Förbättrad kommunikation mellan vården och arbetsgivare

Den 17 december 2019 tog riksdagen beslut om en ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården. I början av december presenterade SKR ett nytt läkarintyg för sjuklöneperioden. Dessa båda insatser ger vården och arbetsgivaren bättre förutsättningar att kommunicera kring sjukskrivna arbetstagare.

SKR har under det senaste året tillsammans med de andra större arbetsgivarorganisationerna, Svenskt Näringsliv, Arbetsgivarverket och Svensk Handel, tagit fram ett förtydligat läkarintyg för sjuklöneperioden. Bakgrunden är att arbetsgivarna inte alltid får den information som krävs, tidigt i sjukfallen eller när arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt under längre tid. Behovet av tillräcklig information i läkarintyget har ställts på sin spets sedan lagen om skyldighet för arbetsgivare att upprätta en plan för återgång i arbete vid dag 30 i sjukfallet trädde i kraft under 2018.

Nytt läkarintyg för sjuklöneperioden ger tydligare information

Den nya lagen om koordineringsinsatser innebär en skyldighet för regionerna att erbjuda individuellt stöd för att främja återgång till eller inträde i arbetslivet för sjukskrivna patienter. Redan idag finns rehabiliteringskoordinatorer i alla regioner och inom de flesta verksamheter i hälso- och sjukvården där sjukskrivning förekommer. Det individuella stödet innebär att patienten ska få hjälp genom till exempel motiverande samtal, stöd i kontakten med interna och externa aktörer, som till exempel arbetsgivare.

Arbetsgivaren får relevant information

Tyvärr finns det flera exempel på där hälso- och sjukvården och arbetsgivaren har haft svårt att nå varandra, vilket i värsta fall kan fördröja återgången i arbete för arbetstagaren. Den nya lagen innebär en lagstadgad skyldighet att erbjuda koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter, vilken kan vara en kanal in till hälso- och sjukvården för arbetsgivaren, och som även ger en avlastning för läkaren.

Under sjuklöneperioden, det vill säga de 14 första dagarna i sjukfallet, är det arbetsgivaren som bedömer om arbetstagaren har rätt till sjuklön. Arbetsgivaren ska, utifrån ett läkarintyg, kunna bedöma om arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom. Det är även ett krav för rätt att vara frånvarande vid sjukdom. För att kunna göra den bedömningen behöver arbetsgivaren relevant information. Det nya intyget är kortfattat, men innehåller de frågor som arbetsgivaren behöver svar på för att betala sjuklön, bevilja ledighet och även ta ställning till om det finns behov av tidiga rehabiliteringsinsatser.

Förutsättningar för tidiga insatser

I princip alla inblandade i sjukskrivningsprocessen är eniga om att man med tidiga insatser i sjukfallen ofta kan undvika att sjukfallen blir långa. Tidiga insatser kräver att vården och arbetsgivaren i rimlig tid kan nå varandra för att vid behov starta en dialog, eftersom Försäkringskassan inte är aktiv förrän senare i sjukfallet. Med kontakt mellan rehabiliteringskoordinator, arbetstagare och arbetsgivare kan insatser för sjukskrivna patienter planeras tidigt, och på så vis ökar chanserna för en smidigare återgång i arbete för arbetstagaren.

De flesta sjukfall avslutas redan inom sjuklöneperioden. Samtidigt går det inte att bortse ifrån att korta sjukfall kan vara återkommande eller början på ett långt sjukfall, och då kan informationen i läkarintyget ha stor betydelse för arbetsgivaren. Det nya läkarintyget för sjuklöneperioden ger arbetsgivaren svar på de frågor som behöver besvaras tidigt i sjukfallet. Vi hoppas även att med tydlig och tillräcklig information i läkarintyget så kan samverkansklimatet mellan vården och arbetsgivaren stärkas.

Sammantaget är utsikterna för en ökad kommunikation och samverkan mellan vården och arbetsgivaren nu avsevärt ljusare. Min förhoppning är att intyget kommer till användning ute i regionerna, och på så sätt kan kompletteringar och återbesök kanske undvikas. Intyget och, vid behov, kontakt med vårdens rehabiliteringskoordinator är två verktyg som hjälper arbetsgivare när det gäller den gemensamma utmaningen att hålla sjukfrånvaron på en låg och stabil nivå.