Hoppa till sidans innehåll

Om kunskapsstyrning inom socialtjänsten

Kunskapsstyrning innebär att utveckla, samordna, sprida och använda bästa möjliga kunskap.

Kunskapsstyrningen består av delarna

  • kunskapsstöd
  • stöd till uppföljning och analys
  • stöd till verksamhetsutveckling och ledarskap.

Medarbetare inom socialtjänsten ska ha möjlighet till bästa tillgängliga kunskap för att kunna använda den i mötet med brukarna. Det ska finnas stöd för att göra rätt och det ska finnas förutsättningar för uppföljning och lärande.

Särskild satsning på gemensam utveckling

Alla kommuner har beslutat att tillsammans säkra kunskap och lärande för socialtjänstens verksamheter, på ett bättre och mer effektivt sätt än om varje kommun arbetade var för sig. Arbetet utgår från en rekommendation från SKR 2018 och finansieras genom en extra avgift för kommunerna. Det gemensamma arbetet för en kunskapsbaserad socialtjänst är långsiktigt, stimulerar till utveckling av verksamheten och möjliggör ett bättre beslutsfattande.

Den gemensamma kommunala tilläggsfinansieringen omfattar:

  • Utveckling och användning av nationella kvalitetsregister, som kommunerna använder för kommunal hälso- och sjukvård, främst inom äldreomsorgen. Satsningen innebär även möjlighet för framtida utveckling till andra områden.
  • Utveckling av nationella brukarundersökningar, främst inom individ- och familjeomsorg och funktionshinderområdet samt stöd till individbaserad systematisk uppföljning.
  • Nationell samordning för gemensam utveckling av kommunernas kunskapsstyrning, inklusive särskilda utvecklingsinsatser. Ett exempel är det arbete som gjorts för att kunna erbjuda kommunerna att ansluta sig till Yrkesresan, ett introduktions- och kompetensutvecklingskonceptet för socialtjänstens medarbetare.

Mål för kunskapsstyrningen

  • I varje möte mellan socialtjänstens medarbetare och brukare används bästa tillgängliga kunskap.
  • Analyser av verksamheten görs både på individnivå och gruppnivå.
  • Ny kunskap genereras och systematiseras och kan snabbt omsättas.
  • Att identifiera förbättringsområden och utveckla stödet tillsammans med brukaren är en del av vardagen.
  • Det är enkelt att jobba kunskapsbaserat.

Kunskapsstöd för nationell kunskapsstyrning, socialtjänst

Kunskapsstöd är ett samlingsbegrepp för olika stödmaterial som utgör bästa tillgängliga kunskap. De kan vara inriktade på hela verksamheter eller användas av enskilda medarbetare.

En viktig del i att uppnå en kunskapsbaserad socialtjänst är att använda de olika kunskapsstöd som finns. I mötet mellan socialtjänsten och individen blir kunskapen ett stöd för professionen, men också ett verktyg för att göra individer mer delaktiga, tillsammans med professionen. Kunskapsstöd kan finnas i många olika former – till exempel handböcker, riktlinjer, vägledningar, beslutsstöd, rekommendationer och forskningsresultat.

Det finns många olika typer av kunskapsstöd, som används för olika syften och de finns hos en mängd olika aktörer. Vissa kunskapsstöd är framtagna av kommuner och regioner, andra av myndigheter, universitet och högskolor, med flera. Ofta är det en fördel att ta fram stöden i samverkan, för förankring och för att säkra att de kan användas av dem de är till för.

Ansvaret för att ta fram, utveckla och använda olika typer av kunskapsstöd ligger på olika nivåer – lokalt, regionalt och nationellt.

Lokal nivå (kommun, verksamhet)

Kommuner och enskilda verksamheter har ett ansvar för att i sitt arbete utgå från bästa tillgängliga kunskap, att göra lokala anpassningar av olika kunskapsstöd och anpassa och tillhandahålla insatser och stöd efter individers och invånares behov. Dessutom finns ett ansvar för att utforska behov av ytterligare kunskapsstöd, och föra fram dessa behov till den regionala och nationella nivån. Det kan handla om behov ur både styr-, lednings- och medarbetarperspektiv.

Regional nivå (regional samverkans- och stödstruktur RSS)

Den regionala nivån omfattar organisationer och funktioner för samverkan på länsnivå, eller delar av ett län. Regionala samverkans- och stödstrukturer organiseras på olika sätt runt om i landet och kan inrymmas i en kommun, ett kommunalförbund, i en region eller en FoU-enhet. RSS finansieras och organiseras efter behov och förutsättningar i respektive län.

RSS stödjer huvudmännen i samverkan kring frågor som rör socialtjänst och hälso- och sjukvård. Det gäller både samverkan mellan kommunerna i länet och samverkan mellan kommunerna i länet och regionen.

RSS fungerar också som en länk mellan den lokala, regionala och nationella nivån. RSS bidrar till utvecklingen av en kunskapsbaserad socialtjänst, anpassad till regionala och lokala prioriteringar.

RSS kan exempelvis arbeta med att sprida kunskapsstöd och ge struktur och stöd för implementering av nya arbetssätt. Många RSS arbetar också med att ge stöd till uppföljning i kommunerna, och därmed produktion av lokal kunskap. Dessutom ska RSS omvärldsbevaka och identifiera behov av kunskapsutveckling, och kan även genomföra praktiknära forskning.

RSS arbetar med flera av de överenskommelser som SKR har med staten i olika frågor, exempelvis omställningen till Nära vård, psykisk hälsa och kvinnofridsfrågor.

Nationell nivå

På nationell nivå finns flera olika nätverk med företrädare från RSS, kommuner och regioner, som har i uppgift att stödja och stärka en kunskapsbaserad socialtjänst utifrån olika verksamhetsområden eller utifrån särskilda perspektiv. SKR samordnar nätverken och fungerar som en av länkarna nätverken emellan.

Den nationella nivån utgörs av bland andra SKR, statliga myndigheter och regeringskansliet. Dessa ansvarar för att ta fram nationella kunskapsstöd, till exempel handböcker, riktlinjer, vägledningar, rekommendationer och beslutsstöd, utifrån de behov som framkommer från den regionala och lokala nivån. Den nationella nivån ska också säkra användbarheten i nationella kunskapsstöd, tillgängliggöra dem och stödja implementeringen. Samverkan och omvärldsbevakning är andra centrala delar i ansvaret på nationell nivå.

Aktörer som samverkar på nationell nivå

Stöd för uppföljning och analys

Uppföljning och analys kan göras både på verksamhetsnivå och för individer som tar emot stöd från socialtjänsten. Uppföljning är en fortlöpande insamling av information för att ta reda på hur en verksamhet fungerar. Analys handlar om att försöka förstå vad som orsakar och påverkar resultat och måluppfyllelse och varför det ser ut som det gör.

Kommunernas gemensamma satsning på kunskapsstyrning inom socialtjänsten innebär att de gemensamt, och med stöd från SKR, har möjlighet att utveckla både uppföljning, analys och den individbaserade systematiska uppföljningen. Till exempel pågår ett utvecklingsarbete för att göra det möjligt för fler att delta i brukarundersökningarna, automatisk informationsöverföring till de kvalitetsregister som används av kommunerna och projekt för att öka användningen av arbetssättet IBIC (Individens behov i centrum).

Individbaserad systematisk uppföljning (ISU)

ISU handlar om att löpande beskriva och mäta individers problem, behov, insatser och resultat. Uppföljningen på individnivå kompletteras med att sammanställa informationen på gruppnivå, för att ge kunskap om och underlag för utveckling av verksamheten. Syftet för en verksamhet att jobba med ISU kan variera utifrån verksamhetens behov. Även en mindre, avgränsad uppföljning kan ge värdefull kunskap för verksamheten och dess utveckling.

Individbaserad systematisk uppföljning kan belysa frågor som

  • Vilka problem eller behov har våra brukare?
  • Vilka insatser får våra brukare?
  • Har brukarnas situation förändrats efter insatserna?
  • Når vi de mål vi satt upp tillsammans med våra brukare?
  • Vad tycker brukarna om insatserna?
  • Speglar våra insatser brukarnas behov?

Syftet med uppföljningen avgör vilka frågor som ska besvaras och därmed vilka uppgifter som behövs, men strukturerad information är en förutsättning. Ofta används både data som hämtas från verksamhetssystem och annan information, som samlats in enligt syftet. Därför behöver sammanställningen ofta göras i ett annat verktyg, där informationen också kan analyseras.

Stöd från SKR för att arbeta med ISU

SKR stöttar kommuner och verksamheter i arbetet med individbaserad systematisk uppföljning, bland annat genom att erbjuda utbildningar i ISU både nationellt och regionalt. Utbildningarna kan anpassas utifrån kommunernas behov.

Mycket av de stödmaterial som finns tas fram i samarbete med Socialstyrelsen och de regionala samverkans- och stödstrukturerna, inom ramen för Partnerskapet till stöd för kunskapsstyrning inom socialtjänsten. Här finns bland annat en webbaserad utbildning, fördjupad juridisk information samt flera exempel på lokal individbaserad systematisk uppföljning som lett till ny kunskap och förändringar i olika verksamheter.

Kunskapsguiden Länk till annan webbplats.

Följ vad som är på gång inom ISU genom SKR:s Samarbetsrum

Samarbetsrum är en digital tjänst för kommunikation och samverkan mellan kommunrepresentanter som fortlöpande vill följa vad som är på gång inom ISU, ta del av information, ställa frågor till varandra och dela dokument. Du får tillgång till samarbetsrummet genom att höra av dig till SKR:s Kontaktcenter via kontaktformuläret nedan.

Nationella kvalitetsregister i kommunerna

De nationella kvalitetsregistren är viktiga källor för uppföljning och analys. Främst är det fem register som används inom kommunernas äldreomsorg. Nu visar en kartläggning att det finns användbar data för att följa upp hälso- och sjukvårdsinsatser inom socialtjänstens verksamheter i flera av de nationella kvalitetsregistren.

Registren är ett viktigt stöd för att uppnå en kunskapsbaserad och jämlik hälsa samt en resurseffektiv vård och omsorg. Inte minst ska de kunna användas i förbättringsarbete i vårdens och omsorgens verksamheter. Kommuner som använder kvalitetsregister har kunnat visa på ökad kunskap och förbättrade arbetssätt.

Fem register används idag i kommunerna

För närvarande finns drygt hundra nationella Kvalitetsregister i drift med gemensamt ekonomiskt stöd från sjukvårdshuvudmännen och staten. Av dessa är det fem som används av kommunerna, främst inom äldreomsorgen:

  • Svenska Palliativregistret
  • SveDem
  • BPSD-registret
  • Senior alert
  • RiksSår

De insatser som registreras är hälso- och sjukvårdsinsatser då det saknas juridiskt stöd för kvalitetsregister i socialtjänsten.

Under åren 2020-2023 så bidrar kommunerna särskilt till utveckling av stöd för kunskapsstyrning och i denna gemensamma satsning ingår även utveckling av kvalitetsregistren.

Data från fler kvalitetsregister kan användas av kommunerna

I rapporten Nationella kvalitetsregister – en möjlig kunskapskälla för socialtjänsten? framgår att flera nationella kvalitetsregister innehåller information som skulle kunna bidra till ökad kunskap om grupper och verksamhetsområden i socialtjänsten respektive den kommunala hälso- och sjukvården.

Rapporten har tagits fram inom ramen för SKR:s arbete med att ge socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården stöd för ett mer kunskapsbaserat arbetssätt.

Nationella kvalitetsregister - en möjlig källa för socialtjänsten Länk till annan webbplats.

Kartläggningen resulterade i fyra övergripande insikter:

  • Flera nationella kvalitetsregister innehåller information, som skulle kunna bidra till socialtjänstens respektive den kommunala hälso- och sjukvårdens kunskap om sina målgrupper och verksamhetsområden. Relevansen varierar mellan olika register. Detta till exempel utifrån vilka uppgifter som ingår men också sett till registrens täckningsgrad.
  • Nationella kvalitetsregister kan ge information om olika uppföljningsområden. De flesta identifierade måtten/indikatorerna ger emellertid information om målgruppernas förutsättningar och behov.
  • Register med relevant information berör flera olika målgrupper och verksamhetsområden inom socialtjänsten samt den kommunala hälso- och sjukvården. Flera register berör personer med nedsatt funktionsförmåga och många register innehåller information om målgruppen äldre.
  • Kanaler för spridning av den kunskap som finns i registren behöver utredas vidare.

Nationella kvalitetsregister på kunskapsstyrningvard.se Länk till annan webbplats.

Övrigt stöd för uppföljning inom socialtjänsten

Det finns flera verktyg och metoder som för att följa upp kvalitets och resultat i socialtjänstens verksamheter.

Brukarundersökningar

Brukarundersökningarna inom socialtjänsten har genomförts årligen med start 2014. Syftet är att ta reda på hur brukarna upplever kvaliteten i verksamheterna, som underlag för utvecklings- och förbättringsarbete. För närvarande genomförs brukarundersökningar inom områdena funktionshinder, individ- och familjeomsorg samt placerade barn och unga.

Öppna jämförelser

Öppna jämförelser av socialtjänsten presenteras årligen i form av indikatorer för nio verksamhetsområden. De flesta indikatorerna baseras på enkätdata genom den kommunundersökning som Socialstyrelsen skickar ut till samtliga kommuner. Inom vissa områden finns även indikatorer som baseras på registerdata till exempel inom ekonomiskt bistånd och äldreomsorg.

SKR samarbetar med Socialstyrelsen om indikatorerna och resultaten publiceras i Kolada. För funktionshinderområdet och äldreomsorgen publiceras även Öppna Jämförelser på enhetsnivå. Mer information finns hos Socialstyrelsen.

Öppna jämförelser, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.

Handbok Öppna jämförelser socialtjänst

SKR har tagit fram en handbok för att ge kunskap om hur kommunerna med utgångspunkt i Öppna jämförelser kan analysera sina resultat och prioritera i sitt förbättringsarbete. Handboken är tänkt att användas som ett verktyg och hjälpmedel i arbetet med analys av resultaten från Öppna jämförelser. Den kan till exempel användas i studiecirklar. FoU Västerbotten har utformat handboken i uppdrag från SKR.

Handbok för öppna jämförelser inom socialtjänsten, december 2013 (pdf) pdf, 2 MB.

Systematisk uppföljning av stöd till våldsutsatta

I projektet SU-Kvinnofrid får kommuner stöd att systematiskt följa upp socialtjänstens insatser till våldsutsatta på individnivå. Syftet är att ge kommuner både stöd för uppföljning, kunskap och underlag för att utveckla verksamheten. Projektet genomfördes första gången 2019-2020, och 2021-2023 startade en ny omgång.

Systematisk uppföljning av stöd till våldsutsatta

KKiK – Kommunens Kvalitet i Korthet

Kolada är en öppen och kostnadsfri databas för kommuner och regioner, som ger möjligheter till uppföljning, jämförelser och analyser. Kolada innehåller flera tusen nyckeltal för olika verksamhetsområden, bland annat socialtjänsten.

Här finns också de nyckeltal som ingår i Kommunens Kvalitet i Korthet, KKiK, som redovisar och jämför resultat inom områden som är av stort intresse för invånarna.

Kartläggning av socialtjänstens insatser

SKR har tillsammans med kommunerna kartlagt vilka insatser som ges i socialtjänsten, hur dessa ges och vilka insatser kommunerna skulle vilja erbjuda utan biståndsbeslut vid en eventuell lagändring.

Frågan om en mer kunskapsbaserad socialtjänst har återigen aktualiserats i och med slutbetänkandet ”En hållbar socialtjänstlag”. Hösten 2021 identifierade SKR och SKR:s socialchefsnätverk därför behovet av att kartlägga socialtjänstens insatsutbud. En enkät skickades ut till samtliga kommuner och i juni 2022 publicerades resultatet i en rapport.

Kartläggningen är den första i sitt slag och resultatet visar bland annat att antalet utförda insatser varierar mycket mellan kommunerna, och att det finns en efterfrågan på att ge insatser utan biståndsbeslut givet en framtida lagändring.

SKR ser kartläggningen och ett fortsatt arbete med resultatet som ett viktigt steg på vägen mot en mer kunskapsbaserad socialtjänst.

Rapport Kartläggning av socialtjänstens insatser Länk till annan webbplats.

Stöd för att arbeta vidare med resultatet

Resultatet kan användas på många sätt både nationellt, regionalt och lokalt. Till exempel kan rapporten fungera som en utgångspunkt för en lokal genomgång av vilka insatser som finns tillgängliga och vilka behov som tillgodoses genom dessa. Det möjliggör också samverkan mellan kommuner, och gemensamma inventeringar av vilket stöd som kan finnas tillgängligt vid exempelvis avtalssamverkan.

Avtalssamverkan

Workshopunderlag har tagits fram som stöd för kommunerna att länsvis dra nytta av rapporten, och hur län och kommuner kan ta avstamp i denna för att göra omställningen till en mer hållbar socialtjänst. Alla underlag finns tillgängliga för länens RSS-ledare.

Workshopunderlagen är ett led i att stödja kommuner att finna länsövergripande lösningar på gemensamma problem, och därför är mottagare av detta material landets RSS:er som kommer att bjuda in alla länets kommuner. Underlagen är utformade för att flexibelt kunna möta lokala förutsättningar, och det finns inget som hindrar att en eller flera kommuner som ett komplement väljer att använda underlagen för att fördjupa det egna arbetet, eller ett gemensamt arbete kring ett visst område.

Workshopunderlagen omfattar ett användarhandbok för upplägg och genomförande, dokumentationsstöd, Powerpoint-presentation, en analysrapport och resultatet nedbrutet på läns- och kommunnivå.

Kartläggningens genomförande

SKR har inventerat och sammanställt ett stort antal möjliga insatser med förklaringar som beskriver insatserna. Kartläggningen är baserad på denna genomgång.

Sammanställning av insatser med förklaringar (pdf) pdf, 2 MB.

Kartläggningen inkluderar inte ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadspolitiska åtgärder, familjerätt eller insatser som ges enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).

Insatserna har kategoriserats utifrån insatstyp och redovisas per verksamhetsområde:

  • Barn och unga
  • Äldre
  • Funktionshinder
  • Missbruk och beroende
  • Socialpsykiatri
  • Våld i nära relationer

Bakgrund och syfte med kartläggningen

Bakgrunden till enkäten är slutbetänkandet ”Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag” (SOU 2020:47). I betänkandet föreslås bland annat att socialtjänsten tydligare ska inrikta verksamheten mot förebyggande insatser, att socialtjänsten ska planera sina insatser för enskilda inom samtliga verksamheter och då särskilt beakta behovet av tidiga och förebyggande insatser samt att kommunerna ska få möjlighet att tillhandahålla insatser utan föregående behovsprövning och biståndsbeslut. Därutöver föreslås att socialtjänstens verksamhet ska bedrivas i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

I betänkandet identifieras behov av förändringar för att socialtjänsten framgent ska kunna leverera svar på morgondagens utmaningar. Sammantaget innebär förslaget till en ny socialtjänstlag en omställning av socialtjänstens organisering, arbetssätt och metoder. SKR ser behovet av en omställning utifrån betänkandets analyser och slutledningar oaktat hur framtida förslag till ändringar i lagstiftningen ser ut.

Syftet med kartläggningen har varit att ta fram ett kunskapsunderlag kring insatser inom ramen för socialtjänstens område att utgå från vid utvecklingen av en mer kunskapsbaserad socialtjänst och använda materialet för att stötta kommunerna i omställningen av socialtjänstens verksamheter: lokalt, regionalt och nationellt

Publiceringsinformation

Innehåll på sidan

Till toppen av sidan