Förlängt arbetsliv dellösning på kompetensförsörjningsutmaningen

I SKL:s senaste ekonomirapport är slutsatsen tydlig: kompetensförsörjningen är den absolut största utmaningen framöver. Därtill krävs effektiviseringar eller ökade resurser på 43 miljarder kronor till sektorn för att klara en välfärd på dagens nivå fram till år 2022, med oförändrad personaltäthet.

Det kommer att krävas många olika åtgärder för att kunna upprätthålla och utveckla framtidens välfärd.

Ekonomirapporten, december 2018

Vi lever allt längre i Sverige. På hundra år har medellivslängden ökat från 57 år till nästan 84 år för kvinnor och 80 år för män. Om tio år kommer andelen äldre över 80 år att ha ökat med 44 procent, medan den arbetsföra befolkningen under samma period ökar med blygsamma sex procent. Med andra ord ökar behoven av välfärdstjänster markant samtidigt som konkurrensen om arbetskraften blir ännu tuffare. Det är en stor utmaning för välfärden.

Fler som jobbar längre

Ett sätt att möta den här demografiska och kompetensförsörjningsmässiga utmaningen är att fler i välfärdsyrken förlänger arbetslivet med några år. Det är därför glädjande att allt fler i de äldre åldersgrupperna arbetar längre. I jämförelse med andra EU-länder har Sverige den tredje högsta pensionsåldern och samtidigt en hög sysselsättningsgrad, framför allt bland kvinnor, i åldern 55–64 år. Mellan 2007 och 2017 har sysselsättningsgraden i åldersgruppen 55-64 år ökat från 70 till nära 77 procent.

Det är en positiv utveckling. Samtidigt finns det en hel del att göra när det gäller åldersgruppen 65-74 år. Antal medarbetare över 65 år har i och för sig stigit rejält bland de anställda i kommuner, landsting och regioner; från 10 000 personer år 2005 till 45 000 år 2017. Men sett till hela befolkningen är det bara knappt en av fem i åldersgruppen som väljer att fortsätta arbeta efter 65 år.

Här finns en outnyttjad potential i att försöka få ännu fler att välja att arbeta ett par år till. Vi som arbetsgivare behöver signalera att våra äldre medarbetare är en viktig resurs. Då behöver vi också ge möjlighet till kompetensutveckling, erbjuda en hållbar arbetsmiljö och vara så flexibla som möjligt inför individuella lösningar.

Underlätta tidigare inträde på arbetsmarknaden

Att förlänga arbetslivet handlar också om att komma in tidigare på arbetsmarknaden. Vi behöver förändra och förlänga arbetslivet i båda ändar, för både unga och äldre. I dag är etableringsåldern på arbetsmarknaden 26 år, och för akademiker ligger etableringsåldern närmare 30 år. Även här finns alltså en outnyttjad potential i att försöka få fler att arbeta ett par år till. Men här handlar det snarare om att göra det tillräckligt attraktivt för fler att börja jobba några år tidigare.

För att förbättra och underlätta ingången för unga i yrkeslivet kan vi som arbetsgivare exempelvis erbjuda praktik, traineeprogram, yrkesintroduktionsavtal och ännu tydligare koppla samman utbildning och arbetsliv. Här behöver också staten bli bättre på att utveckla och anpassa utbildningssystem och arbetsmarknadspolitik till välfärdens kompetensförsörjningsbehov.

Rapporten Utbilda för framtidens välfärd

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    1000

    Kontakt

    Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

    Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

    Covid-19 och det nya coronaviruset








    Hjälpte informationen på sidan dig?

    Tack för att du hjälper oss!

    Om bloggen

    Välkommen till SKR:s arbetsgivarblogg. Vi bloggar om olika aspekter av arbetsgivarfrågor inom kommuner och regioner. Under de perioder när vi befinner oss i avtalsrörelse blir det ofta fokus på just detta.

    • 2020-09-16
      Avtal 20: Utmanande balansgång för både oss och facken
      Höstens avtalsförhandlingar blir en utmaning av flera skäl. Vi har en rejält ansträngd ekonomi att förhålla oss till samtidigt som förväntningarna från fack och medarbetare är höga, inte minst mot bakgrund av coronapandemin. Det kommer att krävas både kreativitet och konstruktivitet för att hitta lösningar som tar hänsyn till de ekonomiska förutsättningarna och verksamheternas utvecklingsbehov, och samtidigt bidrar till att vi kan behålla och rekrytera personal.
      Läs mer
    • 2020-08-27
      Sverige behöver fler deltidsbrandmän
      På tisdag 1 september är det Brandman på jobbet-dagen. Syftet med dagen är att hylla deltidsbrandmän, uppmärksamma deras huvudarbetsgivare och samtidigt stärka intresset för att arbeta inom räddningstjänsten.
      Läs mer
    • 2020-08-26
      Dags att lämna över stafettpinnen
      Det har blivit dags för mig att säga hej då. Den 1 september går jag i pension och lämnar då över rollen som chef för SKR:s arbetsgivarpolitiska avdelning till Caroline Olsson. Under de tolv år jag varit på SKR har mycket hänt och jag skulle vilja lyfta några delar som jag tycker varit, och fortfarande är, viktiga och nödvändiga för att kommuner och regioner ska kunna fortsätta utveckla svensk välfärd.
      Läs mer
    • 2020-08-20
      Metoder för att klara av distansarbete
      Nu börjar många av oss komma tillbaka till arbetet efter en välbehövlig semester. Men vi fortsätter att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer och vi som kan jobbar vidare på distans för att minska smittspridningen, undvika trängsel i bland annat kollektivtrafiken och underlätta för andra som måste ta sig till arbetet.
      Läs mer
    • 2020-08-18
      Sommarsemestrarna i vården fungerade bättre än förväntat
      Sjukvården har haft en hård belastning under våren och personalen har jobbat under tuffa förhållanden och gjort fantastiska insatser. Inför sommaren fanns en oro inför hur sjukvården skulle klara sommaren vid en ökad smittspridning. Färre fall av covid-19 under juni och juli gjorde att sommaren inte blev lika intensiv som befarat. Men coronapandemin är inte över. Beredskap för ökad smittspridning och hantering av uppskjuten vård gör att hösten blir en utmaning för både chefer och medarbetare.
      Läs mer
    • 2020-07-01
      Jämställdhetsarbetet inom äldreomsorgen
      Coronapandemin har visat på äldreomsorgens viktiga arbete. Trots otroligt tuffa förutsättningar har chefer och medarbetare i äldreomsorgen gjort sitt yttersta för att skydda de äldre och varandra. Fokus har av naturliga skäl legat på det mest akuta.
      Läs mer
    • 2020-06-16
      Mycket att vinna på ökat samarbete
      Att arbetslivet har påverkats stort av den situationen vi upplevt under våren är nog alla överens om.
      Läs mer
    • 2020-06-11
      Sverige har inte råd att stå utan beredskap
      På bara några år har landet skakats av flera kriser som belyser vikten av att det finns en fungerande beredskap i samhället.
      Läs mer
    • 2020-05-27
      Cheferna i äldreomsorgen – en nyckelfunktion i tider av corona
      Coronapandemin ställer stora krav på välfärdens verksamheter. Inte minst har äldreomsorgen snabbt tvingats förändra arbetssätt för att möta nya behov. Många medarbetare jobbar nu under tuffa förutsättningar och gör fantastiska insatser. För att de ska kunna fortsätta arbeta så tryggt och säkert som möjligt har cheferna inom äldreomsorgen en nyckelfunktion.
      Läs mer
    • 2020-05-16
      Sommarsemester nödvändig för medarbetarna i vård och omsorg
      Det är en annorlunda sommar som närmar sig. Sedan början av mars har hela Sverige bekämpat ett dödligt virus. Många medarbetare på sjukhus och äldreboenden har arbetat och arbetar under tuffa förutsättningar och gör fantastiska insatser. Ska personalen orka jobba och hålla sig friska under hela det här maratonloppet behöver de ha semester och få välbehövlig vila och återhämtning. Det är alla helt överens om.
      Läs mer

    Prenumeration