Många kommuner står inför att bygga nya boende för personer med funktionsnedsättning. För att stötta kommunerna i det arbetet har SKR har tagit fram ett prognosstöd.

Boendeformer

I Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) finns bland annat insatsen bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna, 9 §9. I förarbetena till lagen anges att boenden kan utformas på olika sätt, men det finns två huvudformer.

Gruppbostad

Består av ett mindre antal lägenheter, gemensamhets utrymme och tillgång till en fast personalgrupp dygnet runt. Den enskilde har behov av tillsyn, omvårdnad och närhet till personal.

Servicebostad

Består av ett antal lägenheter och tillgång till gemensam service samt personal som kan kontaktas dygnet runt. Personalen behöver dock inte finnas i direkt anslutning. Lägenheterna är anpassade efter de enskildas behov och ligger ofta samlade. Detta räknas som en mellanform mellan helt självständigt boende i egen lägenhet och lägenhet i gruppbostad.

Annan särskild anpassad bostad

Här behövs ingen fast bemanning, stöd och service förutsätts ges genom andra insatser. Denna form av boende är relativt ovanlig i landet.

Ramavtal för upphandling av fastigheter för gruppbostäder

Området är under utredning.

Upphandlingsplan, Adda Länk till annan webbplats.

Prognoser för LSS-boende

De flesta kommuner uppger att det är en brist på bostäder för personer med beslut om bostad enlig Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

I LSS 9 § 9 finns tre olika bostadsalternativ:

1. gruppbostad
2. servicebostad
3. annan särskilt anpassad bostad.

Vilken typ av boende som behövs beror på målgruppens funktionsförmågor.

Prognosstödet ska hjälpa kommunerna i arbetet med att prognosticera och planera LSS-boenden. Det är tänkt att vara ett stöd för diskussioner, både för tjänstemannaledning och politisk ledning.

Stöd för prognos av boende enligt LSS (pdf) pdf, 3 MB.

Målsättningen är att prognosstödet ska bidra till att kommunerna

• kan göra mer träffsäkra prognoser
• skapar bättre förutsättningar att möta behoven hos de personer som behöver boende enligt LSS
• använder resurserna mer effektivt
• minskar bristen på boenden
• kortar väntetider mellan beslut och verkställande.

Stöd för prognos för boende enligt LSS

SKR har tagit fram ett metodstöd för att stötta kommunerna i arbetet med att prognosticera och planera LSS-boende.

Flertalet kommuner uppger att det är en brist på bostäder för personer med beslut om bostad enlig LSS. I lagstiftningen, LSS 9 § 9 finns tre olika bostadsalternativ, gruppbostad, servicebostad och annan särskilt anpassad bostad. Vilken typ av boende som behövs beror på målgruppens funktionsförmågor.

Metodstödets syfte

Metodstödet syftar till att stödja kommunerna i arbetet med att prognosticera och planera LSS-boende. Det är tänkt att vara ett stöd för vidare diskussion, både på tjänstemannaledning och politisk ledning.

Prognoshorisont fem år

Föreslagen prognoshorisont är fem år då träffsäkerheten blir sämre på längre sikt. En horisont på fem år funnits vara ändamålsenlig, men kommunen kan enkelt justera detta vid användning av metodstödet.

Stegen i metodstödet

Hela modell innehåller åtta steg. Det webbaserade metodstödet som presenteras här omfattar steg 1-5 i den modellen.

1. Nuläge
2. Behov
3. Tillgång
4. Övriga förutsättningar
5. Prognos
6. Planering och detaljering
7. Genomförande i egen regi/upphandling
8. Uppföljning

Definition av stegen i metodsstödet

Nuläge

Hur har kommunens behov av och tillgång till LSS-boenden sett ut de senaste fem åren och hur ser det ut idag?

Behov

För hur många och med vilka behov behövs LSS-boenden, under kommande fem åren?

Tillgång

Hur många LSS-boenden, och av vilken typ, finns tillgängliga enligt nuvarande planering för de kommande fem åren?

Övriga förutsättningar

Vilka ytterligare förutsättningar, inom kommunen och i omvärlden, förväntas påverka prognos och planering av LSS-boenden?

Prognos

Prognos för hur många boenden som kommer att behövas under de kommande fem åren, och hur många fler/färre detta innebär för kommunen.

Föreslagna källor i metodstödet

I metodstödets frågeställningar finns hänvisningar till åtta källor.

Källa 1

Nuläge - Hur många LSS-insatser beviljas av kommunen?
Behov - Hur många personer har beslut om boendeinsats?

Statistikdatabas för personer med funktionsnedsättning enligt LSS, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.

Källa 2

Nuläge - Hur många LSS-insatser beviljas av kommunen?

Statistik om socialtjänstinsatser till personer med funktionsnedsättning enligt SoL, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.

Källa 3

Nuläge - Hur ser väntetid och medianbotid ut för kommunens LSS-boenden?

Väntetid i antal dagar från beslut till första erbjudna inflyttningsdatum avseende boende enl. LSS § 9.9, Kolada Länk till annan webbplats.

Källa 4

Nuläge - Vad är kommunens kostnad för LSS-boenden?

Kostnad funktionsnedsättning LSS boende, kr/invånare, Kolada Länk till annan webbplats.

Källa 5

Nuläge - Vad är kommunens kostnad för LSS-boenden?

Kostnad funktionsnedsättning LSS boende, kr/brukare, Kolada Länk till annan webbplats.

Källa 6, 7 och 8

Behov - Hur många okända personer kan förväntas få beslut om boendeinsats?

• Beställning av Regionala befolkningsprognoser, SCB Länk till annan webbplats.
• Diagnoser i specialiserad öppenvård, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.
• Statistikdatabas för läkemedel, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.

Exempel på resultat efter frågeställningar

Exempel på vad besvarade frågeställningar kan resultera i:

När kommunen har gått igenom metodstödet och besvarat alla frågeställningar görs en sammanställning av resultatet. Här är ett illustrerande exempel på vad de besvarade frågeställningarna kan resultera i.

Behov

Totalt 35 personer i kommunen bedöms behöva lägenhet.

• Varav tio personer har särskilt höga behov av fysisk tillgänglighet i lägenheten.
• Varav 15 personer har behov av en gruppbostad.

Tillgång

Kommunen bedöms ha totalt 25 lägenheter till sitt förfogande.

• Varav fem lägenheter möter särskilt höga behov av fysisk tillgänglighet.
• Varav tio platser är gruppbostäder.

Övriga förutsättningar

Kommunen ser potentialen att nyttja ny välfärdsteknik, vilket ger två personer möjligheten att bo i servicebostäder snarare än i gruppbostäder.

Prognos

Kommunen har ett underskott på 10 lägenheter.
(35 personer - 25 lägenheter)

• Varav fem är lägenheter med särskilt höga krav på fysisk tillgänglighet.
• Varav tre är gruppbostäder (fem platser enligt initial analys - två platser givet ny välfärdsteknik).