%20RGB_SKR_Logotype.png)
Rättighetsbärarna är experter på sina egna liv – därför arbetar vi agilt
Irja Sandin arbetar på Preera och bidrar till att leda projektet om mänskliga rättigheter i styrning och ledning framåt. Projektet arbetar ”agilt”, något som blir allt vanligare inom många olika områden. Men vad betyder det egentligen? Vi bad Irja förklara.
Mänskliga rättigheter (MR) i styrning och ledning
– Att arbeta agilt betyder att man inte har en färdig lösning när man går in i ett projekt, utan är öppen för nya perspektiv. Under resans gång omvärderar man och testar de nya lösningsförslagen. I det här utvecklingsarbetet betyder det att vi anpassar arbetet efter de nya perspektiv vi ser. Det betyder också att vi, även om vi tror att vi hittat en lösning, kommer att testa den ordentligt innan vi sätter punkt och är nöjda med vårt resultat.
Varför funkar det bra att arbeta agilt i det här projektet?
– I många projekt där akademisk fackkompetens är inblandad har man ofta en rad färdiga lösningar på problem som man lokaliserat. Men det kanske inte alltid fungerar bäst för den grupp som man arbetar med. I det här fallet handlar det om att rättighetsbärarna ju faktiskt själva är experter på hur deras behov ser ut. Men olika strukturella förutsättningar och krav gör att de önskemålen inte alltid kan tillgodoses. Då måste praktik och teori måste mötas. Därför är det ännu viktigare än vanligt när man jobbar med MR, att kunna arbeta med olika perspektiv.
– Några som är väldigt bra på det här är t ex teknikföretag. Här testas allting av ”superusers” innan de presenteras för allmänheten. Hade man testat insatser för mänskliga rättigheter på samma sätt så hade resultatet blivit mycket närmare vad som faktiskt behövs.
Skribent
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Dela
Kontakt
Välkommen att skicka din fråga till SKR!
Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?
SKR:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.
Tack för att du hjälper oss!
Om bloggen
Välkommen till SKR:s blogg om Mänskliga rättigheter. Vi som bloggar är Cecilia Berglin, Cecilia Ramqvist och Björn Kullander, och ingår i den projektgrupp som arbetar med överenskommelsen med regeringen fram till 1 sepetember 2020.
I bloggen berättar vi om olika utbildnings- och utvecklingsprojekt med fokus på praktiskt rättighetsarbete för politik och förvaltning i kommuner och regioner. Vi har också ambitionen att dela med oss av nationella och internationella erfarenheter av aktivt arbete för att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter.
-
2019-11-26
Demokratihjältar i fokus
Internationellt Centrum för Lokal Demokrati (ICLD) uppmärksammar lokala demokratihjältar i en serie personporträtt. Det är personer från olika håll i världen, som alla spelar en betydande roll för utvecklingen av lokal demokrati där de bor och verkar. I ett av porträtten får du möta Rajka, som arbetar för jämställdhet i sin region i Serbien.
I skrivande stund finns sex personporträtt att ta del av på ICLD:s webbplats. Där kan du läsa om den personliga historien bakom individer som har varit viktiga förkämpar för demokratin och som även varit en del av ICLD:s verksamhet. Kön eller status spelar ingen roll det viktiga är att personen vi letar efter får demokratiska värden att leva och inspirera andra. De kan ha tagit sig igenom besvärliga situationer – men aldrig backat från demokratins frontlinje.Personporträtt - Hjältar inom lokal demokrati, ICLDJämställdhetskämpe från SerbienI ett av de första personporträtten får vi möta Rajka Vujovic från Serbien. Liksom många andra politiker började Rajka engagera sig politiskt för att hon hade en önskan om att förbättra sin hemstad. Efter några år blev hon invald till regionförsamlingen, och för att ytterligare utveckla sin kapacitet sökte hon till ICLD:s utbildningsprogram - Local Political Leaders – Capacitating Women in Politics.Att få ha arbetat med ICLD är en verkligt kraftfull upplevelse!
- Rajka Vujovic, förtroendevald regionförsamlingen i Vojvodina, SerbienRajka hade intresse av att lära sig mer om jämställdhet och hållbarhet och uppgav efter utbildningen att hon uppskattat att ta del av inspirerande exempel från Sverige och andra länder. Utbildningen har givit Rajka möjlighet att ta steg mot en högre kunskapsnivå genom att ta del av andras erfarenheter. Bland annat bidrog Rajka till att hennes hemstad Novi Sad fick vara värd för en ICLD-aktivitet där en forskningsrapport och en verktygslåda med fokus på implementeringen av mål 5 – jämställdhet – i FN:s globala mål för hållbar utveckling presenterades. Målet var att inspirera och få ett starkare stöd i arbetet med genusfrågor. Med på arrangemanget var även representanter ur ICLD:s Forskarnätverk, vilket bidrog till att ge ytterligare legitimitet till det arbete som Rajka utför.Rajka är en fantastisk förändringsagent och har varit av betydelse i vår organisation. Hon har med sin drivkraft och mod lyft frågor om jämställdhet på den politiska agendan i sin region. Rajka är också en inspirerande förebild för den kommande generationen av politiker.
- Björn Möller, kvalitetsstrateg på ICLDNär vi frågar Rajka hur hon själv ser på närmaste framtiden säger hon:—De kommande fem åren ser jag mig själv arbeta med att stärka och uppmuntra ungdomar och ta ansvar genom att bli politisk engagerade!40 svenska kommuner och regioner aktiva inom programmetICLD hoppas kunna fortsätta att sammanlänka utbildning, partnerskap och forskning och stödja politiker som Rajka. Resan mot jämlikhet är lång men i Vojvodina hoppas politikerna på att bygga ett partnerskap med en annan kommun i Sverige för att fortsätta arbetet med att stärka jämställdhetspolitiken i sin region.Är du verksam i en kommun som är intresserad av att ingå ett kommunalt partnerskap med internationellt samarbete för demokratiutveckling? Just nu är cirka 40 svenska kommuner och regioner aktiva inom programmet, men det behövs fler!
Läs mer
-
2019-10-30
Om hälsan och jämställdheten på MR-dagarna 2019
Alla människor har samma rätt till hälsa. Trots detta finns stora hälsoskillnader mellan olika grupper i landet. Under ett av SKL:s seminarier under MR-dagarna diskuteras hur könsnormer kan vara ett hinder för hälsa och hur vi kan arbeta för en jämställd hälsa.
Ett av de uttalade målen på det jämställdhetspolitiska området i Sverige är jämställd hälsa, men fortfarande finns det stora skillnader i hälsa mellan kvinnor och män. Kvinnor rapporterar sämre hälsa och är sjukskrivna i högre grad än män. Inom grupperna kvinnor och män finns också stora hälsoskillnader – exempelvis har personer med lång utbildning ofta bättre hälsa än personer med kort utbildning. Vilken grupp man än tittar på vad gäller utbildningsnivå har kvinnorna dock sämre hälsa än männen i samma grupp. Andra faktorer som har stor påverkan på tillgången till bästa möjliga hälsa är bland annat inkomstnivå och födelseland.Trots dessa hälsoskillnader är Sverige i många avseenden ett föredöme. Vi ser exempelvis en längre generell medellivslängd än någonsin tidigare med minskad skillnad i medellivslängd mellan män och kvinnor. Problemet är att ökningen av medellivslängden inte gäller för alla – för vissa grupper står den förväntade medellivslängden stilla. Så är fallet exempelvis med ensamstående kvinnor med kort utbildning. Här blir relevansen för de globala utvecklingsmålen i Agenda 2030 tydlig, också i en svensk kontext: Leave no-one behind.Normer spelar rollFörväntningar på kvinnor och män, normer för kvinnlighet och manlighet, påverkar människors livsvillkor och beteenden. Detta har i sin tur har mycket stor betydelse för hälsan. Könsnormer påverkar också hur kvinnor och män bemöts och behandlas inom hälso- och sjukvården.SKL anordnar ett seminarium på temat under MR-dagarna i Linköping. Seminariet har rubriken Könsnormer som hinder för hälsa, och går av stapeln torsdagen den 14 november 2019 kl. 13.00-14.30. Där diskuteras hur könsnormer kan vara ett hinder för hälsa och hur vi kan arbeta för en jämställd hälsa, diskuteras med utgångspunkt i SKL:s rapport (O)jämställdhet i hälsa och vård.E-rapport: (O)jämställdhet i hälsa och vård
Läs mer
-
2019-10-25
Barnhälsovården testar nya sätt – för alla barns rätt
Hälsan bland barn är långt ifrån jämlikt fördelad. Barnhälsovården kan spela en viktig roll för att minska de påverkbara hälsoskillnaderna. Under årets upplaga av MR-dagarna som går av stapeln 14-16 november 2019 i Linköping kan du ta del av ett seminarium som anordnas av SKL på temat.
Alla barn har rätt till hälsa, men hälsan bland olika grupper av barn är långt ifrån jämlikt fördelad. Barnhälsovården, som riktar sig till alla barn och föräldrar fram tills barnet börjar skolan, arbetar förebyggande och främjande och kan spela en viktig roll för att minska de påverkbara hälsoskillnaderna. Barnhälsovårdens nationella program är uppbyggt utifrån ambitionen att ge en jämlik och rättvis barnhälsovård genom ett tredelat program: generella insatser som ska ges till alla, insatser som ska ges till alla vid behov, samt ytterligare insatser för de som behöver extra stöd. Men mer behöver göras.Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården 2019Regionerna satsar för att förbättra alla barns hälsaBarnhälsovården i Sveriges 21 regioner satsar nu extra, med hjälp av överenskommelser mellan staten och SKL, för att förstärka och utveckla verksamheter, arbetssätt och metoder. Genom att samverka med andra viktiga aktörer såsom tandvården och kommunerna kan stöd sättas in tidigt och främja alla barns rätt till hälsa. Men hur?Vid seminariet Alla barns rätt – barnhälsovården testar nya sätt får du höra mer om den pågående nationella satsningen och ta del av regionala exempel på nystartade samarbeten mellan barnhälsovård, tandvård och socialtjänst. Seminariet anordnas fredagen den 15 november, kl. 09.00-10.00.MR-dagarnas program för seminarier samt anmälan
Läs mer
-
2019-10-14
SKL på Mänskliga rättighetsdagarna 2019
Årets stolta värdstad för Nordens största mötesplats kring mänskliga rättigheter – MR-dagarna – är Linköping. SKL kommer att närvara vid alla dagar, både med monter och med ett flertal seminarier. Ett av dessa har temat ”Hur blir man en MR-kommun”, där medverkar Lund, Linköping, Borås och Raoul Wallenberg Institutet, RWI.
Flera seminarier vid MR-dagarna arrangeras av SKLI vanlig ordning deltar SKL vid MR-dagarna, och anordnar ett flertal seminarier med olika ingångar till årets tema. Vid ett av dessa deltar Borås stad, Linköpings kommun och Lunds kommun och berättar utifrån sina erfarenheter om olika perspektiv och ingångar till att genomföra ett systematiskt arbete med mänskliga rättigheter. Lunds kommun utropade sig som först i Sverige till MR-kommun med politiskt beslut i augusti 2018.Linköping har länge arbetat systematiskt med rättighetsarbete, bland annat ute i stadsdelarna. Kommunen har även varit en av sju kommuner som har varit med och testat och reviderat SKL:s plattform för policy- och verksamhetsutveckling inom mänskliga rättigheter, och har bidragit med värdefulla insikter och erfarenheter som har bidragit till att förbättra MR-plattformen som verktyg.Borås stad deltar vid seminariet och berättar om en specifik satsning, närmare bestämt projektet ”En kommun fri från våld”. I detta arbete arbetar kommunen verksamhetsövergripande med våldsprevention. Våldet förebyggs redan på en grundläggande nivå genom arbete med normer och attityder. Vid seminariet får vi dessutom ta del av en internationell utblick på rörelsen Human Rights Cities från Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt (RWI). Seminariet har rubriken ”Hur blir man en MR-kommun”, och anordnas 13.00-14.00 fredagen den 15 november 2019.SKL anordnar även egna seminarier:- Om könsnormer som hinder för hälsa torsdagen den 14 november 2019, 13.00-14.30,
- Svenska kommuner mot rasism och diskriminering torsdagen den 14 november 16.30-17.30,
- Nya arbetssätt inom barnhälsovården fredagen den 15 november 09.00-10.00.
Läs mer
-
2019-09-24
Hot mot politiker - hot mot jämställdheten
Att främja fredliga och inkluderande samhällen är mål nummer 16 i Agenda 2030. I ett par av delmålen lyfts vikten av ett lyhört, inkluderande och dialogbaserat beslutsfattande. För att nå dit är det viktigt att alla grupper har möjlighet att delta i det demokratiska samtalet och att makten fördelas jämlikt och jämställt.
En grundtanke i den representativa demokratin är att de förtroendevalda ska spegla befolkningen i stort. Det är därför viktigt att alla känner att de kan verka sitt politiska förtroendeuppdrag. Även kvinnor, utrikesfödda och yngre ska kunna vara politiker utan oro för hot och hat. De utgör alla grupper där andelen är lägre bland de förtroendevalda än andelen av befolkningen totalt sett.I år är det 100 år sedan de första kommunalvalen hölls med en allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Förutom rätt att rösta blev kvinnor även vara valbara till politiska förtroendeuppdrag. Sedan dess har resan från halva rösten till halva makten pågått. Är förutsättningarna lika för förtroendevalda kvinnor och män?SKL arrangerar en konferens om hot och hat mot förtroendevaldaNu i höst kommer ett antal nyheter att presenteras när det gäller hot och hat mot förtroendevalda, bland annat Politikernas trygghetsundersökning (PTU) från 2018; förslag på ny lagstiftning, arbetet i demokrati- och hatgruppen vid polisen och sist men inte minst olika exempel från kommuner och regioner.Du kan ta del av dessa erfarenheter och kunskaper på en konferens den 21 november 2019. Du har möjlighet att delta på plats i Stockholm eller via webbsändning.Program och anmälan seminarium och webbsändning 21 november 2019Vad händer när underrepresenterade grupper utsätts?När förtroendevalda utsätts för hot och hat så är effekterna stora i redan underrepresenterade grupper. Förtroendevalda kvinnor, yngre förtroendevalda och förtroendevalda med utländsk bakgrund är exempel på det. Även i utsatta positioner, som till exempel ordförandeposten i styrelsen, är det fler kvinnor som utsätts. När förtroendevalda kvinnor och män får ta emot hot och hat som uttrycks olika, är det också viktigt att både kartlägga och möta de olika behov som finns.Ett antal exempel som bygger på verklig bakgrundI filmserien Hot och hat möter du personer som utsätts på olika sätt i sin roll som förtroendevald. De ingår i ett arbete för att öka medvetenheten om politikers utsatthet och för att stärka förtroendevaldas villkor. Filmerna bygger på verkliga händelser.Fem korta filmer om hot och hat mot förtroendevaldaTa del av en utbildning: "Hot mot politiker - hot mot jämställdheten.Utbildningen handlar om att hot och hat som riktas mot förtroendevalda kvinnor ofta är mer personligt, elakare och ofta kopplat till kön. Risken för kvinnor på politiska toppositioner att utsättas för hot och hat är också betydligt högre än för män.Webbutbildning om hot och hat mot politikerTillsammans kan vi förflytta gränsen för vad som är tillåtet i det demokratiska samtalet!
Läs mer
-
2019-09-18
Mänskliga rättigheter som en central del av verksamheten
Sju kommuner har arbetat tillsammans med SKL med att testa den så kallade MR-plattformen. Deras erfarenheter och lärdomar från arbetet har nu gått in i den reviderade version av plattformen som finns att ta del av. Syftet är att konkretisera vad mänskliga rättigheter innebär i ett svenskt lokalt och regionalt sammanhang.
Svenska kommuner och regioner spelar en viktig roll som platser och organisationer där de mänskliga rättigheterna måste skyddas, respekteras och främjas. Sverige har som stat anslutit sig till en rad internationella överenskommelser som handlar om att säkerställa mänskliga rättigheter. Det är dock i många fall i kommunen eller regionen som det faktiska arbetet med att säkerställa vattenförsörjning, mödravård, grundskola eller andra välfärdsinsatser som är direkt kopplade till medborgarnas tillgång till mänskliga rättigheter genomförs.Ett nätverk för att testa och revideraUnder 2017 anordnade SKL tillsammans med Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt en summit med svenska och internationella forskare, praktiker, förtroendevalda och företrädare för civilsamhället. Målet var att undersöka vad som kännetecknar en svensk kommun eller region som systematiskt arbetar för att främja mänskliga rättigheter i sina olika uppdrag. Inspirationen kom delvis ifrån den internationella rörelse med städer som utropar sig till Human Rights Cities. Resultatet blev plattformen för policy- och verksamhetsutveckling inom mänskliga rättigheter.Tanken är att plattformen ska fungera som en utgångspunkt och ett utvecklingsverktyg när ledningen i politik eller förvaltning vill stärka arbetet med mänskliga rättigheter. För att testa om den fungerar som det är tänkt arbetade de sju kommunerna Lund, Mölndal, Klippan, Linköping, Piteå, Hudiksvall och Uppsala aktivt och systematiskt utifrån plattformen i ett nätverk. Deras erfarenheter har nu legat till grund för en ny, reviderad version av plattformen. Lärdomarna är bland annat att plattformen används som en inspirationskälla och ett uppslagsverk, snarare än manual att följa från A till Ö. Olika kommuner och regioner har olika förutsättningar, och det är en styrka att kunna anpassa arbetet till lokala förutsättningar.Att integrera mänskliga rättigheter i arbetet (MR-plattform)Goda råd till den som vill börja arbeta rättighetsbaseratSom en del av arbetet med att utvärdera plattformen fick de sju deltagande kommunerna sammanställa goda råd till den kommun eller region som i likhet med dem vill påbörja omställningen till ett rättighetsbaserat arbetssätt:- Kommunikation är en nyckelfaktor – redan från början. Deltagarkommunerna upplever att bristen på kommunikation har minskat deras genomslag organisationen. Ett förslag till den kommun som står i färd med att påbörja ett arbete är att ta fram en kommunikationsplan redan inledningsvis.
- Starkt ledningsstöd är en tydlig framgångsfaktor. För att lyckas krävs ofta stöd både från politisk ledning och från förvaltningschefer. Att ha en bred politisk förankring har även visat sig betydelsefullt för att minska risken för kortsiktiga perspektiv i arbetet.
- Rättighetsbaserat arbetssätt – delaktighet är avgörande. För att få en riktig problembild och hitta rätt prioriteringar måste de medborgare som berörs av en verksamhet involveras i processen.
Läs mer
-
2019-09-03
Plattformen för mänskliga rättigheter på lokal och regional nivå nylanseras
2017 lanserade SKL med en plattform för policy- och verksamhetsutveckling för mänskliga rättigheter i kommuner och regioner. Plattformen har nu testats tillsammans med sju kommuner. Det har resulterat i en reviderad version, som nylanseras torsdagen 5 september.
I Sverige spelar kommuner och regioner en viktig roll i genomförandet av de mänskliga rättigheterna. För att konkretisera vad mänskliga rättigheter innebär i den svenska lokala och regionala kontexten tog SKL fram en plattform för policy- och verksamhetsutveckling redan 2017.Tanken är att plattformen ska fungera som en utgångspunkt och ett utvecklingsverktyg när ledningen i politik och förvaltning vill stärka det egna arbetet med mänskliga rättigheter.Att integrera mänskliga rättigheter i arbetetAtt omsätta mänskliga rättigheter i praktiken betyder att man måste våga testa nya sätt att planera, genomföra och följa upp kommunala verksamheter med rättighetsbäraren i centrum. MR-plattformen har varit ett viktigt verktyg för att systematisera arbetet, och i syfte att testa och förbättra den drev SKL ett nätverk utifrån dess innehåll under 2018-2019.Arbetet följdes noga av Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt (RWI), som bedrev följeforskning. RWI genomförde en lång rad intervjuer med nätverkets deltagare, och närvarade vid nätverksträffarna. Forskningen visade bland annat att deltagarna använder sig av plattformen som ett uppslagsverk och en inspirationskälla, snarare än som en renodlad instruktionsbok.Deltagarna från de sju kommunerna önskade sig även en än tydligare förankring i de fyra aktörskap som lyfts fram i plattformen, för att göra kopplingen mellan plattformen och den kommunala verkligheten särskilt tydlig.Plattformen har nu reviderats utifrån de lärdomar som kommit med arbetet. Nu på torsdag, den 5 september 2019 klockan 10.00 nylanseras plattformen i en reviderad version, som förhoppningsvis ska utgöra ett ännu skarpare verktyg för den kommun eller region som vill systematisera sitt arbete med mänskliga rättigheter.Ta del av den reviderade plattformen för verksamhetsutveckling inom mänskliga rättigheter
Läs mer
-
2019-08-21
Jönköping prisas som Årets medmänskliga kommun 2019
Priset går till Jönköping för deras förmåga att tillämpa ett rättighets- och inkluderingstänk i alla kommunala verksamheter. Kommunen har inte bara utformat en genomgripande strategi, utan har även lyckats tillämpa den väl i praktiken. Det är Raoul Wallenberg Academy som utser Årets medmänskliga kommun. I år är andra gången priset delas ut.
Kommunen arbetar med att synliggöra begränsande normer och strukturer i sin verksamheter. Målet är att låta kommunens värdegrund och de mänskliga rättigheterna genomsyra arbetet. I värdegrunden finns MR-principerna om jämlikhet, icke-diskriminering, inkludering, delaktighet, transparens och ansvar. Alla kommunens medarbetare och chefer får utbildning i jämställdhet, normkritik och social hållbarhet. De arbetar då med fiktiva case där kommuntjänstemän lär sig implementera mänskliga rättigheter praktiskt i verksamheten. Varje år genomförs en inspirationsdag för att lyfta vikten av och skapa inspiration om hur olika verksamheter kan arbeta med mänskliga rättigheter hos sig.Vi är naturligtvis väldigt glada och hedrade att få den här utmärkelsen. I Jönköpings kommun har vi en gemenskap som utgår från grundläggande värderingar om människors lika värde. Vi arbetar aktivt med bland annat frågor kring jämställdhet, integration och rättigheter för barn och funktionshindrade. Där är också korsbefruktningen mellan kommunens verksamheter och det ideella föreningslivet väldigt viktigt.
- Ilan De Basso, kommunalråd (S)Barnets rättigheter tillämpas i praktikenVid årsskiftet gör Jönköping kommun ett barnbokslut som belyser hur arbetet med barnets rättigheter sett ut och vilka utmaningar som finns att arbeta vidare med. På så vis lyfts frågan om barns och ungas livsvillkor och rättigheter både på verksamhets- och politisk nivå. Samtliga tjänstemän inom Kultur- och fritidsförvaltningen har fått utbildning om barnkonventionen. Kommunen har en barnstrateg som arbetar för barns och ungdomars inflytande.Jönköpings kommun jobbar inte enbart för unga utan även med unga. Det är utställningen “Normstorm”, initiativet “Dags för EU-tjafs” och HBTQ-utbildning för tjänstepersoner inom kultur- och fritidsförvaltningen några bra exempel på. Vi ser Jönköping som en förebild i arbetet med att inkludera unga.
- Nadine Ghawi, strateg Vision och medlem i juryn för prisetKommunen har en samverkansstruktur kring psykisk, fysisk och social hälsa för barn och ungdomar. De erbjuder vägledning och stöd till föräldrar för att möta vardagens utmaningar. Kommunen har ämnes- eller målgruppsanpassade fritidsgårdar för att nå ungdomar i deras egna intresseområden. Det finns även en HBTQ-diplomerad fritidsgård. På samtliga fritidsgårdar finns styrgrupper och ansvarsgrupper.Om priset Årets medmänskliga kommun- Med utmärkelsen “Årets Medmänskliga kommun” vill Raoul Wallenberg Academy uppmärksamma och sprida goda exempel på kommuner som agerar i Raoul Wallenbergs anda med medmänsklighet och civilkurage.
- Raoul Wallenberg Academy delar ut priset under en ceremoni på Fotografiska i Stockholm på Raoul Wallenbergs dag 27 augusti - Sveriges nationella dag för civilkurage och medmänsklighet. Under ceremonin delas även Raoul Wallenbergpriset, utmärkelsen Ungt Kurage och Årets Changemaker ut.
- Juryn består av Emil Broberg, tredje vice ordförande SKL, Morten Kjaerum, Direktör Raoul Wallenberg Institutet, Aida Hadzialic, Partner & Director på Nordic West Office (tidigare gymnasie- och kunskapslyftsminister), Nadine Ghawi, strategisk rådgivare Vision, samt Bismillah Zahedi, tidigare vinnare av utmärkelsen Ungt Kurage, samt ambassadör för IT-guide.
Läs mer
-
2019-08-14
Var med och uppmärksamma Raoul Wallenbergs dag
Den 27 augusti hedras minnet av diplomaten Raoul Wallenberg som under andra världskriget räddade tiotusentals undan Förintelsen. Det är även Sveriges nationella dag för civilkurage och medmänsklighet. Dagen uppmärksammas på allt fler håll runt om i landet.
Raoul Wallenberg Academy (RWA) arrangerar firande i Stockholm i samband med dagen. Man vill påminna om hur viktigt det är med demokratiska arenor och mötesplatser där alla har möjlighet att vara delaktiga. Man delar i samband med högtidlighållandet ut flera nationella utmärkelser. Varje år ansluter nya kommuner med egna arrangemang.Pris till Årets medmänskliga kommunVärlden behöver fler medmänskliga förebilder. RWA delar årligen ut Raoul Wallenbergpriset, som går till en person som arbetar med kunskapshöjande insatser för barn och unga mot främlingsfientlighet, intolerans och för alla människors lika värde. Fler utmärkelser har tillkommit allt eftersom. Numera delas även pris ut till Årets Changemaker. Till unga som agerar med särskilt civilkurage i sin vardag delas ungdomspriset Ungt Kurage ut.För andra året delar man även ut pris för Årets medmänskliga kommun. Förra året kammade Falköpings kommun hem den hedervärda utmärkelsen för sin förmåga att bygga ett inkluderande samhälle med fokus på medmänniskan. Kommunen uppmärksammades särskilt för sitt starka engagemang för att delaktiggöra unga genom att skapa ytor för samverkan och inkludering. De goda krafter och idéer som finns bland kommuninvånarna ska tas till vara!Falköpings kommun berättar om vad priset har betytt för dem (YouTube, nytt fönster)Se 2018 års prisutdelningsceremoni, RWAArrangemang i många svenska kommunerSveriges Kommuner och Landsting (SKL) är stolt medlem i Nationalkommittén för den här dagen och vill att vi tillsammans mobiliserar oss och tar ställning för demokratin. MR-bloggen har i tidigare inlägg uppmärksammat den svenske diplomaten Raoul Wallenbergs gärning, där civilkurage och medmänsklighet är ledord. Raoul Wallenberg Academy arbetar vidare i hans anda, bland annat genom det årliga högtidlighållandet och uppmärksammandet av Raoul Wallenbergs dag.Alla kommuner som planerar aktiviteter i samband med den 27 augusti kan anmäla detta till Raoul Wallenberg Academy, så syns arrangemangen samlade på en karta deras webbplats. I år återfinns bland andra Lund, Växjö, Torsby, Eskilstuna, Flen, Västerås och Kiruna bland de kommuner som har anmält aktiviteter.Planerar din hemkommun att högtidlighålla dagen? Lägg till ert firande på kartan!Bidra med din kommuns firande (anmälan), RWADu kan läsa mer om Raoul Wallenbergs gärning, om de utmärkelser som delas ut i hans namn, och om det arbete som bedrivs av Raoul Wallenberg Academy på deras webbplats.Läs vidare om Raoul Wallenbergs dag, och se alla arrangemang som anordnas, RWA
Läs mer
-
2019-06-25
En ny omgång av SKL:s utbildningsprogram för strateger inom MR
Nu bjuder Sveriges Kommuner och Landsting in till en tredje omgång av MR-utbildningsprogrammet för strateger och nyckelpersoner i kommuner och regioner. Vill du utveckla dina kunskaper om mänskliga rättigheter och rättighetsbaserat arbetssätt? Välkommen att anmäla dig till programmet.
Programmet riktar sig till utvecklingsledare och strateger, och syftar till att ge deltagarna kunskap och verktyg för att kunna stärka den egna kommunen eller regionens arbete med mänskliga rättigheter.Utbildningen består av fyra heldagar och ges som ett program där deltagaren förväntas delta vid samtliga tillfällen. Vi träffas i Stockholm 8-9 oktober och 11-12 december 2019.Anmälan
Varje kommun eller region som anmäler sig får skicka en till två personer, vid behov att prioritera lämnas företräde till mindre kommuner.Skicka in er intresseanmälan senast den 8 september med kontaktperson och kontaktuppgifter till: cecilia.ramqvist@skl.seUtbildningsprogrammets innehållUtbildningsprogrammet för strateger och nyckelpersoner inom mänskliga rättigheter är en del av arbetet i den överenskommelse som SKL och regeringen slöt redan 2014. Den senaste förlängningen av överenskommelsen löper på fram till 1 september 2020.Överenskommelsen går i stora drag ut på att stärka respekten för och kunskapen om mänskliga rättigheter i kommuner och regioner. Satsningen ska också bidra till förverkligandet av målen i Agenda 2030. Inom ramen för överenskommelsen har SKL tagit fram och utvecklat utbildningsmaterial, verktyg och metoder som ett stöd i arbetet med mänskliga rättigheter.Utöver kompetensutveckling om mänskliga rättigheter omfattar programmet:- Genomgång av SKL:s utbildningar, verktyg och metoder kring mänskliga rättigheter.
- Stöd i hur du som strateg kan använda SKL:s verktyg och metoder för att genomföra egna utbildningsinsatser eller ett utvecklingsarbete i din kommun eller region.
- Kunskap, metoder och goda exempel kring hur mänskliga rättigheter kan integreras i styrning och ledning.
- Erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande.
- Möjlighet till coachning mellan utbildningstillfällena.
Läs mer
Kommentarer