Skolan står inför flera stora utmaningar. Med det nya läraravtalet fördjupar SKL och lärarfacken sitt gemensamma ansvarstagande för skolans utveckling.
Vi gick in i årets avtalsförhandlingar med lärarna med ambitionen att teckna ett avtal som bidrar till att utveckla förskola och skola. Det har vi lyckats med och flera centrala delar finns med i det nya läraravtalet.
Lärarbristen är en av nyckelfrågorna och det är av största vikt att vi förstärker arbetet med att trygga kompetensförsörjningen. Det är viktigt att förstå att det inte handlar om enstaka insatser. Det kommer helt enkelt inte räcka med att enbart rekrytera nya lärare, särskilt när hela arbetsmarknaden står inför en stor arbetskraftsbrist.
Det krävs flera olika samverkande lösningar för att möta lärarbristen och det är nödvändigt att de olika åtgärderna är anpassade efter de lokala behoven. SKL:s nio rekryteringsstrategier är framtagna för att möta rekryteringsutmaningen och kan tjäna som inspiration för att utveckla organisation och arbetssätt i skolan. Genom att utnyttja tekniken bättre, att fler anställda arbetar heltid och att fler medarbetare jobbar ett par år längre kan rekryteringsbehovet minska markant de kommande åren.
Skolans rekryteringsutmaningar – Lokala strategier och exempel
Vi och lärarfacken kommer att fördjupa vårt gemensamma arbete med att öka attraktiviteten för läraryrket och skapa förutsättningar för en likvärdig och bra skola. Vi kommer att på olika sätt stötta arbetsgivare och de lokala fackliga organisationerna arbetet med arbetsmiljö, att förebygga ohälsa och säkerställa att sjuktalen ligger på en låg och stabil nivå.
En del i att göra läraryrket attraktivare ligger i löneinstrumentet. I avtalet finns inga angivna nivåer för löneutfall, och lönesättningen ska fortsatt vara individuell och differentierad. Det ger goda förutsättningar för lokal lönebildning och utrymme för arbete med önskvärd lönestruktur. Det är så vi har arbetat de senaste åren och det har tjänat både lärarna och skolan väl. Löneökningstakten har de senaste åren varit hög. Grundskolelärare har i genomsnitt höjt lönen med 8 400 kronor de senaste fem åren. Den genomsnittliga ökningen för gymnasielärare ligger på 8 100 kronor under samma period. Sedan 2011 har kommunerna satsat 15 miljarder på lärarlöner utöver industriavtalets nivå och utöver statliga lärarlönesatsningar.
Vi har varit tydliga med att vi gärna sett att lärarna också ska omfattas av avtalet för tidig lokal omställning. Det är ett bra verktyg för att tidigt kunna fånga de behov av kompetensutveckling och omställning som kan finnas, särskilt när vi har brist på lärare och verkligen behöver se till att använda all kompetens rätt. Det är därför bra att lärarfacken kommer att delta i den utvärdering av omställningsavtalet som ska ske med samtliga våra motparter under 2019.
Det nya läraravtalet gäller till 31 mars 2021. Den långa avtalsperioden ger såväl arbetsgivare som fackliga företrädare möjlighet att gemensamt arbeta långsiktigt och strategiskt med kompetensförsörjning. Fokus måste nu läggas på brett samarbete och samverkan på alla nivåer. Då möter vi kompetensförsörjningsutmaningen med samlad kraft som jag är övertygad om kommer att utveckla svensk skola och göra den ännu bättre.
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.
Tack för att du hjälper oss!
Välkommen till SKR:s arbetsgivarblogg. Vi bloggar om olika aspekter av arbetsgivarfrågor inom kommuner och regioner. Under de perioder när vi befinner oss i avtalsrörelse blir det ofta fokus på just detta.
Kommentarer