%20RGB_SKR_Logotype.png)
Ökad jämlikhet och patientsäkerhet med Nationella kvalitetsregister
Igår publicerades 2019 års nulägesrapport om hälso- och sjukvårdens samt omsorgens kvalitetsregister. Vi ser att registren skapar förutsättningar för en mer patientsäker och jämlik vård.
De svenska Nationella Kvalitetsregistren är unika i världen och därmed dess möjlighet att bidra till förbättringsarbete samt forskning och utveckling. Det finns många exempel på att kvalitetsregistren har bidragit till färre vårdskador. Metoder har kunnat förbättras, men även variationen mellan olika vårdenheter har kunnat minska. I slutändan handlar det om bättre vård, effektivare behandlingar, minskat lidande och ökad livskvalitet för patienter och brukare.
Idag finns det drygt hundra nationella kvalitetsregister. De har främst utvecklats för att stödja det kliniska förbättringsarbetet. Men kvalitetsregistren är också en av huvudkällorna till öppen redovisning och jämförelser av sjukvårdens och äldreomsorgens resultat. Tillgången till könsuppdelade data möjliggör också en utveckling mot en mer jämställd vård, där vi bättre kan upptäcka eventuella skillnader mellan den vård som kvinnor respektive män får.
När ett kvalitetsregister är fullt utbyggt går det att följa alla patienter i landet inom respektive område, och se hur regioner, sjukhus eller kliniker bedriver sin vård. Verksamheterna får en löpande återkoppling av sina egna resultat och ges möjlighet att se hur det går för deras patienter och brukare. Ett kvalitetsregister ger också underlag för analys och dialog inom och mellan huvudmän och vårdgivare.
Kvalitetsregistren är dessutom en viktig källa för den kliniska forskningen och samarbetet med Life Science-sektorn.
Den senaste tiden har vi sett många goda resultat av arbetet med kvalitetsregister. På ortopedkliniken i Gävle har man med hjälp av kvalitetsregistret ändrat sina arbetssätt och kraftigt förbättrat resultaten av höftprotesoperationer. I Göteborg har man kunnat förbättra vården vid bipolärsjukdom. Blödningar vid tonsilloperationer har minskat i hela landet genom att man efter analys av ett stort antal operationer nu börjat använda nya operations- och blodstillningstekniker.
Behov av effektivare sätt att rapportera
Kvalitetsregistren är någonting vi ska vara stolta över, de är viktiga verktyg för att ständigt kunna förbättra vården på alla nivåer.
Men vi kan inte slå oss till ro. Arbetet med att föra register och att rapportera tar tid för de som arbetar i vården. Det pågår mycket arbete hos både vårdgivare och kvalitetsregister för att automatisera och effektivisera datainsamling från vårddokumentationen till registren. Den utvecklingen är både angelägen och brådskande. Vi är många som gärna skulle se ett om möjligt snabbare arbete. Upphandlingar som pågår i ett flertal regioner av nya verksamhetssystem är en möjliggörande faktor, inte minst genom en bredare användning av vårddokumentation för exempelvis uppföljning och kvalitetsarbete.
Vi måste hitta de mest resurseffektiva sätten att rapportera. Men vi kan också bli ännu bättre på att nyttja all den kunskap vi kan hämta från kvalitetsregistren för att utveckla vården och omsorgen. Självklart kan vi inte lägga tid och resurser på rapportering som inte används.
De unika nationella kvalitetsregistren och den mängd data de innehåller är en starkt bidragande orsak till den goda utvecklingen av svensk hälso- och sjukvård och omsorg. Med hjälp av dem kan vi hela tiden ge patienter och brukare en bättre vård och omsorg.
Läs vidare
Skribent
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Dela
Kontakt
Välkommen att skicka din fråga till SKR!
Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?
SKR:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.
Tack för att du hjälper oss!
Om bloggen
På vårdbloggen skriver vi om och reflekterar kring aktuella frågor som rör hälso- och sjukvården. Det är i första hand Fredrik Lennartsson, chef för avdelningen för vård och omsorg, som skriver inläggen.
-
2019-12-09
Läkemedelsbristen är oroande
Den senaste tiden har det rapporterats mycket om läkemedelsbrist. Det är oroande och ett växande problem som drabbar allt fler patienter. Nu krävs en tydligare samordning på nationell nivå.
Bristen på läkemedel ökar i Sverige. Ofta finns ersättningsprodukter att tillgå så att patienten inte behöver drabbas, men ibland blir konsekvenserna värre. I somras uppkom exempelvis brist på litium, som används för hindra maniska och depressiva skov hos personer som lider av bipolär sjukdom. Genom att ransonera de lager som fanns och möjliggöra licens för utländska förpackningar kunde de största problemen trots allt hanteras tills läkemedlet fanns i lager igen.Att läkemedel som patienter fått utskriva inte finns på apoteket har blivit vanligare. Om apoteket då inte har några ersättningsprodukter måste patienten ta kontakt med sjukvården igen, som får besluta om ett annat läkemedel och skriva nya recept. Det tar både tid för patienten och för sjukvården. Dessutom går det inte alltid att garantera att ersättningsprodukten är lika bra anpassad till patientens behov.Läkemedelsbrister uppstår även inom sjukhusvården. Det finns många exempel på läkemedel som används i vården varje dag som i perioder inte finns att få tag på. Den senaste tiden har det bland annat handlat om vissa antibiotika, smärtstillande läkemedel och anestesiläkemedel. Sjukvårdspersonal får lägga allt mer tid på att leta ersättningsprodukter för läkemedel som inte finns och utifrån det göra nya rekommendationer och förändra rutiner. Ibland kan det dröja innan ersättningsprodukter finns på plats. Och det finns förstås alltid extra risker när personal ska hantera nya läkemedel.Sverige har fortsatt god tillgång på läkemedel. De allra flesta patienterna får de läkemedel de ska ha i rätt tid och vid bristsituationer finns det oftast fullgoda ersättningsprodukter. Men bristen på läkemedel ökar och det är något vi måste ta på stort allvar. Det är i första hand en fråga om patientsäkerhet, men osäkerheten skapar förstås också oro för de patienter och anhöriga som inte kan vara säkra på att de läkemedel de behöver finns tillgängliga.Många orsakerHur har det då kunnat bli så här? Det finns inte ett enkelt svar på den frågan och därmed inga enkla lösningar. Det är många omständigheter som samspelar:- Läkemedelsförsörjningskedjan är komplex. Många verksamma substanser tillverkas endast på ett fåtal platser, vilket innebär att en brand i en enstaka fabrik i Kina eller ett datafel i en annan fabrik i Indien kan skapa global brist på specifika läkemedel.
- Många aktörer är involverade i produktion och distribution och det är många steg på vägen till slutanvändaren. När alla aktörer slimmar sina processer och lager finns liten reservkapacitet i systemet och sårbarheten blir stor.
- Den globala efterfrågan på läkemedel har ökat de senaste åren och konkurrensen om läkemedel mellan länder har hårdnat. Trenden är att det i högre grad är marknaden, och inte patientens behov, som styr tillgången på läkemedel.
- Tidigare i år kom nya EU-direktiv om e-verifikation där varje läkemedelsförpackning ska ha en unik spårbar kod. Det är i grunden positiva förändringar som innebär en säkrare hantering, men övergången har varit besvärlig då läkemedelsföretagen inte alltid hunnit med att byta ut sina förpackningar tillräckligt snabbt. Andra regulatoriska krav kan också innebära temporära eller mer långvariga komplikationer.
- När brister väl uppstår i Sverige finns ett antal lagar och förordningar som gör det svårare att optimera distributionen. Bland annat saknas det en aktör med tydligt övergripande nationellt ansvar för tillgången till läkemedel.
Läs mer
-
2019-12-05
Att stärka barns psykiska hälsa kräver långsiktighet
Besöken till barn- och ungdomspsykiatrin ökar. Det finns inga enkla lösningar, men vi vet att vi behöver arbeta mer förebyggande och hälsofrämjande.
Under de senaste två åren har antalet besök hos barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) ökat med 24 procent. I dagsläget har regionerna svårt att få tag på personal som kan stå för den behandlarkraft som behövs både i första linjen och inom specialistvården. Läkarna och sjuksköterskorna har blivit fler, men det räcker inte till när allt fler söker vård för psykisk ohälsa.Det finns flera anledningar som ligger bakom den kraftiga ökningen av patienter till BUP. Vi har nu en stor barnkull som växer upp. De är den första generationen som lever i det vi kallar för ett kunskapssamhälle, där det finns ett enormt utbud av upplevelser, där det finns hur många möjligheter som helst att överbelasta hjärnan. Och självklart kan det vara svårt för en yngre person att hantera den dystra samhällstonen som finns i debatten idag.Barn och ungdomar är idag mer stillasittande och rör inte på sig i samma utsträckning som tidigare generationer. Flera forskningsprojekt påvisar att just fysisk aktivitet har en positiv effekt på den psykiska hälsan.Med det ökade trycket på BUP kommer regionerna få allt svårare att leva upp till vårdgarantin. Förra året var det bara tre regioner där minst 90 procent av de som kontaktade vården fick en första bedömning inom 30 dagar: Gotland, Skåne och Stockholm.Det är viktigt att vi inte hemfaller åt kortsiktiga och snabba lösningar trots de ökade köerna. Idag tar cirka en miljon av befolkningen läkemedel mot ångest och depression. Användandet har ökat mest bland de unga. Läkemedel är en tillfällig lösning, och kan göra att man inte får tillfälle att ta itu med det som är den egentliga orsaken till den psykiska ohälsan.Att var tionde person använder läkemedel mot psykisk ohälsa är en för hög siffra och det finns andra sätt att möta den ökande psykiatriska problematiken i samhället. Många gånger vill man ha lösning på problem för stunden, istället för att förändra sitt liv för att må bättre på lång sikt. Sjukvården känner också av ett tryck från folk på snabba lösningar och då tar man till läkemedel istället för insatser när behandlingskapaciteten inte räcker till.Vi måste lära oss att hantera vårt välmående, vi måste få tillbaka tilltron till vår egen förmåga och samhällets förmåga. Vi behöver titta på livs- eller samhällssituationen och inte lägga ansvaret på individen genom att sjukdomsförklara det som egentligen är normala reaktioner på en utsatt situation eller på saker som man varit med om.Vi behöver också förändra samhället så det motsvarar människors förmågor och rusta individerna så de klarar leva i dagens samhälle. Därför är det besked som vi fick tidigare i veckan mycket positivt, att regeringen tillsätter en utredning som ska se över hur den nära vården kan erbjuda ett bättre och mer sammanhållet stöd för barn och unga som lider av psykisk hälsa. Det är bra nyheter och någonting som vi kämpat för att få till stånd i flera år.Det stöd som barn och unga får behöver hållas ihop bättre och utgå mer ifrån varje individs behov. Genom bättre hälsofrämjande insatser kan barn- och ungdomspsykiatrin på sikt avlastas, målet måste vara att så få unga som möjligt ska behöva uppsöka BUP. Jag ser fram emot den här utredningen och räknar med att vi från SKR kommer att få delta.
Läs mer
-
2019-11-21
Stadig ökning av ST-läkare i allmänmedicin
De senaste åren har antalet ST-läkare i allmänmedicin ökat stadigt. Och ökningen fortsätter, visar SKL:s senaste kartläggning.
Jag tror inte att någon har missat att vi behöver fler specialister i allmänmedicin i den svenska sjukvården, både för att klara kvalitet, kontinuitet och tillgänglighet i dagens primärvård och för att klara den pågående omställningen till en nära vård.Därför är det mycket glädjande att antalet ST-läkare har ökat stadigt under många år.De senaste åren har det förekommit en mängd olika uppgifter om hur många ST-läkare det egentligen finns i allmänmedicin. Socialstyrelsen, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, och utredningen om God och nära vård har landat på uppskattningar på mellan 2000 och 2800 ST-läkare, där Socialstyrelsen står för både den lägsta och den högsta siffran (Nationella planeringsstödet 2018 resp. 2019).SKL:s personalstatistik ger en god bild av antalet anställda i regionerna, och där har vi kunnat se en långsam men stadig ökning av antalet ST-läkare i allmänmedicin över åren, från knappt 1700 ST-läkare år 2014 till drygt 2000 ST-läkare idag.Men i primärvården finns som bekant en stor andel privata utförare, som inte kommer med i SKL statistik. En kartläggning som SKL har gjort tidigare i år visar dock att även de privatanställda ST-läkarna i allmänmedicin har fortsatt att öka, från omkring 700 år 2014 till drygt 900 ST-läkare idag.Sammantaget fanns det därmed i maj i år 2950 ST-läkare i allmänmedicin.För mig bekräftar det att vi är på rätt väg och att regionerna satsar långsiktigt på primärvårdens kompetensförsörjning. Ökningen av ST-tjänster i allmänmedicin behöver fortsätta under kommande år, och den behöver ske parallellt med satsningar på andra utbildningstjänster, vidareutbildning och kompetensutveckling för medarbetarna i dagens och morgondagens nära vård.Jag har gott hopp om att vi redan under nästa år ska komma upp i 3000 ST-läkare i allmänmedicin nationellt. Och om primärvården får förutsättningar att fortsätta bygga upp utbildningskapaciteten, bör vi framåt år 2025 vara uppe på den nivå på runt 3250 ST-läkare som den statliga utredaren Anna Nergårdh har pekat ut som en hållbar nivå för att säkra den framtida kompetensförsörjningen i den nära vården.Det behövs fortsatt långsiktiga satsningar på primärvården i hela landet för att klara kompetensförsörjningsuppdraget och vi kommer att nå dit utan statlig styrning eller snävt riktade statsbidrag som inte går att använda där de bäst behövs.
Läs mer
-
2019-11-14
Nu pågår omställningen mot Nära vård
Omställningen till Nära vård pågår i hela landet visar nulägesrapporter. Det gemensamma arbetet som regioner och kommuner gör ger resultat. Men det finns hinder som försvårar och här behöver staten agera.
Nu har alla regioner skickat in nulägesrapporter om arbetet med omställningen till Nära vård, som begärts in av Socialstyrelsen. Det är positiv läsning och utvecklingen är tydlig; omställningen av hälso- och sjukvården pågår i hela landet – nu utvecklas den nära vården! Hur vet vi då att omställning pågår? Jo, efter en snabb sammanställning av rapporterna så vet vi att:- Omställningen är politiskt förankrad i alla regioner
Viljan och ambitionerna finns i regionernas politiska ledningar. Det är en grundförutsättning för att gå vidare - Målbild är beslutad i nästan alla regioner
De flesta regioner har tagit ut riktningen och satt målen utifrån deras förutsättningar. De övriga står i startgroparna - Kommunerna är involverade
Det är mycket glädjande att kommunerna är involverade i arbetet. I en del län har de varit med från början, i andra kommit med i efterhand. - Personperspektivet är tydligt
När patienten, eller brukaren, går från passiv mottagare av vård till aktiv delaktig partner förändras både arbetssätt och kultur.
Läs mer
- Omställningen är politiskt förankrad i alla regioner
-
2019-10-23
Hälsofrämjande insatser lönar sig
Förbättrad hälsa skapar stora vinster, både för individen och samhället i stort. SKL:s ekonomirapport visar på vilka direkta ekonomiska vinster vi kan se genom att arbeta mer hälsofrämjande.
Förra veckan publicerades höstens ekonomirapport som säger att vi kan vänta oss allt tuffare ekonomiska tider i både kommuner och regioner framöver. En av grundorsakerna handlar egentligen om en positiv utveckling, att det blir fler barn och att vi lever längre, men det innebär också att färre behöver försörja fler. När nu konjunkturen vänder nedåt kommer vi se allt tydligare effekter i kommuner och regioner.En intressant del i ekonomirapporten handlar om hur vi utifrån ett ekonomiskt perspektiv kan räkna på hur mycket kostnader samhället kan spara genom att arbeta mer förebyggande och hälsofrämjande.Fallskadorna minskarVarje år ramlar cirka 67 000 personer så illa att de behöver läggas in på sjukhus för vård. Drygt 1 000 personer dör till följd av fallskador. Bortsett från det mänskliga lidandet, kostar fallskadorna årligen 5,6 miljarder kronor i den specialiserade somatiska vården.De senaste åren har fallskadorna minskat i nästan alla län. Och Gävleborgs län utmärker sig: här har fallskadorna minskat med 24 procent mellan 2013 och 2017 – från en sedan tidigare förhållandevis låg nivå.I Gävleborg arbetar de utifrån en modell för proaktiv hälsostyrning, där fallprevention ingår som en del. Det handlar enkelt uttryckt om att de utgår från patientens situation, inte utifrån diagnoser eller symtom. Personalen gör en kartläggning av situationen, tolkar behoven och planerar tillsammans med brukaren eller patienten de åtgärder som behövs för att bibehålla hälsa, förebygga ohälsa och identifiera vårdbehov.Ett väl fungerande samarbete mellan kommunerna och hälsocentralerna är förstås helt avgörande. Det kan handla om att biståndshandläggare deltar i kartläggningar och att hemtjänstpersonal enkelt kan uppmärksamma behov av insatser. Men också om att systematiskt arbeta med förebyggande insatser, som fördjupade läkemedelsgenomgångar eller olika typer av övningar för att stärka balansen.Om samtliga län skulle lyckas få ner fallskadorna till samma nivå som i Gävleborgs län, kan ungefär 13 700 fall undvikas årligen. Det vore förstås väldigt positivt utifrån ett hälsoperspektiv. Men det skulle dessutom kunna spara 1,1 miljard kronor i den slutna somatiska vården.Satsa på hälsa istället för att betala för sjukvårdHälsa påverkas av många faktorer. Forskningen pekar bland annat ut fem: genetik, socioekonomiska förhållanden, miljön vi lever i, våra beteendemönster samt hälso- och sjukvård. I vår tidigare ekonomirapport, som publicerades i maj i år, beskrivs också förhållandet mellan dessa fem. Störst påverkan har våra levnadsvanor (40 procent), därefter kommer genetiska förklaringar (30 procent), socioekonomiska förhållanden (15 procent), hälso- och sjukvård (10 procent) och miljön vi lever i (5 procent).De fem faktorerna har också en inbördes påverkan. Exempelvis påverkar de socioekonomiska förhållandena och miljön vi lever i våra levnadsvanor, som i sin tur påverkar hälso- och sjukvårdens måluppfyllelse. Att arbeta smart tillsammans och analysera konsekvenser och beroenden är därför avgörande.Idag läggs bara en hundradel av Sveriges totala hälsoinvesteringar på förebyggande satsningar på befolkningens hälsobeteende. Det är värt att fundera kring.Neuroförbundets ordförande Lise Lidbäck formulerade det bra på SKL:s seminarium om Nära vård i Almedalen i somras: ”Nu är det dags att satsa på hälsa istället för att betala för sjukdom.”
Läs mer
-
2019-10-14
Bilden av förlossningsvården måste utgå från fakta
Vi har en trygg och säker vård för gravida, nyblivna föräldrar och nyfödda barn. Men vi behöver fortsätta utveckla vården och då är det viktigt att vi utgår från en gemensam nulägesbild.
Förra veckan träffade vi fackförbund, professionsföreträdare och myndigheter hos socialminister Lena Hallengren för att diskutera förlossningsvården. Ett bra möte där alla var överens om att vi har en god vård före, under och efter graviditet, även om det finns utmaningar. Från SKL föreslog vi bland annat en konkret fempunktsplan, Strategier för kvinnors hälsa, och den togs emot väl.Strategier för kvinnors hälsaVi är alla överens om målet: alla kvinnor och deras familjer ska få en trygg och säker vård. Och vi är på god väg. En framgångsfaktor är att vi på senare år blivit bättre på att se tiden före, under och efter graviditet som en sammanhängande kedja i stället för att ensidigt fokusera på förlossningen. Kontinuitet i vårdkedjan gynnar såväl familjerna som vårdens medarbetare.De allra flesta kvinnorna är nöjdaFakta om förlossningsvården, Vården i siffrorI Sverige föds fler än 115 000 barn varje år och vi ser en positiv utveckling. 95 procent av alla kvinnor som lämnar BB uppger att de är nöjda med sin förlossning, en siffra som legat stabil under flera år. Andelen kvinnor som upplever att de är mycket nöjda har ökat de senaste åren.Verksamheterna har arbetat framgångsrikt med att utveckla hållbara och långsiktiga lösningar i den särskilda satsningen på att förbättra förlossningsvården och kvinnors hälsa som pågått sedan 2015. Ledarskapet i verksamheterna är avgörande för dessa framgångar. Exempelvis har eftervården stärkts i hela landet. Regionerna har uppdaterat rutinerna och förtydligat kontaktvägen för att fler kvinnor ska veta vart de ska vända sig om de upplever besvär efter förlossningen. Andelen kvinnor som följs upp efter förlossning har ökat från 76 procent till 83 procent på fem år. Det är ett steg i rätt riktning.Även arbetet med att förebygga bristningar har visat på glädjande resultat. Genom utbildningsinsatser och stärkt teamarbete har andelen allvarliga bristningar i samband med förlossning minskat rejält sedan 2014; från 2,9 procent till 2,1 procent.Antal förlossningar ökar i Sverige. Fler kvinnor kan bli gravida nu tack vare lagändringar och medicinska framgångar. Samtidigt ökar andelen kvinnor med riskgraviditeter, såsom övervikt och psykisk ohälsa. Vården behöver tillgodose de behov som finns hos olika grupper och arbeta på nya sätt.En stor del av medlen i satsningen har använts till olika kompetensförsörjningsinsatser, bland annat till anställningar av barnmorskor och sjuksköterskor. Regionerna erbjuder även sjuksköterskor som vidareutbildar sig till specialistsjuksköterska lön under studietiden för utbildningar som är prioriterade. Teamet runt den gravida behöver sättas samman utifrån hennes behov och det kan innebära att fler kompetenser än barnmorskor, läkare och undersköterskor behöver finnas nära till hands, till exempel fysioterapeut, psykolog, dietist eller kulturtolksdoula. Det är kompetenser som kan ha en avgörande betydelse i det förebyggande arbetet och för kvinnors trygghet.Trots att utvecklingen går åt rätt håll kan vi inte slå oss till ro. De oönskade regionala skillnaderna, exempelvis vårdskador, kan minska ytterligare. Så länge det finns kvinnor och familjer som känner oro inför förlossningen och som upplever att de inte får den bästa vården måste vi ständigt förbättra oss.Viktigt med gemensam nulägesbildFör att utveckla vården före, under och efter graviditet och öka tilliten finns det många aktörer som behöver arbeta nära varandra. Vi har idag en bra dialog med fackförbund, professionsföreträdare och olika myndigheter, men för att vi ska kunna göra rätt insatser behöver vi utgå från samma nulägesbild och kvinnornas faktiska upplevelse. Jag uppfattade mötet på Socialdepartementet i tisdags som att vi alla var överens om det.Det är ingen som gynnas av att en felaktig bild sprids av förlossningsvården, när vi i själva verket ska vara stolta över det fantastiska arbete vårdpersonalen utför och att så många kvinnor är nöjda.
Läs mer
-
2019-08-28
Ökad jämlikhet och patientsäkerhet med Nationella kvalitetsregister
Igår publicerades 2019 års nulägesrapport om hälso- och sjukvårdens samt omsorgens kvalitetsregister. Vi ser att registren skapar förutsättningar för en mer patientsäker och jämlik vård.
De svenska Nationella Kvalitetsregistren är unika i världen och därmed dess möjlighet att bidra till förbättringsarbete samt forskning och utveckling. Det finns många exempel på att kvalitetsregistren har bidragit till färre vårdskador. Metoder har kunnat förbättras, men även variationen mellan olika vårdenheter har kunnat minska. I slutändan handlar det om bättre vård, effektivare behandlingar, minskat lidande och ökad livskvalitet för patienter och brukare.Idag finns det drygt hundra nationella kvalitetsregister. De har främst utvecklats för att stödja det kliniska förbättringsarbetet. Men kvalitetsregistren är också en av huvudkällorna till öppen redovisning och jämförelser av sjukvårdens och äldreomsorgens resultat. Tillgången till könsuppdelade data möjliggör också en utveckling mot en mer jämställd vård, där vi bättre kan upptäcka eventuella skillnader mellan den vård som kvinnor respektive män får.När ett kvalitetsregister är fullt utbyggt går det att följa alla patienter i landet inom respektive område, och se hur regioner, sjukhus eller kliniker bedriver sin vård. Verksamheterna får en löpande återkoppling av sina egna resultat och ges möjlighet att se hur det går för deras patienter och brukare. Ett kvalitetsregister ger också underlag för analys och dialog inom och mellan huvudmän och vårdgivare.Kvalitetsregistren är dessutom en viktig källa för den kliniska forskningen och samarbetet med Life Science-sektorn.Den senaste tiden har vi sett många goda resultat av arbetet med kvalitetsregister. På ortopedkliniken i Gävle har man med hjälp av kvalitetsregistret ändrat sina arbetssätt och kraftigt förbättrat resultaten av höftprotesoperationer. I Göteborg har man kunnat förbättra vården vid bipolärsjukdom. Blödningar vid tonsilloperationer har minskat i hela landet genom att man efter analys av ett stort antal operationer nu börjat använda nya operations- och blodstillningstekniker.Behov av effektivare sätt att rapporteraKvalitetsregistren är någonting vi ska vara stolta över, de är viktiga verktyg för att ständigt kunna förbättra vården på alla nivåer.Men vi kan inte slå oss till ro. Arbetet med att föra register och att rapportera tar tid för de som arbetar i vården. Det pågår mycket arbete hos både vårdgivare och kvalitetsregister för att automatisera och effektivisera datainsamling från vårddokumentationen till registren. Den utvecklingen är både angelägen och brådskande. Vi är många som gärna skulle se ett om möjligt snabbare arbete. Upphandlingar som pågår i ett flertal regioner av nya verksamhetssystem är en möjliggörande faktor, inte minst genom en bredare användning av vårddokumentation för exempelvis uppföljning och kvalitetsarbete.Vi måste hitta de mest resurseffektiva sätten att rapportera. Men vi kan också bli ännu bättre på att nyttja all den kunskap vi kan hämta från kvalitetsregistren för att utveckla vården och omsorgen. Självklart kan vi inte lägga tid och resurser på rapportering som inte används.De unika nationella kvalitetsregistren och den mängd data de innehåller är en starkt bidragande orsak till den goda utvecklingen av svensk hälso- och sjukvård och omsorg. Med hjälp av dem kan vi hela tiden ge patienter och brukare en bättre vård och omsorg.
Läs mer
-
2019-08-20
Viktigt att hitta nya sätt för insatser mot lättare psykisk ohälsa
Regeringens uppdrag att utreda hur personer med lättare psykisk ohälsa enklare och snabbare ska kunna få rätt insatser är ett bra initiativ. Men utredningen får inte försena arbetet med utvecklingen mot Nära vård.
Efter en härlig sommar är det plötsligt augustimåne, skolstart och höstplanering. Rapporteringen och diskussionen om frågor som rör vård och omsorg har varit intensiv under sommaren och en spännande höst väntar. Bland de stora utmaningar som kräver insatser, inte bara av kommuner och regioner utan hela vårt samhälle, är den växande psykiska ohälsan.I Sverige gör vi idag mer och hjälper fler som mår psykiskt dåligt än vad vi någonsin tidigare gjort. Men trots det goda arbete som så många aktörer gör för att stärka den psykiska hälsan i Sverige så går utvecklingen åt fel håll. Vi ser en ökad psykisk ohälsa i Sverige, framför allt bland unga. Det är allt för många individer och deras anhöriga som drabbas. På sikt drabbas hela samhället.Förutom åtgärder för att de som drabbas ska få den hjälp de behöver bör fokus vara på hur vi tillsammans kan förebygga och arbeta preventivt, men också hur samhället tidigt med olika insatser kan motverka en försämring som kräver större insatser.Insatserna är en central del av den nära vårdenFörra veckan beslutade regeringen att ge utredningen "Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01)", som leds av Anna Nergårdh, ett tilläggsdirektiv för att titta närmare på just psykisk hälsa. De nya direktiven innebär att utreda förutsättningarna för en ny form av skyndsamma och ändamålsenliga insatser inom primärvården vid lättare psykisk ohälsa.Det är bra att dessa frågor utreds inom ramen för Nära vård och det garanterar också att förslagen går i linje med utredningens tidigare förslag. Utredningen har redan lyft fram den nära vårdens roll i folkhälsoarbetet. Att visa hur hälso- och sjukvården och socialtjänsten i samarbete med civilsamhället kan motverka psykisk ohälsa är ytterligare ett steg i det arbetet.I kommuner och regioner pågår ett brett arbete med att utveckla vården och insatser mot psykisk ohälsa. Det handlar om allt ifrån insatser för att främja psykisk hälsa till att möta olika typer av psykisk ohälsa, som stressrelaterade reaktioner, livskriser och lindriga psykiska sjukdomar eller allvarliga psykiatriska tillstånd med svåra funktionsnedsättningar. Det arbetet måste fortsätta och får inte bromsas in i väntan på utredningens förslag.Utredningen förlängs nu ytterligare och de delar som enligt tidigare beslut skulle slutredovisas den 31 mars 2020 ska istället redovisas i form av ett delbetänkande samma datum. Det är viktigt att utredningens arbete endast förlängs för de frågor som ingår i det nya direktivet så att övriga delar kan avslutas. Utvecklingen mot Nära vård kan inte vänta, utredningens förslag måste nå riksdagen och ansvaret för omställningen tydligt gå över till kommuner och regioner som ska omsätta god och nära vård i praktiken.
Läs mer
-
2019-07-01
Vi behöver använda kompetensen rätt i förlossningsvården
Alla ska ha tillgång till en trygg och säker förlossningsvård. För att kunna vara trygg hela vägen genom vårdkedjan måste lösningarna vara långsiktiga och hållbara. Sätt den gravida kvinnan och hennes familj i fokus och använd medarbetarnas kompetens rätt.
Vi är alla överens om att svensk förlossningsvård behöver fortsätta förbättras. Antalet förlossningar väntas öka de kommande åren. Andelen gravida med högre risk för komplikationer ökar också, bland annat till följd av övervikt, psykisk ohälsa och stigande ålder.
I dagsläget är det brist på personal i flera yrkeskategorier inom vårdkedjan för graviditet och förlossning. Och det kommer att bli allt svårare att få tag i rätt kompetens. Tillgången på vårdpersonal är helt enkelt inte tillräcklig för att möta de ökade behoven.Vi måste våga ändra våra arbetssättHur ska vi då kunna säkerställa att vi har en fortsatt trygg och säker vård för kvinnor före, under och efter graviditet? Den första insikten är att vi inte kan fortsätta arbeta på samma sätt som idag. Vi måste våga börja tänka nytt och ge vårdens medarbetare förutsättningar att få arbeta med det man är utbildad till och kan bäst.För mödrahälsovården och förlossningsvården kan det till exempel handla om uppgiftsväxling mellan olika yrkesgrupper. Genom att erbjuda barnmorskor utbildning inom vaginala ultraljud och medicinska aborter har till exempel flera verksamheter infört barnmorskeledda abortmottagningar, en uppgift som endast läkare utfört tidigare.Insatser för kvinnors hälsa pågårDen satsning på en förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa som bedrivits i alla regioner sedan 2015 har gjort skillnad. Regionerna har stärkt bemanningen genom att exempelvis införa digitala lösningar som både kan förbättra vården för kvinnorna och underlätta arbetet för vårdpersonalen. Allt färre kvinnor får bristningar i samband med förlossning och antalet eftervårdsbesök ökar, vilket gör att eventuella vårdbehov och frågeställningar kan fångas upp i god tid.Men upplevelsen är alltid individuell och känslan av trygghet handlar inte alltid om medicinska resultat. Att känna oro inför en förlossning är fullt förståeligt. Vi måste ta varje kvinnas oro på allvar och bemöta henne utifrån hennes behov. Där spelar vårdens medarbetare en avgörande roll.
Läs mer
-
2019-06-13
Sjukvården räddar betydligt fler liv idag
Igår publicerade SKL 2019 års hälso- och sjukvårdsrapport. Den visar att förekomsten av flera folksjukdomar minskat kraftigt och att sjukvården räddar många fler liv idag jämfört med för 20 år sedan.
Hälso- och sjukvårdsrapporten är en sammanställning över den övergripande hälso- och sjukvårdsstatistik som publicerats under året. När statistik från alla delar av hälso- och sjukvården presenteras och analyseras gemensamt får man lite nya perspektiv. Rapporten ger oss ett tillfälle att stanna upp, zooma ut och fundera över hur det egentligen står till med den svenska hälso- och sjukvården.Det finns många resultat som behöver analyseras och diskuteras djupare. Det finns många debatter som behöver föras. Det är ändå en viss del av rapporten som jag fastnat för, den del som visar utvecklingen över tid för våra stora folksjukdomar. I hälso- och sjukvårdsrapporten tittar vi på förekomsten av cancer, hjärtsvikt, stroke och höftfrakturer mellan åren 1998-2017. Nästan sex av tio dödsfall i Sverige orsakas av antingen cancer eller hjärt-kärlsjukdom.Fler överlever cancerFörekomsten av cancer har ökat de senaste 20 åren, för kvinnor med 25 procent och för män med 16 procent. Den främsta orsaken till det är att fler människor idag lever allt längre och därmed också löper större risk att hinna drabbas.Men dödligheten minskar, behandlingen blir bättre och bara de senaste åren har vi bland annat sett att vården blivit mer jämlik och väntetiderna kortats inom flera cancerdiagnoser i takt med att standardiserade vårdförlopp införts.Kraftig minskning av folksjukdomarDe senaste 20 åren har förekomsten av hjärtinfarkt och stroke minskat kraftigt. Också dödligheten har minskat, för hjärtinfarkt med drygt 70 procent sedan slutet på 1980-talet. För dödligheten i stroke är minskningen 40 procent under samma period.Höftfraktur är ett annat vanligt och vårdkrävande tillstånd som sätter ned funktionsförmågan och ökar risken för död. Förekomsten av höftfrakturer har också minskat kraftigt de senaste 20 åren, med omkring en tredjedel.Utan denna minskade förekomst hade resursbehoven i sjukvården varit mycket större. Antalet fall av stroke respektive hjärtinfarkt hade varit 65 000 per år istället för under 30 000 per år, om förekomsten idag varit densamma som för 20 år sedan.Det är väldigt glädjande och det finns flera olika förklaringar. Dels har befolkningens hälsa förbättrats generellt, men det handlar också om sjukvårdens insatser. Vården har blivit bättre på att hitta riskfaktorer för att kunna förhindra eller skjuta upp insjuknande hos friska individer. Vi vet också mycket mer idag om hur man förhindrar att människor som fått en stroke eller infarkt drabbas igen.Hälften så många patienter dörEtt brett mått på sjukvårdens resultat är den sjukvårdsrelaterade påverkbara dödligheten. Det är en indikator som speglar dödlighet i 18 sjukdomar som valts ut för att de bedömts vara möjliga att påverka med olika medicinska insatser, som tidig upptäckt och behandling. Det är ett mått som används inom EU och är ett sätt att mäta kvaliteten på hälso- och sjukvården.Resultaten är fantastiska. 1998 var antalet påverkbara dödsfall per 100 000 invånare 159. 2017 hade den siffran sjunkit till 83, nästan en halvering.Medicinska resultat i världsklassAtt ständigt mäta och följa upp resultat är helt avgörande för att kunna utveckla vården. Men att stanna upp, zooma ut och faktiskt se vilken positiv utveckling som skett de senaste åren är väldigt nyttigt. Vi står inför stora utmaningar i den svenska hälso- och sjukvården, inte minst utifrån att vi har en alltmer åldrande befolkning. Mycket handlar om tillgänglighet och jämlikhet, många patienter behöver vänta för länge på operation idag.Men samtidigt måste vi få känna en stor stolthet över att vi har en hälso- och sjukvård som ständigt förbättras, med medicinska resultat i världsklass!
Läs mer
Kommentarer