Ekonomibloggen

  1. Publicerad: Skribent: Annika Wallenskog

    Digital teknik kan lösa flera välfärdsutmaningar

    Antalet äldre blir allt fler, vilket gör att behovet av hemtjänst också förväntas öka framöver. Om digital teknik används på ett klokt sätt kommer kommunerna kunna ge allt fler omsorg även när det bli

    (0) Kommentarer Digitalisering Ekonomi Kompetensförsörjning Digitalisering Ekonomirapporten
  2. Publicerad: Skribent: Annika Wallenskog

    Välfärdens framtid är Almedalens viktigaste fråga

    Nästa vecka är det dags för Almedalsveckan igen. Politiska partier, företag, intresseorganisationer, tankesmedjor, fackförbund och media. Alla vill göra sin röst hörd i en viktig fråga. I ett myller a

    (0) Kommentarer Kompetensförsörjning Almedalen Digitalisering
  3. Publicerad: Skribent: Annika Wallenskog

    Förstå allvaret – vi måste jobba på nya sätt

    I tisdags presenterade vi vår senaste Ekonomirapport. Det är glädjande nog en rapport med ett innehåll som väcker en hel del uppmärksamhet, då det är viktigt att den demografiska utvecklingen och de k

    (4) Kommentarer Ekonomi Kompetensförsörjning Ekonomirapporten Digitalisering

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Om bloggen

Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.


  • Ekonomirapporten ger svar – men genererar lika många frågor
    2020 är ett exceptionellt år med många ekonomiska osäkerhetsfaktorer på grund av den pågående pandemin. Det var en av slutsatserna när jag och SKR:s ordförande Anders Knape i går presenterade Ekonomirapporten.

    Ekonomin har vänt tydligt uppåt sedan i våras, men om återhämtningen kan fortsätta och i vilken takt styrs av pandemins utveckling. Hittills i år har staten skjutit till stora tillfälliga statsbidrag till kommuner och regioner så att sektorn har en tryggad ekonomi för att hantera en exceptionell situation och en mycket osäker tid.

    Och mitt under pandemin ser det nu ut som att kommunerna tillfälligt kan få ett historiskt starkt resultat i år på drygt 30 miljarder kronor och för regionernas del landar det på knappt 9 miljarder kronor. Under 2020 beräknas därmed bara cirka 20 kommuner och två regioner att gå med underskott.
    Runt hörnet väntar dock fortsatt stora utmaningar med den demografiska utvecklingen och som nu späs på av pandemins långsiktiga konsekvenser. Vi räknar med att behoven av välfärd, främst äldreomsorg och hälso- och sjukvård, kommer att öka med cirka en procent per år den kommande tioårsperioden. Samtidigt måste sektorn hantera brist på arbetskraft, fortsatt stora behov av investeringar i kombination med svagare offentliga finanser.Ekonomirapporten ger alltid upphov till frågorEkonomirapporten, oktober 2020Efter Ekonomirapporten får jag, som sig bör, alltid frågor från journalister, ekonomer och nyfiken allmänhet. Jag tänkte därför ta tillfället i akt att även här i bloggen ge svar på några av de mer vanliga frågorna.Hur kommer det sig att kommuner och regioner får ett starkt resultat mitt i en pandemi? Det starka resultatet beror på att skatteintäkterna inte har påverkats i förväntad omfattning, trots att arbetade timmar har minskat under året. Att skatteunderlaget håller emot beror mycket på de statliga åtgärderna såsom korttidspermitteringsregler och förstärkta arbetslöshetsersättningar. Dessutom stiger pensionsinkomsterna snabbt i år. Resultatet har även påverkats av att pandemin gett en minskad efterfrågan av vissa verksamheter. Därtill hade kommuner och regioner under 2019 påbörjat effektiviseringar för att hanterade den demografiska situationen.Hur kommer sektorn att använda sig av det förvä ntade ö verskottet? Årets förväntade resultat gör att kommuner och regioner kan öka likviditeten och därmed tillfälligt minska lånebehovet något till de rekordstora behov av investeringar som fortsatt behövs i exempelvis nya skolor, sjukhus och äldreboenden. Resultatet gör det också möjligt att avsätta pengar i en så kallade resultatutjämningsreserv (RUR), som utifrån vissa krav kan användas för att täcka upp eventuella negativa balanskravsresultat framöver.Hemställan tillfälligt ändrad lagstiftning (PDF, nytt fönster)SKR föreslår även i en hemställan till regeringen att riksdagen tillfälligt ändrar lagstiftningen så att delar av årets överskott kan användas i budget och plan under 2021 till 2023 alternativt att användning av resultatutjämningsreserven blir friare än med nuvarande regelverk.Kan kommuner som, till exempel håller på att lägga ned skolor, sluta upp med det när det nu finns ett överskott i budgeten? Det är viktigt att påpeka att överskottet är högst tillfälligt och har blivit en effekt av coronapandemin. Kommuner och regioner behöver ställa om, arbeta annorlunda och prioritera för att hantera de stora demografiska utmaningarna som slår olika hårt och på olika sätt runt om i landet. Det gäller därmed för sektorn att använda det tillfälliga överskottet på ett sätt som kan minska kostnaderna i framtiden.

    Hur stora är merkostnader för covid-19 i kommuner och regioner under 2020?
    Merkostnaderna för hälso- och sjukvård och omsorg till följd av pandemin beräknas landa på cirka 16,5 miljarder kronor fram till och med november. Kostnaderna täcks därmed inte av de hittills avsatta statliga medlen på 10 miljarder kronor. Vi utgår dock från att staten skjuter till medel så att alla skäliga merkostnader täcks. Därtill tillkommer intäktsbortfall för till exempel kollektivtrafiken, tandvård och kultur- och fritidssektorn. Enbart kollektivtrafiken beräknas förlora runt 650 miljoner kronor för varje månad som går.

    Läs mer

  • Snart presenteras Ekonomirapporten
    Den 20:e oktober presenterar vi höstens upplaga av Ekonomirapporten. Det är en angelägen läsning om kommunernas och regionernas ekonomiska förutsättningar och omställningen till följd av coronapandemin.
    Det har nu gått ett halvår sedan coronaviruset kom att påverka Sverige, vår vardag och vår ekonomi. Mycket påminner om situationen när vi på SKR släppte vårens ekonomiska rapport i maj, men mycket är också annorlunda. Det är ett fortsatt osäkert ekonomiskt läge som styrs av pandemins konsekvenser och aviserade statliga medel till kommuner och regioner.Just nu arbetar vi med att färdigställa rapporten, som utöver coronavirusets effekter på ekonomin kommer att lyfta bland annat de demografiska utmaningarna och behoven framöver, självstyrets potential samt den förväntade samhällsekonomiska utvecklingen.Följ presentationen i direktsändning
    Följ direktsändningen när jag och SKR:s ordförande Anders Knape presenterar rapporten, den 20:e oktober, klockan 10.00.
    Presentation av Ekonomirapporten, oktober 2020, Screen9Och i vanlig ordning kommer rapporten i sin helhet liksom stödmaterial och information finnas på skr.se.Ekonomirapporten, oktober 2020Fokus på självstyrets betydelse i ny SKR-rapport
    Självstyrelsens potentialJag vill också passa på att lyfta rapporten Självstyrelsens potential, som SKR nyligen släppte. Rapporten belyser självstyrets strategiska betydelse för en väl fungerande samhällsorganisation. I den samhällspolitiska debatten tar anhängare av förstatligande och centralisering allt mer plats. Förhoppningen är att rapporten bidrar till en diskussion om hur samspelet mellan stat, kommuner och regioner kan utvecklas för att skapa en likvärdig välfärd av hög kvalitet.

    Läs mer

  • Frågor om medel till äldreomsorgen saknar svar
    Många kommuner ställer frågor om de 4 miljarder som regeringen meddelat kommer att tillföras äldreomsorgen. Fördelningen är klar men beslutet om budgeten fattas av riksdagen och efter det behöver kommunerna klarläggande svar.
    På presskonferensen den 21 september meddelade Magdalena Andersson att statsbidraget är permanent och kommer att nycklas ut utan krav på motprestation.Finansdepartementet har lagt ut listor med hur mycket varje kommun kommer att få, där fördelningen är gjord per invånare över 70 år. Men många frågor återstår. Ska medlen sökas? Kan detta tillskott användas till pris- och löneökningar i äldreomsorgen? Kan det användas som ett tillskott för att kompensera för demografin?Vi har ännu inte några svar på någon av dessa frågor. Budgeten beslutas i riksdagen i december. Normalt sett brukar den myndighet som departementet utsett, först efter beslut i riksdagen, gå ut med instruktioner och praktiska rutiner för statsbidrag. I och med att dessa medel fördelas ut via Socialdepartementet kommer det troligtvis att på något sätt följas upp i efterhand hur medlen använts.Utredning om en effektiv ekonomistyrningEn annan fråga som är särskilt intressant är vad som kommer att komma ut från den utredning om kommunal ekonomistyrning som beslutades vid regeringssammanträdet den 3 september. Beslutet var att tillsätta en särskild utredare för ”En effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner” med uppdrag att titta närmare på reglerna i kommunallagens kapitel 11 om bland annat god ekonomisk hushållning och balanskrav.Utredare är utsedd, Clas Olsson som är generaldirektör på Ekonomistyrningsverket och tidigare chefsekonom på SKR. Till sin hjälp har han Agneta Rönn, som huvudsekreterare. Hon har också ett långt förflutet inom SKR, som expert på avdelningen för ekonomi och styrning. De har till den 24 september 2021 på sig att utreda frågan.Syftet med utredningen är att ge kommuner och regioner goda förutsättningar att möta framtida utmaningar genom att föreslå ett sammanhållet regelverk för en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner. Utredaren ska bland annat: föreslå hur krav på god ekonomisk hushållning och regelverket för balanskravet bör vara utformade, undersöka och vid behov lämna förslag till vägledning och stöd för den ekonomiska styrningen i kommuner och regioner. Utredaren ska föreslå lösningar som sammantaget skapar goda förutsättningar för en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner och som ligger i linje med målen för den nationella finanspolitiken.Utredaren ska också titta på konsekvenser av en eventuell ändrad pensionsredovisning. Något som diskuterades i samband med den nya lagen om kommunal bokföring och redovisning men lades åt sidan eftersom regeringen såg ett behov av en närmare analys.Efterlyser användbara förslag för att möta utmaningarna
    Clas Olsson och Agneta Rönn ansvarade också för den utredning som presenterades 2011 där möjligheten att avsätta medel genom att en resultatutjämningsreserv infördes i kommunallagen. Förslaget i utredningen var välbalanserat och i stora delar användbart. I dag nyttjar 162 kommuner och 6 regioner denna möjlighet och har sammantaget satt av 17,6 respektive 0,8 miljarder kronor i resultatutjämningsreserv.Vi ser fram emot att utredaren även nu kommer fram med kloka och välavvägda förslag som kommuner och regioner har nytta av och som kan bidra till att möta de utmaningar och större krav på effektiv ekonomistyrning som vi alla vet kommer.
    Läs mer

  • Välfärdsmiljarderna behövs, men snårig djungel av riktade insatser
    I går presenterades budgetpropositionen. Jag kan konstatera att stora belopp avsätts till kommunsektorn utan krav på återredovisning, men det finns också en snårig djungel av riktade bidrag och avsaknad av långsiktighet.
    Regeringen adderar, i budgetpropositionen för 2021, ytterligare 10 miljarder kronor i generella statsbidrag till kommuner och regioner för nästa år. Beloppet minskar därefter till 5 miljarder kronor år 2022. Dessutom föreslås – utan krav på återrapportering – 1 miljard kronor till skolan för 2021, 4 miljarder kronor till hälso- och sjukvården för 2021 och 2022 samt ett permanent tillskott på 4 miljarder kronor till äldreomsorgen. Kollektivtrafiken får även 2 miljarder kronor under 2021, men det kommer dock inte att kunna täcka de hittills förlorade intäkterna.Snårigt att reda ut de riktade bidragenTill detta kommer ett antal riktade statsbidrag av olika karaktär med större och mindre belopp. Att reda ut vilka av dessa bidrag som är gamla, nya, ihopslagna, utökade, namnbytta eller avslutade är inget jag klarar av på endast tio timmar, trots 20 års erfarenhet av att läsa budgetdokument och en universitetsexamen i nationalekonomi.SKR kommenterar budgetpropositionen, nyhet 2020-09-21Nej, här krävs en stor ekonom-armé av betydligt uthålligare virke, så jag avhåller mig från att kommentera de riktade bidragen. Enligt bilagan i utgiftsområdet 25 i budgetpropositionen är det fram till i år 197 riktade bidrag och jag tror att de kommer att vara ännu fler efter denna budget. Det här går även att kontrollera i efterhand genom att vid nästa års budgetproposition läsa en mycket väl genomarbetad lista. Men för närvarande är jag inte förmögen att reda ut situationen kring vilka bidrag som egentligen är vad.Omfattande tillskott i budgetenNu till det som är positivt i budgetpropositionen. De stora beloppen till kommunsektorn är generella eller riktade bidrag utan krav på återredovisning, vilket innebär att det ändå finns hopp om framtiden. Trots att så mycket som cirka 105 miljarder kronor, totalt sett, läggs på olika satsningar och reformer (varav strax under en tredjedel på kommunsektorn) räknar regeringen med att den offentliga sektorns skuld som andel av BNP inte ökar under 2021. Trots att kommunsektorns andel av skulden ökar, minskar alltså statens skuld så pass mycket att den totala offentliga skulden (Maastrichtskulden) beräknas kunna minska på marginalen. Det är en följd av att räntan på statens lån understiger BNP-utvecklingen.Kortsiktigheten ger ekonomiskt tuffa årDe stora bidragen till trots saknas långsiktighet. De generella bidragen som tidigare alltid (utom konjunkturstödet vid finanskrisen) varit nivåhöjande (det vill säga permanenta) har mer och mer fått ettårskaraktär. Svårigheten för kommunerna och regionerna att därmed göra budget och plan för 2021, 2022 och 2023 enligt kommunallagens krav är betydande. Även om de flesta kommuner och regioner har stora överskott nu ser kommande år betydligt tuffare ut. Skälet är kombinationen demografiskt tryck och kortsiktiga tillskott. Att kommuner och regioner inte kan använda tillskotten som de har nu kommande år, utan att intäkter och kostnader måste balanseras varje år är en utmaning att förklara för allmänheten. Det är många som undrar varför en skola måsta läggas ned när kommunen har det största överskottet någonsin.

    Läs mer

  • Kommunutredningen levererar både bra och mindre bra lösningar
    Kommunutredningens förslag har nu diskuterats på SKR. Vi välkomnar kommunakut och statsbidragsprincip, men är emot bland annat skuldavskrivningar, som främst skulle gynna redan stora kommuner.
    SKR har idag skickat in remissvaret på Kommunutredningens betänkande ”Starkare kommuner” till Finansdepartementet. I det nästan 800 sidor långa betänkandet ger utredningen olika förslag på hur kommunernas förmåga att hantera välfärdsutmaningar kan stärkas. Vissa lösningar är mycket positiva medan andra känns varken genomtänkta eller effektiva.SKR:s remissvar beträffande Kommunutredningen (SOU 2020:8)Redan igår stod det klart att regeringen, helt i enlighet med vårt remissvar, föreslår att en kommundelegation införs dit kommuner och regioner med strukturella utmaningar kan få tillfälligt stöd med finanserna. En så kallad kommunakut, användes även i början av 2000-talet för ett 30-tal kommuner med långsiktiga positiva effekter.Nödvändigt att undvika riktade bidragUtredningens absolut viktigaste förslag är statsbidragsprincipen, som är helt nödvändig att införa då utvecklingen just nu går åt fel håll. Principen ska begränsa statens användning av riktade statsbidrag som styrmedel över kommunernas verksamheter. Det är även glädjande att Skolverket ser positivt på att införa principen, då det samtidigt finns ett oroväckande förslag ute på remiss om att göra om generella statsbidrag till riktade för att skapa en likvärdig skola.Skuldavskrivningar gynnar våra största kommunerKommunutredningen lägger även fram det anmärkningsvärda förslaget om skuldavskrivningar, som en morot för kommuner som väljer att slå sig samman. Utredningen anser att ingen kommun bör ha under 8 000 invånare. Vår analys visar dock att förslaget att skriva av skulder snarare gynnar större kommuner betydligt mer än de små kommunerna. Landets 22 största kommunerna har hälften av de 500 miljarder kronorna av avskrivbara skulderna och har dessutom en avsevärt högre skuld per capita än kommuner under 8 000 invånare. Och de fem kommuner (Örebro, Sundsvall, Ystad, Östersund och Lidköping) med högst avskrivbara skulder överstiger utredningens olika befolkningskriterier och har någorlunda till mycket god soliditet. Dessutom blir det missvisande att inte också ta hänsyn till kommunernas tillgångar, då kommuner med höga skulder inte sällan har även stora tillgångar.Inför frikommunförsök och studieskuldavskrivningIstället för att fokusera på invånarantal och skuldavskrivningar bör staten på olika sätt förbättra kommunernas hjälp-till-självhjälp. Här välkomnar jag varmt utredningens förslag om frikommunförsök som ger utvalda kommuner ett större lokalt självstyre samt studieskuldsavskrivning för landsbygdskommuner. De båda frågorna behöver dock inte ytterligare år av utredningar, utan borde kunna ha presenterats med en nyckelfärdig lösning. Frikommunförsök är något som såväl Norge som Danmark har haft i många år och som vi bör kunna anamma omedelbart.Med det sagt: förnyelse sker som allra bäst underifrån. Låt oss ta vara på den kraften för att utveckla en god välfärd.

    Läs mer

  • Välfärdsverksamheter kan fungera väl även 2021
    I relativt god tid före budgetpropositionen har nu kommuner och regioner fått den viktigaste informationen från staten gällande förutsättningarna för 2021 och 2022.
    De generella statsbidragen ökar med 10 miljarder kronor 2021, utöver de 12,5 miljarder kronor som aviserades under våren. Tillskottet minskar till 5 miljarder kronor år 2022, för att därefter upphöra.Äldreomsorgen får ett permanent bidrag på 4 miljarder. Hälso- och sjukvården får 4 miljarder år 2021 och 2022 för att komma ikapp med vård som inte kunnat ges under pandemin. Dessa två bidrag är riktade och fördelningen till kommuner och regioner är redan klar. Om något ska göras och i sådana fall vad som då ska uppnås för att erhålla medlen är fortfarande inte riktig klart, där får vi vänta på mer besked.Ytterligare medel som aviserats är Kompetenslyftet inom äldreomsorgen. Det bygger på en överenskommelse mellan Kommunal och SKR om att utbilda undersköterskor och vårdbiträden. Denna satsning får en påfyllnad med 1,7 miljarder till de 2,2 miljarder som beslutades i våras.Omställning inför framtidenDet är mycket pengar som borde innebära att de flesta kommuner och regioner kan bedriva en välfungerande verksamhet även 2021 utan krav på besparingar. Då de flesta kommuner även går mot goda resultat 2020 är det viktigt att fundera över vilken omställning som behöver göras för att klara framtidens behov av äldreomsorg, hälso- och sjukvård och skola.Det är alltså inte läge att luta sig tillbaka och tänka att allt har löst sig, utan det är dags att börja arbeta med att ställa om inför framtiden.Vad kan göras på annat sätt i dag? Vad kan ge ökade möjligheter för personalen att använda sin tid åt i den faktiska verksamheten och ge stöd och hjälp åt de invånare som behöver det, vare sig det är barn, unga, äldre eller medelålders personer? Hur kan vi minska den administrativa bördan? Hur kan vi införa digitala system som stöder arbetet och inte gör det krångligare? Vilka möten och projekt kan kortas eller rensas bort? Vad kan vi göra mindre av utan att tumma på kvaliteten?Coronapandemin har delvis visat vägen, hur kan vi fortsätta och utveckla detta?
    Läs mer

  • Långsiktiga förutsättningar viktigast för god ekonomi
    En utredning ser nu över hur kravet på god ekonomisk hushållning ska utformas. God ekonomi i kommunsektorn kräver likväl att staten planerar långsiktigt och att sektorn ersätts för skäliga merkostnader till följd av covid-19.
    Nu har regeringen beslutat om en ny utredning med syfte att skapa en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner. Utredningen ska föreslå hur krav på god ekonomisk hushållning och regelverket för balanskravet bör vara utformade. Utredningen kommer också lämna förslag till vägledning för den ekonomiska styrningen samt föreslå hur man skapar goda förutsättningar för en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner.Utöver frågan om pensionsskulden kommer det kommunala pantsättningsförbudet även utredas eftersom det idag kan göra att kommuner och regioner inte kan använda sig av finansiella instrument på samma villkor som andra aktörer.Staten oroas över ineffektivitetUtredningen ska bland annat resultera i en ny lagstiftning för hur kravet på god ekonomisk hushållning ska vara utformat. I direktiven framgår att staten har en oro för att kommuner och regioner inte är effektiva och inte budgeterar med tillräckliga överskott. Det står bland annat att ” uppföljningen av kommunsektorns ekonomi visar att det trots flera år av god ekonomisk tillväxt finns vissa kommuner och regioner som är sårbara till följd av en ökad skuldsättning, ett utökat åtagande i sina bolag samt svårigheter att anpassa verksamheten till befolkningsändringar”.Långsiktiga planeringsförutsättningar är viktigastDet känns ändå långsökt att kommunsektorns ekonomi i sig skulle bli bättre av en ändrad lagstiftning. En stabil ekonomi skapas snarare genom tydliga och långsiktiga planeringsförutsättningar från staten. Under 2000-talet har kommuner och regioner blivit bättre på att hålla budgetarna och återställa underskott enligt balanskravet. Samtidigt kommer det, i takt med att demografin förändras, att bli svårare för sektorn att få ihop ekonomin med endast den egna skattebasen. Att endast ändra lagar och regler kommer inte att hjälpa kommunernas och regionernas ekonomi i sig. För att få ihop sektorns ekonomi behövs snarare ett välfungerande samspel mellan stat, kommuner och regioner.Merkostnader överstiger avsatta medelVi kan nu dessutom konstatera att de medel som staten har avsatt för merkostnader inom hälso- och sjukvård, äldre- och funktionshindersomsorg till följd av covid-19 vida understiger de ansökningar som inkommit i första omgången. Hittills har kommuner och regioner ansökt om 11,2 miljarder kronor medan staten har avsatt 5 miljarder kronor i ersättning. Jag räknar med att kommuner och regioner kommer att ansöka om ytterligare några miljarder kronor fram till den sista november. Det är även fem kommuner, som inte har lämnat någon ansökan utan väntar till ansökningsomgång nummer två.

    Kommuner och regioner måste få ersättning för de merkostnader som är skäliga, vilket regeringen också flera gånger har lovat. Kommuner och regioner ska därmed inte begränsas av att de sammanlagda ansökningarna redan överstiger statens avsatta medel.

    Läs mer

  • Oseriöst med enkla svar på ekonomiskt komplexa frågor
    Det är en växande trend att föreslå att beslut flyttar allt längre ifrån invånare och verksamhet som en lösning på kommuners utmaningar. Det är som att själva syftet med en lokala demokrati har glömts bort.
    Genom att staten tar över och det lokala självstyret försvinner ska tydligen såväl ekonomiska utmaningar lösas som servicen till invånarna förbättras. Senast i raden är DN:s ledarredaktion som, den 21 augusti, föreslår att alla kommuner inför samma kommunalskatt och att arbetet sköts av staten.Det tycks som att många glömt själva grunden till varför vi har en lokal och regional demokrati och syftet med att beslut ska fattas nära individen. Vi har i Sverige ända sedan 1500-talet tagit tillvara på att kompetensen och kunskapen om den lokala nivån, finns just lokalt. Det är en samhällsmodell som har tjänat Sverige väl.Ambitionsnivån bestäms lokaltDet finns en tydlig poäng med att skola, socialtjänst, fysisk planering och äldreomsorg finns på lokal nivå och att dessa ligger i en och samma organisation och inte som statliga stuprör under olika departement och myndigheter. Inom den kommunala organisationen kan man samverka om viktiga verksamhetsfrågor, lokaler och personal. Det är också rationellt att den lokala organisationen har mandat och ansvar över att bestämma om ambitionsnivån på verksamheten och därmed också vilken skatt som behövs för att finansiera den ambitionsnivån. I val och mellan val kan medborgarna påverka verksamheterna och skattenivån.Enhetlig skattenivå skulle innebära underskottI dagens utjämningssystem tas hänsyn till bland annat demografi, inkomster, socioekonomi, gleshet, storlek och befolkningsförändringar i de olika kommunerna. Det är, givet förutsättningarna, det system vi har med dess brister och förtjänster.Utjämningssystemet har även nyligen ändrats och den nya fördelningen är fortfarande under införande. Under införandefasen får de kommuner, som har en besvärligare struktur till följd av bland annat glesare kommun och befolkningstapp, successivt allt större kompensation. Om utjämningssystemet ändå inte skulle utjämna rättvist, löser man definitivt inte skevheterna genom en enhetlig skattenivå. Det skulle i stället resultera i stora ekonomiska underskott alternativt måste kraftiga neddragningar på servicen göras i de kommuner som i dag har hög skatt. Eller är tanken att samma skattesats skulle ändra hela fördelningen mellan kommunerna? En utjämning behöver väl ändå finnas?Det må vara enkelt att föreslå en enhetsskatt, men inte så genomtänkt. För den som förstår hur kommunal ekonomi fungerar blir det nära nog oseriöst. Enkla lösningar på komplexa samhällsproblem är väldigt sällan vägen framåt.Jämför produktivitet och effektivitetAvslutningsvis vill jag passa på att tipsa om den nya samlingen nyckeltal som Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) lanserade i förra veckan på Kommek. Nyckeltalen gör att kommuner kan jämföra och analysera produktivitet och effektivitet med andra kommuner inom olika områden, på en övergripande nivå. Du hittar nyckeltalen i databasen Kolada.Nyckeltalen i Kolada

    Läs mer

  • Inled hösten med ett digitalt Kommek
    Nu sitter jag åter vid tangentbordet efter några veckors återhämtande sommarledighet. Något som gör det extra inspirerande att vara tillbaka är att Kommek äger rum 19-20 augusti.
    Coronasommaren har inneburit ett successivt lättat tryck på sjukvården. Enligt tidiga uppgifter föll BNP i Sverige med 8,6 procent andra kvartalet jämfört med det första. Det innebär att Sveriges fall, både för första och andra kvartalet, har varit lägre än i de flesta andra länder. Sysselsättningen, som är den viktigaste faktorn för kommuner och regioner, ser dock svag ut. Arbetsförmedlingen har visserligen skrivit ned tidigare prognos något, men bedömer att arbetslösheten landar på i snitt 9,3 procent i år. Hur sysselsättningen utvecklas är viktig även på lång sikt och den 24:e augusti kommer vi att presentera en ny bedömning av samhällsekonomin och skatteunderlaget.Viktiga samhällsfrågor i fokusOm ekonomin i kommuner och regioner och mycket annat kommer vi även att diskutera på Kommek. Den stora kommunalekonomiska konferensen, som hålls vartannat år, har den här gången fått svida om till en digital kostym. Fördelen är att även de som i vanliga fall skulle ha långt att åka till Malmö nu utan problem kan närvara via sin dator. Digitala alternativt har sannerligen sina fördelar och är något som vi behöver anpassa oss allt mer till, även om det fysiska mötet ger en extra dimension.Under två dagar bjuder Kommek på föreläsningar, intervjuer och panelsamtal kring några av våra absolut viktigaste samhällsfrågor. Konferensen fokuserar i år särskilt på hur vi hanterar och går vidare ur coronakrisen. Ministrar och experter kommer diskutera alltifrån samverkan och effektivitet till makroekonomi och social hållbarhet. SKR-representanter deltar i en rad olika seminarier och jag själv kommer att delta i samtal om hur vi hanterar välfärdens ökade behov framöver.Om du inte redan är anmäld har du fortfarande möjligheten att delta.Anmälan till Kommek Jag hoppas att vi ses på ett digitalt Kommek nästa vecka.
    Läs mer

  • Ett ekonomiskt dramatiskt och osäkert halvår
    Nu är det snart dags att lägga det första halvåret av 2020-talet till handlingarna. Vem hade kunnat ana att inledningen av decenniet skulle bli så dramatiskt och annorlunda.
    Kommuner och regioner har jobbat för högtryck med att hantera konsekvenserna av pandemin. Till exempel ökade antalet samtal till 1177 från de vanliga 20 000 samtalen per dag till som mest 160 000, regionerna mer än fördubblade intensivvårdsplatserna och de digitala mötena ökade med flera 100 procent under pandemins första veckor.

    Pandemin har också satt sina spår i de ekonomiska förutsättningarna. Osäkerheten är stor om hur resultaten i årsredovisningar kommer att se ut när år 2020 ska summeras. Normalt sett brukar regionerna ha lite sämre ekonomi än kommunerna och den här gången kommer skillnaderna att vara ännu större. Det märks inte minst i prognoserna för 2020, som SCB presenterade den 16:e juni.
    En region har positivt resultatBara en region prognosticerar ett positivt resultat av de 16 regioner som lämnat in en prognos (om man utgår från Region Stockholms koncernresultat). För kommunernas del är det en tredjedel som räknar med ett negativt resultat av de 263 kommuner som lämnade en prognos får året. Vid samma tillfälle 2019 var det hela 40 procent som räknade med underskott. Osäkerheten är ju dock mycket stor för utvecklingen i den egna regionen eller kommunen, hur skatteunderlaget slutligen utvecklar sig och hur stor ersättning kommuner och regioner kan räkna med för ökade kostnader och minskade intäkter.Stor osäkerhet kring prognosDet fanns en del som ifrågasatte om SKR kanske var för optimistiska när vi i aprils skatteunderlagsprognos räknade med att BNP ”bara” skulle falla med 4,1 procent i år. Men många av de prognosmakare som räknade med ett betydligt större tapp i BNP har nu snarare styrt om till ett scenario som mer liknar det vi skissade på. Skatteintäkterna är dock främst beroende av arbetade timmar. Det har blivit relativt tydligt att pandemins första månader bjöd på höga sjukskrivningstal och långa perioder med frånvaro på grund av vård av barn. Så var vi slutligen hamnar är fortfarande behäftat med stor osäkerhet.Klart ansökningsförfarande för merkostnaderSKR har under våren lyft fram ett stort antal åtgärder som har behövts för att kommuner och regioner ska hantera pandemins konsekvenser – inte minst ekonomiskt. Något som varit viktigt är bland annat ersättningen för merkostnader inom hälso- och sjukvård respektive socialtjänst till följd av covid-19. Nu är det klart hur det ska gå till att ansöka om stöd från de fem avsatta miljarder kronorna. En första version av frågor och svar finns publicerad på Socialstyrelsens webbplats.
    Stadsbidrag till följd av covid -19 SocialstyrelsenFramtiden är fortfarande ekonomiskt utmanandeMitt i rådande pandemin måste vi också blicka framåt mot den kvarstående underliggande utmaningen med att finansiera välfärden och hitta tillräckligt med medarbetare med rätt kompetens. Jag sitter med i referensgruppen till Välfärdskommittén, som ska leda till åtgärder för att stärka välfärden. På dagordningen finns både styrnings- och ledningsfrågor, kompetensförsörjning och digitaliseringsfrågor.En del av utmaningarna kommer vi kanske tillrätta med genom att ta tillvara på de positiva förändringar, som behövts genomföras under pandemin. En klar framgång under pandemin är att Sverige har så starka offentliga finanser. På lång sikt är dock trenden att kommunernas del av den offentliga sektorns konsoliderade skuld ökar och att statens minskar – även om statens skuld momentant ökar mycket i samband med pandemin. Ytterligare en fråga som vi ekonomer behöver hantera, är att livslängdsantagandena för pensionskostnaderna behöver uppdateras nästa år. Då anställda i kommuner och regioner lever längre än i nuvarande beräkningar, kommer en revidering av livslängden att öka pensionsskulden.

    Men innan vi tar nya tag om de kommande ekonomiska utmaningarna hoppas jag att alla får en trevlig sommar och att ni och era anhöriga får vara friska och krya.

    Och om inte förr så ses vi i augusti när jag återtar mitt bloggande. Till dess: tänk på att hålla social närhet och fysisk distans.

    Läs mer

Prenumeration

Skribenter