Kommun- och regionfullmäktige är det högsta beslutande organet i kommunen respektive regionen. De beslutar vilka nämnder som ska finnas och väljer ledamöter och ersättare till styrelsen och nämnderna. SKR erbjuder stöd för att stärka fullmäktiges ställning och uppdraget som folk­vald.

Fullmäktige beslutar i de viktigaste frågorna, både de som är defini­erade i kommunallagen och i frågor som är av principiellt viktiga för kommunen eller regionen. Det kan vara beslut om kommunens eller regionens inriktning, verksamhet och ekonomi, främst genom beslut om mål, uppdrag, budget och skattesats, årsredovisning och ansvarsprövning. Fullmäktige fattar beslut om taxor och avgifter för kommunal och regional service.

En nämnd eller styrelse har sitt uppdrag från fullmäktige. Det handlar om att genomföra det uppdrag som fullmäktige definierat till givna förutsättningar. Med uppdraget följer ett ansvar för nämnden och ledamöterna i nämnden.

Om att vara folkvald i kommun och region

Grattis till dig som har fått ett mandat och förtroende att företräda och representera medborgarna i fullmäktige i din kommun eller region. SKR har tagit fram en skrift och en utbildning som hjälper dig att bättre förstå vad uppdraget i fullmäktige innebär, och hur du tillsammans med andra förtroendevalda i fullmäktige kan arbeta med att stärka lokalsamhället.

• Cirkulär: Folkvald – om uppdraget som ledamot i fullmäktige Länk till annan webbplats.
• Webbutbildning: Folkvald i fullmäktige Länk till annan webbplats.

Kartläggning av politisk organisation i kommuner och regioner

SKR har i en kartläggning undersökt vilka olika typer av politisk organisation som förekommer bland landets kommuner och regioner. Enligt rapporten har 235 svenska kommuner valt en traditionell nämndorganisation med facknämnder medan övriga 55 har valt en annan organisation där facknämnderna ersatts av styrelseutskott. Olika kommuner har valt olika varianter på samma tema, en så kallad alternativ politisk organisation. Rapportens sammanställning beskriver olika politiska organisationer utan att värdera dess funktionalitet.

Politiskt organisation i kommuner och organisationer (xlsx) xlsx, 28 kB.

I tabellbilagan kan du se vilka kommuner som har vilken politisk organisation gällande typ av modell utifrån rapportens definition samt antal icke-obligatoriska nämnder, styrelseutskott, fullmäktige­beredningar, stads- och kommundelsnämnder och antalet gemen­samma nämnder. Tabellen innehåller även uppgifter om vilket kommunal­förbund som respektive kommun ingår i och uppgifter om kommuners bolagsengagemang.

Kommuners politiska organisation tabell (xlsx) xlsx, 48 kB.

Fullmäktiges uppdrag och arbete

Här kan du som förtroendevald ta del av stödmaterial för full­mäktiges arbete, exempelvis förslag på arbetsordning, fullmäktiges uppdrag i ansvarsprövningen och fullmäktiges samspel med revisionen.

Kommunerna styrs av politiker som valts direkt av medborgarna. Likaså styrs regionerna av politiker som valts direkt av medborg­arna.

• Kommunalt självstyre så styrs kommunen och regionen

Arbetsordning för fullmäktige

SKR har tagit fram ett förslag till arbetsordning för fullmäktige. Materialet bygger på lagstiftningens innehåll den 1 juli 2018. Reglementet kommer successivt att revideras i takt med att ny lagstiftning tillkommer.

Förslag till arbetsordning för fullmäktig (pdf) pdf, 866 kB.

Juridiskt ramverk för full­mäktiges arbete

SKR visar en presentation om ordförandes roll, kommunallagens innehåll och om fullmäktiges sammanträde.

Att leda fullmäktiges arbete (pdf) pdf, 136 kB.

Fullmäktiges ansvars­prövning

Ansvarsutkrävande och granskning är viktiga grundstenar i den kommunala självstyrelsen, i den lokala demokratin. De bidrar till att skapa legitimitet och förtroende för den kommunala sektorn. Fullmäktige har uppdraget för ansvarsprövningen och revisorerna är fullmäktiges redskap för den demokratiska kontrollen.

Fullmäktige prövar årligen om verksamheten är ändamålsenlig och effektiv i nämnder, beredningar, kommunalförbund och finansiella samordningsförbund samt indirekt i kommunala företag – det vill säga de som har fått olika uppdrag av fullmäktige.

Prövningen avser det föregående verksamhetsåret. Det är den politiska organisationen med de förtroendevalda ledamöterna som prövas, inte de anställda. Det är revisorerna som är fullmäktiges redskap för den demokratiska kontrollen.

• Skrift om ansvarsprövning i fullmäktige om formella krav och praktisk hantering Länk till annan webbplats.
• Fullmäktiges ansvarsprövning

Styrelsens och nämnd­ernas ansvar

En nämnd eller styrelse har sitt uppdrag från fullmäktige. Det handlar om att genomföra det uppdrag som fullmäktige definierat till givna förutsättningar. Med uppdraget följer ett ansvar för nämnden och ledamöterna i nämnden.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för att fullmäktiges beslut genomförs, följs upp och utvärderas. Den är spindeln i nätet som ska se till att kommunens eller regionens alla olika delar strävar efter de mål som fullmäktige ställt upp. Styrelsen har ett särskilt ansvar för hela kommunens eller regionens utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen har alltså ett stort ansvar för att kommunens eller regionens verksamhet bedrivs effektivt och ändamålsenligt.

Nämndens eller styrelsens uppdrag och ansvar är att förvalta och genomföra verksamhet enligt fullmäktiges mål och beslut och andra förutsättningar som gäller. Ansvaret är detsamma om de driver verksamheten i egen regi eller någon annan gör det på deras uppdrag till exempel efter upphandling. Konkret handlar det om styra, följa upp, kontrollera och vidta åtgärder.

Ansvaret i nämnden eller styrelsen är i grunden gemensamt eller kollektivt. Ledamöterna ansvarar tillsammans för verksamheten. Om nämndens verksamhet inte fungerar är det i allmänhet hela nämn­den som är ansvarig eftersom situationen kan vara resultatet av en kedja med beslut eller icke-beslut från nämnden.

Ansvar som ledamot i nämnd

Varje ledamot har också ett enskilt ansvar att delta i arbetet, följa mål, beslut och föreskrifter och inte agera utanför uppdragets förutsättningar och ramar. SKR har tagit fram en skrift om ansvar som ledamot i en nämnd.

Ansvaret som ledamot i nämnd, Riksdagen Länk till annan webbplats.

Reglemente för styrelsen och övriga nämnder

SKR har tagit fram ett förslag till reglemente för styrelsen och nämnder. Materialet bygger på lagstiftningens innehåll per januari 2021 och kommer successivt att revideras i takt med att ny lagstiftning tillkommer.

Förslag till reglemente för styrelsen och övriga nämnder (pdf) pdf, 1 MB.

Särskilda villkor gäller för förskolor och skolor

Kommunen är inte huvudman för skolor som drivs med tillstånd av Skolinspektionen. Detsamma gäller för förskolor som drivs med tillstånd av kommunen. Det innebär att nämnden inte heller har ett verksamhetsansvar för sådan verksamhet.

Vägledning: svar på vanliga frågor om fristående skola, förskoleklass, fritidshem

Fullmäktige- och nämnd­sammanträden på distans

Det är möjligt för ledamöter att delta i sammanträden med fullmäktige, styrelse och nämnder på distans, om fullmäktige fattat beslut om att använda den möjlighet lagen erbjuder.

Deltagande på distans har tillkommit som ett komplement till fysiskt deltagande i sammanträden och var när det infördes avsett för undantagsfall. Med hänsyn till en eventuell pandemi kan det däremot anses motiverat att använda möjligheten mer än under normala förhållanden.

Om fullmäktige väl har fattat beslut om möjligheten att delta på distans, är det som regel ordföranden som har att avgöra om närvaro får ske genom deltagande på distans vid visst samman­träde – om något annat inte följer av arbetsordning eller regle­mente.

Digitala sammanträden för ledamöter i fullmäktige, styrelser och nämnder

Det är möjligt för ledamöter att delta i sammanträden med fullmäktige, styrelse och nämnder på distans, om fullmäktige fattat beslut om att använda den möjlighet lagen erbjuder. Eftersom fysiska mötet är en central del i det demokratiska arbetet kan olika lösningar övervägas.

Nedan följer en sammanfattning av SKR:s juridiska promemoria om de rättsliga och praktiska förutsättningarna för digitala samman­träden.

Rättsliga förutsättningar

• Det måste finnas ett fullmäktigebeslut som tillåter distansmöten i den egna kommunen eller regionen.
• Deltagande ska ske på lika villkor. Det innebär att alla deltagare ska kunna se och höra varandra på lika villkor.
• Ljud och bildöverföring ska ske i realtid.
• Kravet på beslutsförhet gäller (minst hälften av antalet ledamöter ska tjänstgöra på distans eller fysiskt).
• Tid och plats för sammanträdet ska anges.

Tekniska förutsättningar

• De tekniska förutsättningar behöver vara stabila och erbjuda ljud och bild där alla deltagande ledamöter och ersättare ser och hör tillräckligt bra.
• Om bild- eller ljudkvaliteten försämras eller förbindelsen bryts mera varaktigt kan det hanteras på ett par olika sätt exempelvis:
  • ledamoten på distans anses frånvarande och en ersättare kan kallas in
  • sammanträdet ajourneras tills en förbindelse har återupp­rättats så att alla åter kan delta på lika villkor.
• Vid ett stort bortfall – exempelvis om beslutsförheten brister – behöver sammanträdet avslutas och utlysas på nytt.

Ordförandes och sekreterarens roll

• Ordföranden eller den som leder sammanträdet bör finnas på den fysiska plats där sammanträdet äger rum enligt kallelsen. Det har särskild betydelse för fullmäktiges möten med hänsyn till den öppna karaktären. I styrelse och nämnder kan även ordföranden delta på distans om det är så att alla ledamöter deltar på distans. Även för styrelser och nämnder ska kallelse dock ske till en fysisk plats.
• Ordföranden behöver ha kontroll över närvaron, organisera debatt och beslutsfattande med hänsyn till de tekniska förut­sättningarna.
• Ordföranden behöver ha beredskap att hantera frågor som upp­står om ljud- och bildöverföringen bryts för ledamöterna som deltar på distans.
• Protokollföraren kan delta på distans, i den mån det är lämpligt. Detsamma gäller övriga tjänstepersoner.

Omröstningar

• Öppna omröstningar kan genomföras vid distansmöten på samma sätt som vid fysiska möten. De flesta tekniska lösning­arna har stöd för omröstning. Brister ändå teknikstödet kan en omröstning alltid genomföras genom upprop.
• Sluten omröstning är ett undantagsfall, som är aktuellt endast när votering begärts i ett valärende eller ett ärende om anställning. Att genomföra en sådan sluten omröstning på distans kan vara svårt eftersom det kräver en teknisk lösning som gör att det att det inte går att se hur ledamöterna har röstat. Saknas en teknisk lösning kan bordläggning vara ett alternativ vid det aktuella mötet. Inför nästkommande möte får övervägas om man ska kalla till ett fysiskt möte eller anskaffa en teknisk lösning.

Ställa in sammanträde?

• Fullmäktige, styrelsen och nämnderna bestämmer tid och plats för sina sammanträden – vanligen för längre planeringsperioder.
• Sammanträden kan ställas in om det inte föreligger ärenden där det finns tidsfrister att ta hänsyn till. Närmare anvisningar om att ställa in sammanträde eller om extra sammanträde ska finnas i arbetsordningen och är ett beslut som vanligen ankommer på ordföranden eller presidiet. Motsvarande reglering kan finnas i reglemente för styrelsen och nämnderna.

Justering av protokoll

• Justering av protokoll ska liksom andra möten organiseras på ett även från smittskyddssynpunkt säkert sätt.
• Justeringen kan genomföras vid ett digitalt möte eller om det är lämpligare vid ett fysiskt möte.
• De som justerar protokollet kan göra det med en elektronisk signatur.
• Om omedelbar justering behövs ska ordförande och de som justerar ha möjlighet att ta del av den delen i protokollet och kunna signera det vid sammanträdet.

Allmänhetens tillgång till sammanträden

• Det finns inte möjlighet att hindra åhörare från att följa ett fullmäktigesammanträde med hänvisning till risk för smitt­sprittning.
• Ordföranden ansvarar för att ordningen vid fullmäktiges samman­träden upprätthålls. I det ansvaret ligger att tillämpliga föreskrifter följs, exempelvis Folkhälsomyndighetens föreskrifter. Om någon inte följer de anvisningar som ordföranden utfärdar och inte rättar sig efter tillsägelse bör den störande i första hand uppmanas att lämna lokalen.
• Många kommuner, regioner och kommunalförbund anordnar till exempel webbsändningar från sammanträden och uppmuntrar allmänheten att följa sammanträden på distans snarare än genom fysiskt deltagande på grund av risken för smittspridning.
• En nämnd eller fullmäktigeberedning, som har beslutat att dess sammanträden ska vara offentliga, kan när som helst besluta att de inte längre ska vara det.

Förtroendevalda i riskgrupper

För förtroendevalda i någon riskgrupp gäller samma regler för deltagande i sammanträden som för övriga förtroendevalda. Det finns inget särskilt undantag för de som ingår i en riskgrupp utan för att göra det möjligt att delta på distans krävs ett fullmäktigebeslut.

Politiska möten i kommuner och regioner under 2021

SKR har i den här rapporten kartlagt politiska möten i kommuner och regioner under pandemiåret 2021. Syftet med skriften är att ge en samlad bild av förekomsten av digitala möten och ett kunskaps­underlag inför det fortsatta arbetet. Då kartläggningen är den andra i sitt slag jämförs resultaten även med föregående års under­sökning.

Rapporten beskriver hur kommuner och regioner har ställt om sina sammanträden under pandemin och hur digital den lokala och representativa demokratin har blivit. Skriften bygger på en enkät­undersökning som skickats ut till samtliga kommuner och regioner som 280 kommuner och 20 regioner har besvarat.

Politiska möten i kommuner och regioner under 2021 Länk till annan webbplats.

Kommunalt partistöd

Partistödet är en viktig del av den lokala demokratin. Det finns ingen skyldighet att ge ut partistöd, men alla kommuner och regioner gör det idag. Du får svar på vanliga frågor om partistöd.

Reglerna för partistöd i kommuner och regioner regleras i kommunal­lagen som ger fullmäktige rätten att besluta om parti­stödets omfattning och formerna för det. Regelverket ändrades från och med mandatperioden 2014–2018. I samband reglerföränd­ringen tog SKR fram ett cirkulär om de nya reglerna och vad de innebär för kommuner och regioner.

• Cirkulär 14:12 – Nya regler i kommunallagen om lokalt partistöd Länk till annan webbplats.
• Kommunallag (2017: 725, 4 kapitel paragraf 29-32), Riksdagen Länk till annan webbplats.

Information om partistöd finns i data­basen Kolada

I databasen Kolada finns information om Kostnad stöd till politiska partier (redovisas i kronor per invånare). Du kan söka information om partistöd i databasen Kolada

Så här gör du för att få fram information om partistöd i kommuner

Använd verktyget Fri sökning i Kolada.

Kolada Länk till annan webbplats.

1. I fritextfältet under Nyckeltal skriver du in N05007.
2. Därefter klickar du på nyckeltalet: Kostnad stöd till politiska partier, kr/inv.
3. I fältet Kommuner väljer du en kommun.
4. Klicka på kommunens namn (du ser en grön ring med en bock till höger).

Frågor och svar om kommunalt partistöd Länk till annan webbplats.

Styra blocköverskridande och i minoritet, forskning

SKR har initierat en forskningsstudie i kommuner och regioner för att lära mer om hur det fungerar att styra i det nya politiska land­skapet sedan 2014. I arbetet har forskaren tittat på vilka förutsätt­ningarna det finns och vilka verktyg är framgångsrika. Studien har fokus på att visa konkret hur kommuner och regioner kan bygga ett handlingskraftigt styre inför en ny mandatperiod.

Rapporten bygger på intervjuer med 26 ledande politiker i fem kommuner och två regioner. Syftet var att studera hur ledande politiker förbereder den politiska styrningen och ledningen av en kommun eller region för att forma framtidens välfärd och demokrati. Johan Wänström, Fil. Dr. på Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) Linköpings universitet, har genomfört alla intervjuer och skrivit rapporten.

• Koalitionsbildningsprocesser i ett nytt politiskt landskap, juni 2018 Länk till annan webbplats.
• Johan Wänström presenterar rapporten, 1 minut och 36 sekunder (YouTube) Länk till annan webbplats.

Medborgarskaps­ceremonier

En medborgarskapsceremoni riktar sig till alla nya medborgare i Sverige. Kommuner ska enligt lag ordna ceremonier för att fira nya svenska medborgare och deras medborgarskap.

Ett medborgarskap som grundas på samhörighet

En portalparagraf om medborgarskapets betydelse lyftas fram för att stärka medborgarskapets symboliska innebörd.

Det svenska medborgarskapet är ett rättsligt förhållande mellan medborgaren och staten som medför rättigheter och skyldigheter för båda parter. Medborgarskapet förenar alla medborgare och står för samhörighet med Sverige.

Medborgarskapet representerar det formella medlemskapet i det svenska samhället och är en grund för demokratin. I denna lag regleras hur en person blir och upphör att vara svensk medborgare.

Kommunernas ansvar

Alla kommuner ska bjuda in alla personer som är folkbokförda i kommunen och som under de senaste 18 månaderna blivit svenska medborgare.

Befolkningsuppgifter – Navet

Kommuner kan via Skatteverkets aviseringssystem Navet ta fram vilka personer som har blivit nya svenska medborgare.

Beställningsblankett, Skatteverket (Navet) Länk till annan webbplats.

Observera att det kan ta upp till 14 dagar att få ut uppgifterna.

Ceremoniernas innehåll

Kommunerna kan själva bestämma över ceremoniernas innehåll och anpassa den efter egna förutsättningar och förhållanden. Cere­monin ska förmedla budskapet att

• det svenska medborgarskapet är det viktigaste rättsliga förhållandet mellan medborgaren och staten
• medborgarskapet innebär friheter, rättigheter och skyldigheter
• medborgarskapet är en grund för folkstyrelsen och står för samhörighet med Sverige.

Budskapet kan till exempel förmedlas genom portalparagrafen.

Finansiering av medborgarskaps­ceremonier

Staten ska ersätta kommunerna för de kostnader som uppstår när de arrangerar ceremonier. Kommunerna behöver inte ansöka om finansiellt stöd för detta utan medlen fördelas i statsbudgeten genom det generella statsbidraget till kommunerna.

Staten avsätter fem miljoner kronor per år för medborgarskaps­ceremonier. Summan varje kommun får genom denna fördelning är i förhållande till antalet kommuninvånare, det vill säga cirka 50 öre per person.

Ersättningen är tänkt att täcka arbetskostnader för

• att förbereda och genomföra medborgarskapsceremonierna
• kostnader för att inhämta namn- och adressuppgifter för nya medborgare i kommunerna
• utskick av inbjudningar och svarskort.

Information till kommunerna om medborgar­skaps­ceremonier

Länsstyrelserna har ett särskilt uppdrag att informera kommunerna hur de kan genomföra medborgarskapsceremonier samt vad som gäller för ersättningen med mera.