Fasta avgifter inom miljöbalken
SKR:s koncept för behovsutredning och behovsstyrd taxa inom miljöbalken.
För nuvarande modell (fasta avgifter) har vi uppdaterat taxaunderlagen för den behovsstyrda taxa. Taxaunderlagen är uppdaterade 2024 i december. Tillsammans med bilagorna finns kommentarer för att se vad som förändrats och vad som är nytt. Dessa bilagor ersätter tidigare publicerade bilagor från 2022.
Planering av tillsyn
Tillsynsbehovet är gemensamt för samtliga operativa myndigheter och styrs av staten i lagstiftning. SKR:s modell planering av tillsyn innehåller några olika begrepp.
Styrd tillsyn
Styrd tillsyn omfattar verksamheter med störst behov och krav, det vill säga:
- Tillståndspliktiga verksamheter (A, B och industriutsläppsverksamheter). Exempel på detta är hamnar, täkter och förbränningsanläggningar.
- Anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter och anmälningspliktiga hälsoskyddsverksamheter (C och H). Exempel på detta är bensinstationer och skolor.
- Tillsynen styrs externt via lagstiftning och tillsynsbehovet ska täckas i tillsynsplanen (basbehov) i form av årliga tillsynsaktiviteter.
Styrd tillsyn är som ett grunduppdrag från staten där kommunerna har mindre möjlighet att påverka. Tillsynsbehovet är detsamma oavsett om det är en statlig eller kommunal myndighet som utför den operativa tillsynen. Behovet planeras med stöd av tillsynsvägledning från de centrala tillsynsmyndigheterna inom miljöbalken.
Behovsprioriterad tillsyn
Behovsprioriterad tillsyn omfattar inte anmälningspliktiga verksamheterna inom miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
- Dessa verksamheter benämns U och UH (under anmälningsplikt). Denna kategori kan även omfatta statliga tillsynsprojekt, avloppsinventeringar med mera.
- Staten anger behovet genom lagstiftning och vägledning från centrala myndigheter. Kommunen bestämmer prioritering sinsemellan och tilldelning av resurser.
Ansvarig nämnd planerar denna tillsyn och prioriterar resurserna utifrån lokala tillsynsbehov, lokala kunskaper och riskanalys. Kommunerna planerar och fördelar tillsynsbehovet över tre år. Tillsynen sker i form av återkommande tillsyn. Det är ansvarig nämnd som bestämmer hur ofta denna typ av tillsyn ska utövas. Minst lika viktigt är att nämnden också anger vilka delar som inte ska prioriteras. Sådan tillsyn sker genom ej frekvensstyrd tillsyn, det vill säga vid behov. Det görs en lokal bedömning av hur lång tid det ska ta att nå effekten av tillsynen. Länsstyrelsen följer upp om frekvensen är lämplig.
Händelsestyrd tillsyn (inkommande ärenden)
Tillsyn som görs av myndigheten utifrån inkommande ärenden till exempel
- anmälningar
- ansökningar
- klagomål.
Tillsynsmyndigheten bedömer tillsynsbehovet utifrån kommunens ärendesystem/tidsregistrering och tidigare erfarenheter.
Svårigheten med planeringen av detta tillsynsområde är att myndigheten behöver ha resurser för den händelsestyrda tillsynen, utan att det tar resurser till exempel från den styrda tillsynen. Det ställer större krav på bra rutiner och digitaliserade processer.
Skattefinansierad tillsyn
Skattefinansierat arbete är inte möjligt att avgiftsfinansiera utan måste finansieras via anslag, det vill säga via skattemedel.
Kommunens skattefinansierade tillsyn är obligatorisk och kan omfatta arbete med
- sanktionsavgifter
- åtalsanmälningar
- ogrundade klagomål
- uppföljningar
- riktad kontroll av fusk (livsmedel).
Kommunens skattefinansierade verksamhet omfattar remisser, planarbete hos miljöförvaltningen med mera. En del skattefinansierad verksamhet kan finansieras via annan lagstiftning Det kan till exempel vara vid miljökontorets deltagande i planarbetet, så att miljökontorets kostnader läggs på den sökande via plan- och bygglagstiftningen.
Eftersom behovet ska bedömas behöver miljönämnden diskutera vad som går att avgiftsfinansiera och vad som bör skattefinansieras. Målsättningen är att så mycket tillsyn som möjligt ska avgiftsfinansieras. För den tillsyn där det inte är möjligt måste tillsynen skattefinansieras. Miljötillsynen innehåller ärenden som helt eller delvis är skattefinansierade. Det vanligaste är att vissa moment som till exempel upprättande av åtalsanmälan, inte är möjligt att avgiftsfinansiera, medan själva tillsynen som lett fram till anmälan är avgiftsfinansierad.
Varje myndighet behöver ha bra rutiner för debitering och tidigt avgöra om exempelvis ett klagomål är ogrundat och hur timavgift ska debiteras. Om inte detta sker är risken att andelen skattefinansiering för tillsynen ökar i onödan. Om en myndighet har stor andel skattefinansierad tillsyn kommer detta att påverka kostnaderna.
Juridiska förutsättningar för behovsstyrd taxa
Grundförutsättningar
Kommuner och regioner får ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. För tjänster eller nyttigheter som kommuner är skyldiga att tillhandahålla, får kommunen ta ut avgifter om det är särskilt föreskrivet. Sådant bemyndigande finns t.ex. i 27 kap. 1 § miljöbalken. Där föreskrivs bl.a. att kommunfullmäktige får meddela föreskrifter om avgifter för en kommunal myndighets verksamhet med prövning, tillsyn och viss kontroll enligt EU:s regelverk i marknadskontrollförordningen och kontrollförordningen.
Grundläggande regler för avgifterna finns både i kommunallagen och i miljöbalken.
Avgiftsfinansiering av prövning och tillsyn
Möjligheterna för kommunen att ta ut avgift enligt miljöbalken gäller prövning och tillsyn enligt balken med tillhörande förordningar och föreskrifter. Sedan den 1 augusti 2020 är det även möjligt att avgiftsfinansiera kontroll och annan offentlig verksamhet enligt vissa EU-förordningar med avgifter. Av särskild betydelse för tillsynsansvaret är miljötillsynsförordningen (2011:13).