Krislägesavtalet stärker Sveriges krisberedskap

Nu finns ett nytt avtal, Krislägesavtalet, för omkring 800 000 anställda i kommuner och regioner på plats. Krislägesavtalet kan aktiveras när ett särskilt krisläge uppstår – exempelvis vid bränder, översvämningar eller terrorhot – och kan alltså börja användas redan i sommar.

Kommuner och regioner har ett särskilt ansvar för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner. Sjukvård, kommunikation och annan viktig samhällsservice måste fungera för att medborgarna ska vara trygga och säkra. Självklart gäller detta även i särskilt påfrestande situationer och krislägen, där verksamheterna kan få extra svåra problem med bemanningen.

Med krisläge avses svåra olyckshändelser med omfattande påverkan för samhället. Det kan vara naturkatastrofer, skogsbränder, översvämningar, utbrott av epidemier, terrordåd eller andra hot. Det bästa är naturligtvis om krislägesavtalet aldrig aktiveras. Samtidigt behöver det finnas tydliga regler kring vad som gäller om och när krisen är ett faktum. Det visar inte minst de omfattande bränder som drabbade Hälsingland förra sommaren.

De flesta facken har undertecknat avtalet

22 av 26 fackförbund inom kommun- och regionsektorn har undertecknat Krislägesavtalet. Läkarna och de båda lärarfacken är positivt inställda till idén om ett krisavtal, men behöver fortsätta diskutera internt vad avtalet innebär för deras medlemmar. Jag ser inget konstigt med det utan inväntar deras besked efter sommaren. Som enda fackförbund har Vårdförbundet valt att ställa sig utanför avtalet. Jag hoppas att de tänker om och vi håller förstås dörren öppen om de behöver mer tid för att förstå innebörden.

Krislägesavtalet innebär en större flexibilitet vad gäller framför allt arbetstider Den flexibiliteten är nödvändig vid en krissituation. Det såg vi inte minst förra sommaren. Efter skogsbränderna uppstod flera infekterade diskussioner om arbetstidsregler och ersättningar.

Medarbetare ska göra det de har kompetens för

Vid en kris handlar det primärt om att rädda liv, egendom och hälsa. Då ska medarbetare självklart göra det som de är bäst på och har kompetens för. Och i de allra flesta fallen på sin egen arbetsplats. Allt annat vore ett feltänk.

Krislägesavtalet innebär alltså inte att medarbetarna ska skickas iväg till en kris någon helt annanstans i landet hur som helst eller utföra arbetsuppgifter som ligger utanför deras kompetens. Det har angivits som skäl av Vårdförbundet till varför de ännu står utanför. Men i extrema fall kan det vara nödvändigt att resa iväg eller göra saker man i sin profession normalt sett inte gör. Exempelvis att en lärare tar hand om chockade eller svårt skadade elever eller en läkare som själv behöver transportera en patient till operationssalen.

Det har också påståtts att Krislägesavtalet skulle innebära ett hot mot legitimationer. Det är fel. Villkoren i Krislägesavtalet påverkar överhuvudtaget inte de regler som omgärdar legitimationer. De reglerna är desamma vare sig medarbetarna går på Krislägesavtalet eller inte.

Stor flexibilitet och förmånliga ersättningar

En större flexibilitet innebär också att ersättningarna för de som jobbar under en kris är mycket förmånliga. Enligt avtalet ska en krisersättning på 120 procent av ordinarie lön betalas ut för varje arbetad timme. För en person med en månadslön på 27 000 kronor i månaden motsvarar det under en fyraveckorsperiod en lön på cirka 70 000 kronor. Vid särskild nödfallsövertid höjs dessutom krisersättningen med ytterligare 30 procent.

Det finns huvudöverenskommelser och kollektivavtal som reglerar det vardagliga arbetet för de cirka 1,2 miljoner medarbetarna i kommuner och regioner. Krislägesavtalet aktiveras när något extraordinärt händer och vardagen slås i spillror. När Sverige står inför ett krisläge behöver andra regler och villkor gälla för de anställda. Det är bra för oss som arbetsgivare och det är bra för de anställda. Framför allt kan vi tillsammans lägga vårt fokus på att se till att våra medborgare är trygga och säkra även i ett krisläge.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    1000

    Kontakt

    Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

    Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

    Covid-19 och det nya coronaviruset








    Hjälpte informationen på sidan dig?

    Tack för att du hjälper oss!

    Om bloggen

    Välkommen till SKR:s arbetsgivarblogg. Vi bloggar om olika aspekter av arbetsgivarfrågor inom kommuner och regioner. Under de perioder när vi befinner oss i avtalsrörelse blir det ofta fokus på just detta.


    • Regeringens arbetsmiljöstrategi i omdaning
      I fredags var SKR och arbetsmarknadens parter inbjuden till ett möte med arbetsmarknadsminister Eva Nordmark för att tala om uppdateringen av regeringens arbetsmiljöstrategi.
      Läs mer

    • Avtal 20: Tre nya avtal på plats
      Efter tuffa förhandlingar har SKR undertecknat tre nya avtal med Kommunal, Allmän kommunal verksamhet (AKV), där bland annat Vision och Akademikerförbundet SSR ingår, och Läkarförbundet. Nu ska avtalen implementeras ute i verksamheterna och vi uppdaterar löpande informationen med svar på de vanligaste frågorna kring avtalen.
      Läs mer

    • Avtal 20: Långsiktigt ansträngd ekonomi kräver prioriteringar
      De ekonomiska resultaten i kommuner och regioner för 2020 kommer att vara starkare än förväntat, enligt SKR:s senaste ekonomirapport. Men rapporten visar också på en oroväckande snabb nedgång de kommande åren, och på sikt är kommunernas och regionernas ekonomi fortsatt ansträngd. Det behöver både vi och fackförbunden ta hänsyn till i höstens avtalsförhandlingar.
      Läs mer

    • Avtal 20: Långa avtalsperioder viktiga för välfärdens verksamheter
      Under pandemin har arbetsgivare och fackförbund samverkat för att snabbt hitta lösningar som stödjer välfärdens verksamheter och medarbetare i ett mycket svårt läge. När vi nu ska förhandla fram nya kollektivavtal för välfärden, behöver vi lyfta blicken och ta ansvar för att avtalen också stöttar verksamheterna och medarbetarna över tid. Långa avtalsperioder ökar kommuners och regioners möjligheter att planera långsiktigt och utveckla välfärdens verksamheter, arbetsmiljö och anställningsvillkor.
      Läs mer

    • Ge stöd till medarbetare under krisens olika faser
      Coronapandemin har medfört risker för medarbetarnas psykiska hälsa. Många har haft en mycket hög arbetsbelastning och ställts inför extraordinära situationer. SKR bjuder därför in till två webbseminarier för att sprida kunskap och viktiga erfarenheter om hur vi kan stötta medarbetarna.
      Läs mer

    • Avtal 20: Utmanande balansgång för både oss och facken
      Höstens avtalsförhandlingar blir en utmaning av flera skäl. Vi har en rejält ansträngd ekonomi att förhålla oss till samtidigt som förväntningarna från fack och medarbetare är höga, inte minst mot bakgrund av coronapandemin. Det kommer att krävas både kreativitet och konstruktivitet för att hitta lösningar som tar hänsyn till de ekonomiska förutsättningarna och verksamheternas utvecklingsbehov, och samtidigt bidrar till att vi kan behålla och rekrytera personal.
      Läs mer

    • Sverige behöver fler deltidsbrandmän
      På tisdag 1 september är det Brandman på jobbet-dagen. Syftet med dagen är att hylla deltidsbrandmän, uppmärksamma deras huvudarbetsgivare och samtidigt stärka intresset för att arbeta inom räddningstjänsten.
      Läs mer

    • Dags att lämna över stafettpinnen
      Det har blivit dags för mig att säga hej då. Den 1 september går jag i pension och lämnar då över rollen som chef för SKR:s arbetsgivarpolitiska avdelning till Caroline Olsson. Under de tolv år jag varit på SKR har mycket hänt och jag skulle vilja lyfta några delar som jag tycker varit, och fortfarande är, viktiga och nödvändiga för att kommuner och regioner ska kunna fortsätta utveckla svensk välfärd.
      Läs mer

    • Metoder för att klara av distansarbete
      Nu börjar många av oss komma tillbaka till arbetet efter en välbehövlig semester. Men vi fortsätter att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer och vi som kan jobbar vidare på distans för att minska smittspridningen, undvika trängsel i bland annat kollektivtrafiken och underlätta för andra som måste ta sig till arbetet.
      Läs mer

    • Sommarsemestrarna i vården fungerade bättre än förväntat
      Sjukvården har haft en hård belastning under våren och personalen har jobbat under tuffa förhållanden och gjort fantastiska insatser. Inför sommaren fanns en oro inför hur sjukvården skulle klara sommaren vid en ökad smittspridning. Färre fall av covid-19 under juni och juli gjorde att sommaren inte blev lika intensiv som befarat. Men coronapandemin är inte över. Beredskap för ökad smittspridning och hantering av uppskjuten vård gör att hösten blir en utmaning för både chefer och medarbetare.
      Läs mer

    Prenumeration