom äldreomsorg och sjukvård blir allt större i takt med möjligheterna att bota fler sjukdomar längre upp i åldrarna. Om välfärdstjänsterna endast ska utvecklas i takt med demografin blir kraven på effektiviseringar och användande av ny teknik stora. En förändringstakt som kan vara svår att upprätthålla under så lång tid.Den största utmaningen för välfärdssektorn är, enligt utredningen, att få tillgång till den utbildade arbetskraft som sektorn behöver – att få arbetskraften att räcka till. De närmaste 15 åren behöver nästan hälften av den beräknade ökningen i sysselsättning gå till kommunsektorn. Särskilt stora blir utmaningarna i landsbygdskommunerna och därför måste utbildningssystemet bättre anpassas till de framtida yrkesbehoven. Att få fler engagerade medarbetare till välfärden är nödvändigt. Till exempel behöver möjligheterna att byta yrkesbana för personer mitt i livet förbättras.Ta tillvara digitaliseringens möjligheterDet räcker alltså inte med mer resurser framöver. Kommuner och regioner behöver också effektivisera verksamheten genom nya arbetssätt och digitala tjänster. Digitalisering av kommunala verksamheter är ett viktigt medel för att hantera den stora demografiska utmaning som kommuner och regioner har kommande år, både kompetensmässigt och ekonomiskt. Det handlar även om att kunna möta invånarnas förväntningar på samhällsservice.SKR lyfter ofta hur viktigt det är att staten har ett tydligt åtagande för bredbandsinfrastrukturen i hela landet och att det betraktas som en samhällsbärande infrastruktur liknande synen på transportinfrastrukturen. Det är sagt att hela Sverige ska ha tillgång till snabbt bredband om fem år, men det går för långsamt. Den marknadsstyrda modellen för bredbandsutbyggnad fungerar inte i hela landet och den återstående utbyggnaden är beroende av offentliga stöd. Sedan måste sektorn tillsammans med staten komma överens om vilken övrig digital infrastruktur som behövs för att digitaliseringens möjligheter ska kunna tas tillvara.
    Läs mer
  • 2020-05-20
    Ytterligare medel till kommuner och regioner
    Nu har det gått drygt en vecka sedan vår Ekonomirapport presenterades. Sedan dess har staten varit snabbfotad.
    Staten har lovat att kompensera kommunernas och regionernas merkostnader för covid-19 inom hälso- och sjukvård, äldreomsorg och funktionshinderomsorg. Kollektivtrafiken har fått löfte om 3 miljarder kronor för att kompensera intäktstapp. I måndags kom besked om en ökning av de generella statsbidragen med 6 miljarder kronor för 2020, varav 3 miljarder till kommunerna och 3 miljarder till regionerna.Historiskt stort statligt stödDet stöd som staten gett till kommuner och regioner är enorma i sin omfattning. Bara under 2020 har statsbidragen ökat med 28,5 miljarder kronor för i år. Men så innebär pandemin också historiskt stora ekonomiska konsekvenser och påverkan på hela samhället. Det här är en situation som ingen hade kunnat förutse och vara förberedd på – den har krävt något alldeles extra av kommuner och regioner.Planeringsförutsättningar krävs för nästa årNågot som är ännu viktigare är att få planeringsförutsättningarna på plats för nästa år. Kommuner och regioner har redan påbörjat sitt budgetarbete för 2021. Regeringen och samarbetspartierna har lovat att de senast i samband med höstens budgetproposition ska återkomma med ytterligare besked om kommande år. Ju förr desto bättre, även om vi har ovissa tider med stora utmaningar, att veta förutsättningarna framåt.Nu önskar jag att ni alla ska få en fin Kristi himmelsfärdshelg, vare sig ni arbetar eller har möjlighet att få några dagars avkopplande ledighet.Sköt om er!
    Läs mer
  • 2020-05-13
    Önskelistan delvis uppfylld
    Efter att Ekonomirapporten presenterades i måndags har det kommit positiv respons och förståelse för behovet av resurser hos kommuner och regioner. Sektorn behöver ytterligare tillskott för att hantera både pandemin och välfärden.
    Nu har vi äntligen presenterat vårens Ekonomirapport. En extremt svår rapport att få ihop då vi arbetat mot ett rörligt mål. Det har varit ständigt nya siffror om varsel och nya satsningar från regeringen och samarbetspartierna i syfte att motverka krisen. Till slut blev 30 april någon typ av stoppdatum för nya beräkningar. Ytterligare svårigheter har bestått i att vi själva på SKR infört enkätstopp, vilket innebar att vi fick fiska upp information på annat sätt om vad som händer just nu i kommuner och regioner.Tydlighet och relevans viktigtVår strävan efter att vara aktuella och relevanta gav tydligt resultat. Vi hade en stor mediebevakning när vi presenterade Ekonomirapporten och har fått positiv respons och förståelse för behov av resurser från både regeringen, samarbetspartierna och oppositionspartierna. Alla vill på bästa sätt stödja vår sektor i detta läge.Ekonomirapporten maj 2020 webbversionRekommendationerVi hade ett antal rekommendationer med i vår presentation av Ekonomirapporten. Dessa var:
    • Full kostnadstäckning för hälso- och sjukvårdskostnader för covid-19.
    • Finansiera underskott i kollektivtrafiken.
    • Öka statsbidragen 2021 med ytterligare 8 miljarder kronor och ersätt vårdskulden.
    • Stötta med investeringsstöd.
    • Betala ut riktade statsbidrag mer generellt.
    • Förbättra arbetsmarknadsområdet: feriejobb utanför kommun, mer yrkesvux, studiestartsmedel, förlängd etableringstid och snabbare matchning.
    • Höstbudget alternativ beredskap på förändringar i kommuner och regioner på grund av osäkerheten.
    3 miljarder till kollektivtrafikRedan i förrgår aviserade regeringen och samarbetspartierna att man avser att finansiera kollektivtrafiken med 3 miljarder utifrån intäktsbortfall. Det täcker visserligen bara tre månaders intäktsförluster, men det är tydligt att de rekommendationer vi förde fram tagits på allvar.Förordningen för ansökan om covid-19 medel till hälso- och sjukvård skrivs omI går kom ytterligare ett glädjebesked. Ett löfte att skriva om förordningen gällande att kommuner och regioner ska få full täckning för skäliga merkostnader för covid-19 inom hälso- och sjukvårdsområdet, samt äldre- och funktionshinderområdet. Första ansökningstidpunkten flyttas också fram till efter sommaren så att kommuner och regioner vet vilka merkostnader som staten anser vara skäliga. Detta ger betydligt bättre planeringsförutsättningar. Samtidigt höjs statsbidraget med 2 till 5 miljarder kronor. Detta kanske inte räcker, men med den skrivning som nu finns i förordningen borde det finnas möjlighet för staten att öka bidraget, när det går att göra en första bedömning om omfattningen av merkostnaderna.Nya platser till yrkesvuxYtterligare en punkt som vi förde fram har fått, åtminstone delvis positivt gensvar, punkten om arbetsmarknaden. Regeringen och samarbetspartierna aviserade i går 5000 fler platser på yrkesvux, samt fler platser på folkhögskola.Nu kan vi med glädje konstatera att regeringen hörsammat oss och checka av flera punkter på vår rekommendationslista!
    Läs mer

Prenumeration

Skribenter