Olika konkreta stöd för att utveckla styrning och ledning i kommuner och regioner.

Det är viktigt att följa och undersöka vad som händer i världen. Det hjälper oss att förstå vad som påverkar hur verksamheter kan planera långsiktigt. SKR:s senaste analys spanar fram mot år 2035. Den beskriver fem spänningsfält och tio trender som kommer att påverka kommuner och regioner på olika sätt.

10 trender som påverkar det kommunala och regionala uppdraget

Idag har händelser i världen allt större betydelse för det som händer lokalt och regionalt. Dessutom utvecklas områden åt olika håll samtidigt. Därför kallas de nu för spänningsfält.

Materialet Vägval för framtiden 5.1 ska stimulera till dialog och fördjupad analys i kommuner och regioner om viktiga vägval inför framtiden.

Skrift: Vägval för framtiden 5.1 – utmaningar mot år 2035 Länk till annan webbplats.

Filmen ger dig en presentation av innehållet i analysen. Den är cirka 6 minuter och 35 sekunder lång.

Tillsammans med sakkunniga i SKR-koncernen och representanter från kommuner och regioner har trendspaningar, omvärlds- och konsekvensanalyser genomförts. Därefter har analys och texter bearbetats och faktagranskats.

Vägval för framtiden ska ses som ett verktyg att använda fritt. Syftet med rapporten är att öppna upp för dialog och fortsatt analys på hemmaplan, snarare än att ge svar. Materialet ska stimulera till samtal om viktiga vägval inför framtiden.

Metodstöd för workshop

Materialet är riktat till dig som ska leda en workshop i din organisation.

En trend och dess konsekvenser 30 minuter

Workshopen hjälper er att formulera de viktigaste konsekvenserna av en utvald trend.

Metodstöd: En trend och dess konsekvenser (pdf) pdf, 295 kB.

Överblick och perspektiv 45 – 55 minuter

Workshopen ger er en överblick över alla trender och ger möjlighet att få en gemensam bild över risker och möjligheter.

• Metodstöd Överblick och perspektiv (pptx) pptx, 2 MB.
• Utskrivbart material, A3: Metodstöd överblick och perspektiv (pdf) pdf, 643 kB.

Prioritera trender och aktiviteter 90 – 120 minuter

Under denna workshop prioriterar ni vilka trender som är viktigast för er organisation, samt identifierar konsekvenser och åtgärder.

• Metodstöd: Prioritera trender och aktiviteter (pptx) pptx, 3 MB.
• Utskrivbart material, A3: Prioritera trender och aktiviteter (pdf) pdf, 411 kB.

Nätverk: Utveckla resultat­styrningen i din kommun

SKR erbjuder dig möjlighet att delta i Nätverk för resultat för att få stöd att utveckla resultatstyrningen i din kommun. Nätverket riktar sig främst till dig som tjänsteperson som arbetar på kommun- eller regionövergripande nivå med den övergripande styrningen, som exempelvis kvalitets- eller utvecklingschef, kvalitetstrateg eller motsvarande.

• Till nätverket finns även ett digitalt samarbetsrum som ger en möjlighet att dela material och utbyta erfarenheter med varandra.
• Deltagande kommuner och regioner träffas tre gånger per år för
• kunskapspåfyllning, utveckling och erfarenhetsutbyte.
• För att delta i nätverket är kostnaden 3 500 kr (exklusive moms) per kommun eller region.

Gör en intresseanmälan. SKR kontaktar dig inom kort.

Intresseanmälan Nätverk för resultat

Mål- och resultat­styrning

Mål- och resultatstyrning syftar till att fokusera på vilka resultat, kvalitet på den service och de tjänster som kommunen eller regionen tillhandahåller sina brukare och medborgare.

Målstyrning och resultatstyrning kan ses som två olika styrformer inriktade på att styra mot framtida mål respektive att mäta historiska resultat. Men eftersom de två styrformerna vanligen används tillsammans är den vanligaste benämningen mål- och resultatstyrning.

Med resultat avses i första hand resultat utifrån ett medborgare och brukarperspektiv. Kortfattat – vilken service eller tjänster erhåller medborgarna för sina skattepengar och vilken kvalitet är det på servicen och tjänsterna.

Stöd i att utveckla mål- och resultat­styrning

SKR har tagit fram en skrift kring att utveckla mål- och resultatstyrning. Den ger dig en fördjupning av vad resultatstyrning innebär i praktiken och hur du kan utveckla kommunens eller regionens styrning mot en mål- och resultatstyrning.

Skrift: Mål och resultat: att utveckla mål och resultatstyrning Länk till annan webbplats.

Förplanering och budget­process

Genom att undersöka och visa fakta, samt ge tid för reflektion och dialog, skapas förutsättningar för ökad kunskap och samsyn kring organisationens utmaningar. I en handbok får du konkreta förslag på hur en kommun kan förbättra sitt förarbete inför budgetprocessen.

Tillsammans med fjorton kommuner har vi prövat ett sätt att förbereda budgetarbetet. Den ger konkreta tips och förslag på hur förarbetet till budgetprocessen kan utvecklas och förbättras. Deltagarna har diskuterat utmaningar och fakta, processens innehåll och upplägg samt gjort tester i liten skala för att kunna utvärdera olika upplägg.

Skrift: Handbok förslag på förbättrad förplanering till budgetprocessen Länk till annan webbplats.

AI-stödda rapporter för varje kommun

SKR och Rådet för främjande av kommunala analyser, RKA, har gemensamt utvecklat en AI-rapport, med regelstyrd datahantering. Rapporten kan vara ett underlag och stöd för analys och utveckling av verksamhet i kommunen.

Vi har skapat en egen rapport för varje kommun med ett urval nyckeltal för just den kommunen. Nyckeltalen är hämtade från Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) i Kolada. Resultaten är beskrivna med hjälp av AI.

Rapporter för varje kommun, Kolada Länk till annan webbplats.

Utvecklingen av rapporten är det första steget i SKR:s och RKA:s gemensamma lärande kring hur vi kan använda oss av AI i analysrapporter. Vår tanke med att erbjuda kommunerna AI-rapporter är att göra data mer tillgängligt och ge kommuner bättre stöd för uppföljning och analys.

Det kan finnas fel i den AI-genererade texten. Därför bör du hantera den med försiktighet.

Rapporten innehåller följande delar för varje kommun:

• Sammanfattning av de största förändringarna senaste året.
• Fem mest fördelaktiga förändringarna sedan förra året.
• Fem mest ofördelaktiga förändringarna sedan förra året.
• Exempel på andra kommuner som visat betydande förbättring inom utvalt nyckeltal under de senaste året.
• De resultat som under senaste fyra åren utmärker sig som svaga respektive starka.

Effektivitet – kunskap och utvecklings­stöd

En förändrad demografi, nya förväntningar på service och begränsade resurser ställer krav på en ökad effektivitet i kommuner och regioner. SKR hjälper till kommunernas och regionernas omställningsarbete genom förmedling av kunskap och utvecklingsstöd.

Det här är effektivitet – beskrivning och begrepp

Effektivitet i offentlig sektor är en beskrivning av hur kommuner och regioner, så långt det är möjligt, kan omvandla tillgängliga resurser till tjänster med hög kvalitet för brukare, patienter, kunder med flera. Även hur stor volym (hur mycket) av tjänster som levereras påverkar effektiviteten.

Ett begrepp som endast beskriver förhållandet kostnader och volym är produktivitet. Effektivitet kan beskrivas genom formeln:

Effektivitet = kvalitet x volym / resurs

Ökad effektivitet kan erhållas på följande sätt:

• Behåll resurs och kvalitet – öka volymen.
• Behåll resurs och volym – öka kvaliteten för brukaren.
• Behåll volym och kvalitet – minska resurserna.

Strävan i kommuner och regioner blir då att minska resursinsatsen (kostnader), öka volymen (hur mycket vi producerar) eller öka kvaliteten (hur bra våra tjänster är).

Ökat behov av effektivisering

En förändrad demografi med ökad andel äldre, samtidigt som antalet barn minskar och den arbetande delen av befolkning ökar nästan inte alls utgör den största drivkraften för en ökad effektivisering.

Förändrade krav och förväntan på kommuner och regioners tjänster utgör också ett förändringstryck som ställer krav på omställningar och effektivare arbetssätt. Utöver detta är det viktigt att ha koll på trender som påverkar det kommunala uppdraget, det vill säga att göra en omvärldsbevakning.

I SKR:s ekonomirapport, som publiceras två gånger per år, belyser bland annat regionernas och kommunernas ekonomiska situation och förutsättningar samt den förväntade samhällsekonomiska utvecklingen på några års sikt.

• Ekonomirapporten

Att mäta effektivitet

Kommuner och regioner behöver kunna mäta sin effektivitet för att kunna öka densamma. RKA har lanserat nyckeltal för kommuner och regioner vilka sammantaget säger något om produktivitet och effektivitet i jämförelse med andra.

Nyckeltal och rapport om effektivitet i kommuner

RKA har i en rapport analyserat hur läget ser ut när det gäller relativ effektivitet i kommunerna och i de största verksamheterna, vilka mönster och samband som går att se – och vad som inte går att se.

• Rapporter om effektivitet i kommuner, RKA Länk till annan webbplats.
• Nyckeltal om effektivitet i kommuner, RKA Länk till annan webbplats.

Nyckeltal och rapport om produk­tivitet och effek­tivitet i regioner

RKA har i sin rapport fokuserat på produktivitet i hälso- och sjukvården som är regionernas största verksamhet. De har försökt fånga de övergripande perspektiven, de sammantagna bilderna utifrån den nyckeltalsvisning som finns i Kolada för regioner.

• Rapporter om produktivitet och effektivitet i regioner, RKA Länk till annan webbplats.
• Nyckeltal om effektivitet för regioner, RKA Länk till annan webbplats.

Övergripande strategier och system för effektivitet

För att kunna öka effektiviteten behöver kommuner och regioner tydliggöra samspelet mellan resurser, volym och kvalitet i sin styrning. Det innebär att ledningen behöver ta fram övergripande strategier och system för att

• arbeta med uppföljningsbara mål, stärka uppföljning och analys av både kostnader och kvalitet
• genomföra en resursfördelning som stödjer effektivitet
• utveckla verktyg för ständiga förbättringar och innovation
• stärka en effektivitetskultur i organisationen
• stödja ett ledarskap som bygger på tillit, dialog och brukarfokus.

Att arbeta med effektivitet

Strategier och system måste förankras och få genomslag genom praktiskt arbete i alla verksamheter. Det finns många exempel på vad kommuner och regioner konkret kan arbeta med för att öka sin effektivitet. Här ger vi dig några exempel:

• Stärka kommuner och regioners koncerntänk, det vill säga en ökad samordning av aktiviteter mellan olika delar av organisationen.
• Samarbeta med andra kommuner och regioner.
• Samverka, formaliserat eller i nätverksform, med externa aktörer i territoriet till exempel utbildnings- och forskningsinstitutioner, näringsliv och civilsamhälle.
• Öka inslag av nya arbetssätt – till exempel genom digitalisering och innovation.
• Arbeta med att involvera brukare och medborgare i ett tidigt skede.

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) är ett nationellt projekt som omfattar cirka 120 kommuner. Nätverket har fram till år 2025 haft sitt huvudsakliga fokus på utveckling och jämförelser av ca 40 nyckeltal inom tre områden: barn och unga, stöd och omsorg samt samhälle och miljö. Men nu tar nätverket en delvis ny riktning.

Nätverket kommer även fortsättningsvis att ha fokus på nyckeltal och kvalitetssäkring av dessa men huvudfokus blir nu att stärka den grundläggande analyskapacitet där behoven är som störst, vara en plattform för samarbete och erfarenhetsutbyte med målet att både den enskilda kommunen och kommunkollektivet som helhet ökar sin analysförmåga.

Vad ingår i nätverket?

Under året genomför SKR tillsammans med RKA workshops med fokus på analys av både enskilda verksamhetsområden och utifrån ett helhetsperspektiv. I början av 2027 genomförs också en resultatdag som riktar sig till ledande politiker och tjänstepersoner med fokus på trender för 2026.

Agenda för 2026

Delta i KKiK

Den kommun som önskar delta i KKiK kan anmäla sitt deltagande .

Anmälan till Kommunens Kvalitet i Korthet 2026 Länk till annan webbplats.

Har du frågor går det bra att kontakta oss via kontaktformuläret längst ner på sidan.

Förutsättningar för att delta i projektet

Nätverket drivs av SKR, Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) samt av kommunerna som deltar. För att delta i projektet KKiK krävs att

• det finns en projektledare i kommunen som tar ansvar för helheten i kommunens deltagande
• projektledaren har god tillgång till politiska arenor där resultaten kan presenteras och analyseras.

Kostnad för att delta i KKiK

SKR tar ut en årsavgift för deltagandet enligt SKR:s gällande avgiftsdirektiv på 4 000 kr per kommun och år. Efter anmälan får deltagaren en inbjudan till ett samarbetsrum, som är en plattform för dialog och erfarenhetsutbyte, där SKR bland annat samlar arbetsmaterial.

Kommunkompassen – utvärderingsverktyg

Ett stort arbete pågår kring att ta fram en helt ny utvärderingsmodell som ska erbjuda ett mer träffsäkert stöd för kommunerna att hantera dagens och framtidens utmaningar. Stödet kommer att fokusera på

• styrning- och ledningskapacitet
• driftkapacitet
• utveckling-/omställningskapacitet.

Den nya modellen ska vara klar till hösten 2026. Mer information kring innehåll och upplägg kommer att presenteras i samband med lanseringen av den nya modellen. Därför tar vi inte emot nya anmälningar för att genomföra en utvärdering. Vid eventuella frågor vänligen kontakta SKR.

Beställa utvärderingsrapporter för kommun­kompassen

Kommunkompassutvärderingar för kommuner gjorda sedan 2019 går att beställa av SKR.

Utmärkelsen Sveriges KvalitetsKommun

Kvalitetsmässan och SKR har arbetat fram en ny utvärderingsprocess med syftet att i ännu större utsträckning lyfta fram det som bidra till en innovativ och omtänksam välfärd för invånarna.

Vinnare Sveriges kvalitetskommun - Mörbylånga

I det första steget i utvärderingsprocessen nominerades åtta kommuner; Habo, Härryda, Karlsborg, Mörbylånga, Ovanåker, Svedala, Varberg och Öckerö

I utvärderingsprocessens andra skedde nominerades fyra kommun med möjlighet att få utmärkelsen Sveriges Kvalitetskommun 2025.

Kommunerna var:

• Habo
• Härryda
• Mörbylånga
• Svedala.

Den slutliga vinnaren av utmärkelsen Sveriges Kvalitetskommun 2025 blev Mörbylånga kommun. Juryns motivering:

”Sveriges KvalitetsKommun 2025 har med mod, nyfikenhet och tydlig riktning skapat en stark kultur av tillit, lärande och utveckling. Genom en ny styrmodell och en gemensam framtidsbild styrs arbetet mot högre kvalitet och effektivitet i hela organisationen.

Med den nya styrmodellen som grund sätts medborgaren i centrum och förbättringar drivs med systematik, engagemang och delaktighet. Kommunen visar på verklig förnyelsekraft och förmåga att omsätta värdegrund i handling.”

Topp 25 bästa resultat

Nedanstående 25 kommuner var de kommuner med de bästa resultaten. Här presenteras de utan inbördes rangordning.

Borgholm, Båstad, Dals-Ed, Danderyd, Habo, Hammarö, Härryda, Höganäs, Karlsborg, Karlstad, Lidingö, Lomma, Lund, Mariestad, Mörbylånga, Nacka, Ovanåker, Stenungsund, Svedala, Trosa, Täby, Vadstena och Öckerö.

Vingåker bästa utvecklingskommun

Bengtfors, Hultsfred och Vingåker var de kommuner som hade chansen att ta emot det nya instiftade priset för bästa utvecklingskommun med fokus på kommunens utveckling inom skolområdet.

Vinnare blev Vingåker kommun och juryn motivering löd:

”Med tydlighet, uthållighet och gemensamt fokus befinner sig denna kommun på en imponerande skolresa. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete och en kultur av delaktighet och lärande har kommunen vänt utmaningar till framgång.

Med långsiktiga satsningar och ett starkt ledarskap har man skapat struktur, trygghet och framtidstro i hela skolorganisationen – och visar att kvalitet byggs genom samverkan, mod och systematik.”

Ny utvärderings­process för utmärk­elsen

Den nya utvärderingsprocessen har utarbetats för att på ett mer datadrivet sätt identifiera uppnådd resursåtgång, effektivitet, effekt och resultatkvalitet ur ett invånarperspektiv.

I ett första steg kommer alla Sveriges kommuner att ingå. En uppsättning nyckeltal utgör basen för att nominera ett antal kommuner för vidare utvärdering. Kommunerna behöver alltså inte längre anmäla sig själva till utmärkelsen.

I steg två kommer de kommuner som accepterar nomineringen få beskriva sitt arbete inom bland annat

• digitalisering och innovation
• ledarskap och medarbetarskap
• samspel mellan politik och tjänstepersoner
• utvecklings- och omställningskapacitet.

En ytterligare nyhet är också att Kvalitetsmässan och SKR instiftar ett hedersomnämnande för bästa utvecklingskommun där vi uppmärksammar kommuner som under 3-4 år haft en stadigt positiv utveckling av sin verksamhet. Anledningen är att vi ser att även dessa kommuner kan fungera som inspirerande exempel för hela kommunsverige.

Kommuner som har fått utmärkelsen Sveriges KvalitetsKommun

Utmärkelsen har delats ut vartannat år till den kommun som lyckats bäst med att utveckla demokrati, service, arbetsgivarepolitik och samhällsbyggande samt leverera tjänster med hög kvalitet. Följande kommuner har fått priset:

• Botkyrka kommun 2003
• Umeå 2005
• Lomma 2007
• Stockholms Stad 2009
• Kungsbacka 2011
• Örebro 2013
• Kävlinge 2015
• Helsingborg 2017
• Sollentuna 2019
• Nacka kommun 2021
• Högnäs kommun 2023

• Beskrivning av beräkningsmodell Sveriges KvalitetsKommun (pdf) pdf, 250 kB.
• Om utmärkelsen Sveriges Kvalitetskommun, Kvalitetsmässan Länk till annan webbplats.

Stöd för att göra planering, uppföljning, analys och åtgärder

Ett styr- och ledningssystem ska stödja verksamheterna att leverera tjänster som uppfyller medborgarnas behov med de resurser som finns. För att nå resultat måste kommunen eller regionen säkerställa samspelet mellan planering, uppföljning och analys samt åtgärder.

SKR har utvecklat en modell som övergripande beskriver planering, uppföljning, analys och åtgärder. Den kallas även Styrsnurran.

Styrsnurran - verktyg för planering, uppföljning, analys och åtgärder Länk till annan webbplats.

Modellen beskriver tre olika delar som kommuner och regioner behöver i ett styr- och ledningssystem. Till varje del finns det olika aktiviteter.

Planering

De förtroendevalda bestämmer vilka mål kommunen eller regionen ska uppnå. Målen ska vara tydliga och visa vad medborgarna kan förvänta sig. Det ska gå att följa upp målen, till exempel genom att mäta resultat eller på annat sätt kontrollera att de uppnåtts. De förtroendevalda beslutar också hur mycket resurser som ska användas för att nå målen.

Tjänstepersonerna planerar sedan hur målen ska genomföras. De skriver verksamhetsplaner som beskriver vilka aktiviteter som ska göras och vem som ansvarar för vad. Planeringen innehåller stegen:

• Beskriv uppdrag
• Sätt mål
• Fördela resurser
• Planera aktiviteter

Analys och uppföljning

Det finns många orsaker till att göra en analys. Några vanliga anledningar är:

• utmaningar i verksamheten eller ekonomin
• behov av att följa upp mål
• att beskriva nuvarande läge
• att ta fram underlag för budget, satsningar eller beslut.

En analys görs ofta på uppdrag av en beställare.

Det är ofta beställarna som ger uppdraget till tjänstepersonerna att göra en analys.

Planera arbetet i förväg

Första steget är att göra en plan. I planen ska det stå:

• vem som är beställare
• vem som ska ta emot analysen
• vad som ska analyseras
• varför analysen behövs.

Om arbetet är stort är det bra att också beskriva:

• vilka delar som ingår
• vilka personer eller funktioner som ska vara med
• hur lång tid arbetet kan ta
• vilka resurser som finns.

En tydlig plan hjälper alla att förstå vad som ska göras. Den gör det lättare att samarbeta och minskar risken för missförstånd. Planen visar också hur resultatet ska presenteras.

Ta med flera perspektiv

Oavsett hur stort uppdraget är behöver du ta med olika personer med olika kunskaper och erfarenheter i arbetet. Då blir analysen mer heltäckande.

Analys och uppföljning innehåller stegen:

• Samla information
• Fokusera
• Sök orsaker
• Dra slutsatser
• Föreslå åtgärder

Åtgärder

Åtgärder är nästa steg i Styrsnurran. Det handlar inte om att genomföra åtgärderna, utan om att fatta beslut om dem.

De slutsatser och förslag som du har tagit fram under uppföljning och analys ligger till grund för beslutet. Övergången från analys till beslut om åtgärder kan vara utmanande. Därför är det viktigt med en tydlig och fungerande process mellan dessa steg.

I analysarbetet ingår flera delar beroende på uppdraget. När du går vidare till att fatta beslut om åtgärder är det viktigt att tydligt beskriva:

• Vem som gör konsekvensbeskrivningen och hur den görs?
• Vem som prioriterar åtgärderna och hur det går till?
• Vad som ska ingå i beslutsunderlaget och vem som tar fram det?
• Vem som fattar beslutet om åtgärd?

Beslut om åtgärder kan fattas på olika nivåer, till exempel inom en verksamhet, av högsta ledningen eller av politiker. Det beror på vilken typ av åtgärd det gäller och vem som är berörd.

Oavsett nivå ska underlaget för beslut tydligt beskriva vilka åtgärder som föreslås. Det bör också innehålla en bedömning av vilka konsekvenser åtgärderna kan få och hur viktiga de är i förhållande till varandra.

När ett beslut är fattat är det viktigt att informera den eller de som har ansvarar för att åtgärden ska genomföras. Det gäller både om åtgärden ska genomföras – eller inte. Att kommunikationen fungerar är viktigt oavsett beslutets innehåll.

Verkstad – att få saker att hända

Så når du ett resultat

Styrsnurran består av tre steg, men det är viktigt att se helheten – verksamheten är det fjärde steget. För att nå resultat måste du arbeta med alla steg tillsammans. Planering, uppföljning, analys och åtgärder behöver hänga ihop. Det måste också vara tydligt när du går från ett steg till nästa. Erfarenheter från olika projekt och nätverk visar vad som är viktigt för att lyckas, till exempel:

• Dialog
  Ledning och verksamhet behöver prata med varandra i alla steg.
• Gemensamt engagemang
  Alla ska förstå sin roll och sitt ansvar i processen. Varje nivå följer upp och analyserar sitt eget arbete och ger återkoppling till nästa nivå. Verksamheten behöver vara aktiv i alla steg för att skapa delaktighet och hitta de bästa förbättringarna.
• Tydlighet
  Alla måste vara överens om vad vi har kommit fram till i varje steg – och veta hur de går vidare. Om det är otydligt riskerar arbetet att stanna upp.