Transporter och resande

Kommuner och regioner spelar viktiga roller för att skapa ett transporteffektivt samhälle med minskat bilberoende och ökad gång-, cykel och kollektivtrafik. Möjligheterna finns såväl i samhällsplaneringen som i den egna verksamheten.

Hållbart resande handlar i första hand om resandet med hållbara färdmedel såsom gång, cykel och kollektivtrafik och i andra hand om effektivare bilanvändning. Kommuner och regioner har stora möjligheter att påverka medborgarnas och den egna organisationens resande genom att skapa förutsättningar att göra hållbara val.

Kommuners och regioners verksamheter transporter vidare varor och tjänster. Genom att byta transportslag, byta ut till fossilbränslefria och bränslesnåla fordon, undvika onödiga transporter eller effektivisera och optimera transporterna att har kommuner och regioner stor möjligheter att minska utsläppen.

Strategi för hållbart transportsystem, LundaMaTS, gör att Lund uppfyller sina klimatmål

År 1999 beslutade Lunds kommun om en strategi för ett hållbart transportsystem – LundaMaTS. Detta la grunden för ett offensivt arbete som fått biltrafiken att minska, trots att staden fortsatt växa kraftigt. De första två versionerna av strategier utgick från klassisk indelning enligt fordonstyp och verksamheter. Den senaste versionen LundaMaTS III är istället fokuserad på flera av samhällsutvecklingens områden.

Uppdraget att samordna LundaMaTS arbete ligger hos tekniska nämnden och bedrivs av en arbetsgrupp med förvaltningen tillsammans med stadsbyggnadskontoret, miljöförvaltningen och kommunkontorets miljöstrateger. Varje år hålls även möte med representanter från grannkommuner, region, länstrafikbolag, polisen, kommunala parkeringsbolaget, Trafikverket, och många fler.

Projekt samordnas runt en aktionslista, där nya idéer samlas och prioritering görs. Exempel på insatser är en offensiv parkeringsnorm, satsningar på cykelinfrastrukturen, ökning av fossilfria kommunala transporter, kampanjer för att stimulera till mer hållbart och säkert resande, micromobilitslösningar, ett kvarter med bilfritt boende, invigning av en modern spårväg mellan Lunds C och ESS i Brunnshög etc.

Resultat av arbetet hittills

  • Utsläppen av koldioxiden från trafiken i kommunen har minskat med 3,25 procent per år per invånare (mål 2,5 procent per år).
  • Målet att 70 procent alla resor inom Lunds kommun ska ske med kollektivtrafik, gång och cykel har nåtts med råge.
  • Motorfordonstrafiken per invånare på det kommunala vägnätet har minskat.
  • Den fysiska tillgängligheten för funktionshindrade, barn och äldre har årligen ökat.

Fördjupning

Lärande exempel: Strategi för hållbart transportsystem gör att Lund uppfyller sina klimatmål

LundaMaTs III strategi, Lunds kommun

Kontaktpersoner

Per Eneroth
Trafikstrateg Stadsbyggnadskontoret, Lunds kommunper.eneroth@lund.se

Anna Karlsson
Projektledare Tekniska förvaltningen, Lunds kommunanna.karlsson@lund.se

Gröna resplaner i Linköping – hållbart resande till arbetsplatser

Linköpings kommun arbetar med flera gröna resplaner för att öka andelen hållbara resor till, från och inom arbetet i kommunen. Bakgrunden till arbetet med kommunens gröna resplaner är att kommunen redan 2012 satte det ambitiösa klimatmålet att bli koldioxidneutralt 2025 (det nuvarande målet är att uppnå netto-noll växthusgasutsläpp senast 2045). Arbetet med gröna resplaner är utgör en integrerad del av kommunens verksamhet och utvecklas löpande.

Åtgärder i de gröna resplanerna inkluderar mobility management-åtgärder som informationskampanjer om hållbart resande, samt fysiska åtgärder som fler cykelställ och laddstolpar. Arbetsprocessen för att ta fram resplanerna består av sju steg, från att hitta kontaktpersoner till att utvärdera arbetet.

Sedan 2015 finns en grön resplan för kommunens anställda och sedan 2017 för Linköpings Science Park. Under perioden 2018–2020 togs fyra nya gröna resplaner fram för områdena Saab i Tannefors, Linköpings universitet campus Valla, cityområdet i Linköping och Garnisonsområdet. Därefter har även grön resplan för det nybyggda området Ebbepark tillkommit. Sedan 2021 arbetar kommunen även med gröna resplaner för skolor. De skiljer sig lite från planer som riktar sig mot arbetsplatser då de fokuserar lika mycket på trafiksäkerhet som på hållbart resande.

Resultat av arbetet hittills

  • Stora hälsovinster hos medarbetarna.
  • Ökad dialog mellan aktörer som Östgötatrafiken och stora arbetsplatser.
  • Minskade koldioxidutsläpp över tid från resor till och från arbetet.
  • Positivt mottagande av åtgärderna från samarbetspartners.

Fördjupning

Lärande exempel: Gröna resplaner i Linköping – hållbart resande till arbetsplatser

Gröna resplaner, Linköpings kommun

Kontaktpersoner

Johanna Thidell
Miljösamordnare för hållbart resande, Linköpings kommun
johanna.thidell@linkoping.se

Med visionen att hållbart resande ska vara norm i Västra Götaland

Sedan 2016 innefattar det regionala trafikförsörjningsprogrammet i Västra Götaland inte bara kollektivtrafik utan även cykel, gång och kombinationer av olika aktiva och hållbara transportsätt.

I samband med detta initierades även ett arbete med beteendepåverkan och ett flertal olika initiativ för att påverka människors beteende och attityder till hållbart resande etablerades. Flera av dessa genomförs i nära samverkan med länets 49 kommuner. Samtliga projekt följs upp och resultaten visar att beteendepåverkande projekt har effekt. Arbetet är idag en naturlig del i Västtrafiks arbete och en del i att nå visionen om att hållbart resande ska vara norm.

Resultat av arbetet hittills

  • Vintercyklist, ett regionalt-kommunalt samarbete där invånare erbjuds vinterdäck i utbyte mot ett löfte om att cykla under vintermånaderna.
  • Buss Ohoj!, vikcyklar lånas ut till invånare för att det ska kunna kombinera cykel med alla kollektivtrafikens fordon.
  • Elcyklist, elcyklar lånas ut till olika målgrupper i syfte ge invånare möjlighet att testa på om en elcykel kan vara ett alternativ till att resa med bil.
  • På Egna Ben, ett koncept som integreras i skolundervisningen och som syftar till att få fler barn att ta sig till skolan på egna ben och inte bli skjutsade till skolan.

Fördjupning

Lärande exempel: Med visionen att hållbart resande ska vara norm i Västra Götaland

Kontaktperson

Karin Ryberg
Strateg Kampanj & Påverkan, Västtrafikkarin.ryberg@vasttrafik.se

Utveckling av cykelleder för rekreation och turism i Skåne

Utbudet av ledinfrastruktur av hög kvalitet har ökat markant under några få års tid i Skåne. Bakom ligger ett långsiktigt och strategiskt utvecklingsarbete med målsättningen att skapa en finmaskig, kvalitetssäkrad och attraktiv ledstruktur samt att koppla ihop cykellederna med annan ledbaserad infrastruktur såsom vandring, mountainbike och paddling.

Region Skåne är ledhuvudman för de nationella cykellederna Sydostleden och Sydkustleden och den regionala Cykelleden Skåne. Till grund för arbetet finns en handlingsplan som sträcker sig fram till 2030 och som inkluderar flera typer av rekreativa leder. Framgångsfaktorer har bland annat varit politisk förankring, bra förstudier och tidigt och kontinuerligt dialog med kommuner som berörs av lederna.

Resultat av arbetet hittills

  • Att Skåne har del av Sydostleden och Sydkustleden som tillsammans med Kattegattleden utgör 90 mil av sammanhängande cykelled. Cykelleden Skåne kompletterar med ytterligare 57 mil direkt anslutande cykelled.
  • En finmaskighet kring ledstruktur har uppnåtts och öppnar tydligare möjligheter för enskilda kommuner att koppla på lokala leder till ledsystemet.

Fördjupning

Lärande exempel: Utveckling av cykelleder för rekreation och turism i Skåne

Rapport: Cykelleder för rekreation och turism – klassificering, kvalitetskriterier och utmärkning, Trafikverket

Kontaktperson

Lina Jönsson
Projektledare och ledutvecklare Cykelleden Skåne, Sydostleden, Sydkustleden och Skåneleden, Region Skåne
lina.em.jonsson@skane.se

Region Skåne – från idé till supercykelväg

Region Skåne har under flera år arbetat med att utveckla Supercykelvägar i Skåne tillsammans med kommuner och Trafikverket – anpassade cykelvägar för pendling till arbete och studier. 2019 lanserades "Koncept för supercykelvägar i Skåne" för att kunna gå från idé till handling med visionen:

Supercykelvägar i Skåne är välkända cykelvägar som erbjuder hög framkomlighet, komfort, trafiksäkerhet och trygghet. Genom supercykelvägarna blir cykeln ett naturligt val för vardagens resor även på längre sträckor.

Efter konceptet lanserades 2019 har ett omfattande arbete pågått för att:

  • Förankra arbetet internt i organisationen samt externt.
  • Identifiera brister och åtgärder på utpekade cykelvägar.
  • Utveckla samt säkra en finansieringsmodell.
  • Ta fram metoder för utvärdering samt uppföljning.
  • Visuellt koncept samt principer för vägvisning och skyltning.
  • Ett omfattande dialogarbete för att samordna arbetets aktörer och insatser.

2023 lanserades de två första Supercykelvägarna i Skåne och det pågår ett aktivt arbete på flera sträckor i Skåne och flera supercykelvägar kommer lanseras kommande åren.

Fördjupning

Lärande exempel: Region Skåne – från idé till supercykelväg

Koncept supercykelvägar i Skåne, Region Skåne

Utvärderingsverktyg för supercykelvägar, Region Skåne (Excel)

Kontaktperson

Lisa During Janson
Infrastrukturstrateg Region Skåne
lisa.during@skane.se

Kommunal samordnad varudistribution på Södertörn har minskat CO2-utsläppen med 88 procent

År 2013 beslutade de åtta Södertörnskommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem och Tyresö att införa samordnad varudistribution med målsättningen att minska klimatpåverkan, optimera och därigenom minimera antalet leveranser till kommunens verksamheter samt öka trafiksäkerheten kring verksamheter såsom skolor.

Införandet utfördes i projektform då stora delar av försörjningskedjan och organisationen påverkades. Utöver upphandling och införande av nya distributionslösningen tog även projektet fram nya processer och underlag för upphandling av varor, leverantörsanslutning, beställning av varor, fakturering samt uppföljning. Parallellt med införandet införde även några av kommunerna e-handelsstöd (inköpssystem) för att förbättra förutsättningarna för informationsutbyte mellan köpare, säljare och transportör.

Första leveransen med den nya distributionslösningen skedde i mars 2015. Idag distribuerar 25 varuleverantörer sitt gods till en upphandlad distributionscentral som konsoliderar och levererar godset samlastat till kommunens verksamheter.

Resultat av arbetet hittills

  • 88% minskning av koldioxidemissioner från varutransporter.
  • Dryg halvering av antalet lastbilar som trafikerar verksamheterna.
  • Minskade felleveranser.
  • Ökad säkerhet runt känsliga enheter som skolor och förskolor.

Fördjupning

Lärande exempel: Kommunal samordnad varudistribution på Södertörn har minskat CO2-utsläppen med 88 procent

Kontaktpersoner

logistik@upphandlingsodertorn.se

Lena Karlsson
Teamleader, Centrala förvaltningsorganisationen för samordnad varudistribution
lena.karlsson@haninge.se

Tom Ekström
Inköpslogistiker, Centrala förvaltningsorganisationen för samordnad varudistribution
tom.ekstrom@haninge.se

Minskad miljöpåverkan genom färre fossildrivna sjukvårdstransporter, Region Uppsala

Region Uppsala antog 2011 ett miljöprogram med målsättningen att minska miljöpåverkan från betalda patientresor, dvs resor med taxi, buss, flyg, tåg, bil som Region Uppsala betalar ersättning för. Region Uppsala genomför årligen cirka 700 000 mil i sjukresor taxi.

För att minska miljöpåverkan har ett antal åtgärder vidtagits. Åtgärder inkluderar upphandling av fossilfria transporter, ökad patientkontakt via telefon och video, samordning av sjukresor och färdtjänst samt gratis kollektivtrafik för patientbesök.

Uppföljning av Regionens arbete visar att åtgärderna bidragit till att miljöpåverkan från betalda patientresor minskat avsevärt.

Fördjupning

Lärande exempel: Minskad miljöpåverkan genom färre fossildrivna sjukvårdstransporter

Kontaktperson

Jan Wikström
Miljöstrateg, Miljöenheten, Region Uppsala
jan.wikstrom@regionuppsala.se

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.