Förlängt arbetsliv dellösning på kompetensförsörjningsutmaningen

I SKL:s senaste ekonomirapport är slutsatsen tydlig: kompetensförsörjningen är den absolut största utmaningen framöver. Därtill krävs effektiviseringar eller ökade resurser på 43 miljarder kronor till sektorn för att klara en välfärd på dagens nivå fram till år 2022, med oförändrad personaltäthet.

Det kommer att krävas många olika åtgärder för att kunna upprätthålla och utveckla framtidens välfärd.

Ekonomirapporten, december 2018

Vi lever allt längre i Sverige. På hundra år har medellivslängden ökat från 57 år till nästan 84 år för kvinnor och 80 år för män. Om tio år kommer andelen äldre över 80 år att ha ökat med 44 procent, medan den arbetsföra befolkningen under samma period ökar med blygsamma sex procent. Med andra ord ökar behoven av välfärdstjänster markant samtidigt som konkurrensen om arbetskraften blir ännu tuffare. Det är en stor utmaning för välfärden.

Fler som jobbar längre

Ett sätt att möta den här demografiska och kompetensförsörjningsmässiga utmaningen är att fler i välfärdsyrken förlänger arbetslivet med några år. Det är därför glädjande att allt fler i de äldre åldersgrupperna arbetar längre. I jämförelse med andra EU-länder har Sverige den tredje högsta pensionsåldern och samtidigt en hög sysselsättningsgrad, framför allt bland kvinnor, i åldern 55–64 år. Mellan 2007 och 2017 har sysselsättningsgraden i åldersgruppen 55-64 år ökat från 70 till nära 77 procent.

Det är en positiv utveckling. Samtidigt finns det en hel del att göra när det gäller åldersgruppen 65-74 år. Antal medarbetare över 65 år har i och för sig stigit rejält bland de anställda i kommuner, landsting och regioner; från 10 000 personer år 2005 till 45 000 år 2017. Men sett till hela befolkningen är det bara knappt en av fem i åldersgruppen som väljer att fortsätta arbeta efter 65 år.

Här finns en outnyttjad potential i att försöka få ännu fler att välja att arbeta ett par år till. Vi som arbetsgivare behöver signalera att våra äldre medarbetare är en viktig resurs. Då behöver vi också ge möjlighet till kompetensutveckling, erbjuda en hållbar arbetsmiljö och vara så flexibla som möjligt inför individuella lösningar.

Underlätta tidigare inträde på arbetsmarknaden

Att förlänga arbetslivet handlar också om att komma in tidigare på arbetsmarknaden. Vi behöver förändra och förlänga arbetslivet i båda ändar, för både unga och äldre. I dag är etableringsåldern på arbetsmarknaden 26 år, och för akademiker ligger etableringsåldern närmare 30 år. Även här finns alltså en outnyttjad potential i att försöka få fler att arbeta ett par år till. Men här handlar det snarare om att göra det tillräckligt attraktivt för fler att börja jobba några år tidigare.

För att förbättra och underlätta ingången för unga i yrkeslivet kan vi som arbetsgivare exempelvis erbjuda praktik, traineeprogram, yrkesintroduktionsavtal och ännu tydligare koppla samman utbildning och arbetsliv. Här behöver också staten bli bättre på att utveckla och anpassa utbildningssystem och arbetsmarknadspolitik till välfärdens kompetensförsörjningsbehov.

Rapporten Utbilda för framtidens välfärd