Planering och byggande

Luleå kommun har en antagen grönplan för utvecklingen av stadens gröna strukturer och naturmiljöer. Planen omfattar Luleås stadsbygd samt byarna Bensbyn, Rutvik, Sunderbyn och Råneå.
Grönplanen utgör ett viktigt ett underlag i kommunens planarbete. Den utgör ett stöd i prioriteringen mellan olika typer av intressen och ska säkerställa att ekosystemtjänster integreras i den fysiska planeringen samt i drift- och underhåll.

I grönplanen finns fyra mål, med tillhörande planeringsriktlinjer och åtgärder:

• Mål 1. Grönstrukturens värden och funktioner är väl integrerade i planerings- och beslutsprocessen samt i drift och underhållsarbetet.
• Mål 2. Luleå har en sammanhängande grönstruktur med utrymme för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
• Mål 3. Luleå har en stark identitet som en grön, attraktiv stad med god tillgång till parker, natur och stränder.
• Mål 4. Grönstrukturen används för att klimatanpassa stadsbygden.

Planen innehåller ett antal planeringsverktyg som fungerar både som analysmetoder och planeringsunderlag såväl som metoder för uppföljning och kompensation. Dessa utgörs av grönplanens ekosystemtjänstkartläggning, spridningsanalys och grönytefaktor. Andra verktyg som lyfts är ekologisk kompensation och Boverkets verktyg ESTER. I grönplanen beskrivs även grönstrukturen mer ingående för kommunens olika stadsdelar och för varje stadsdel finns även en målbild utifrån identifierade behov och utvecklingsmöjligheter.

Planen är ett levande dokument som kommer uppdateras i framtiden för att inkludera fler områden. Det finns också planer på att lägga till ett tydligare barnperspektiv, grönstrukturens koppling till kultur och evenemang, samt belysa frågor som rör belysning med hänsyn till trygghet, tillgänglighet och ljusföroreningar.

Resultat av arbetet hittills

• Ekosystemtjänster vägs in vid fler skeden såsom vid byggdialog, detaljplaneplanering, bygglov, investeringar och driftplanering.
• Riktlinjer för utegym, lekplatser (lekotoper) och hundrastning.
• Målbilder för skötsel av tätortsnära natur.
• Kartläggning av ängar för biologisk mångfald (LONA-projekt).
• Utredningsuppdrag för restaurering av våtmark (LOVA-projekt).
• Bidrag till och anläggandet av en ny park vid Kronandalen med fokus på naturbaserad växtlighet och dagvattenhantering.
• Planeringen av stadsdelen Kronan i centrala Luleå som genomsyras av naturbaserade lösningar.
  

Fördjupning

Grönplan Luleå, Luleå kommun
Kronan - en ny stadsdel, Luleå kommun

Kontaktperson

Michael Öhman
Stadsträdgårdsmästare, Luleå kommun
michael.ohman@lulea.se

Träbyggande i Växjö – från strategi till handling

År 2004 tog Växjö kommun fram sin första kommunala träbyggnadsstrategi och har sedan dess arbetat aktivt för att öka byggandet i trä i kommunen och verka för en utveckling av den regionala träbyggnadsindustrin.

Bakgrunden till Växjö kommuns träbyggnadsengagemang är kommunens hållbarhetsmål då trä som byggmaterial är icke-fossilt, cirkulärt, förnybart och binder koldioxid under en byggnads livslängd. I kommunens träbyggnadsstrategi slås det fast att användandet av trä i det kommunala bolagens byggande ska öka, men även att de privata aktörerna ska stimuleras till att bygga mer i trä.

Växjö kommuns arbete har bland annat lett fram till framväxten av området Välle Broar, innovation inom träbyggnation samt profilering av den moderna trästaden Växjö.

Medskick till den som tar del av exemplet

• Eniga politiker över partigränser som vågar ta beslut möjliggör långsiktigt strategiskt arbete.
• Samverkan med näringsliv, akademi och den offentliga sektorn är en nyckelfaktor för att kunna förflytta sig från mål till genomförande.
• Våga ställa krav i till exempel markanvisningstävlingar.
• Låt de kommunala fastighetsbolagen visa vägen genom att få ett mål att sträva mot.
• Delta i nätverk för att dela och få kunskap.

Fördjupning

Lärande exempel: Träbyggande i Växjö – från strategi till handling

Träbyggnadsstrategi, Växjö kommun (PDF)

Trästaden, Växjö kommun

Kontaktpersoner

Olivia Thim
Fastighetsstrateg, VÖFAB, Växjö fastighetsförvaltning AB
olivia.thim@vofab.se

Handslag för cirkulärt byggande – ett Göteborgsinitiativ för en storskalig återbruksmarknad

Göteborgs Stad har initierat “Handslag för cirkulärt byggande” för att öka återbruk och cirkulära lösningar vid ny- och ombyggnation. Initiativet involverar 50 privata och offentliga fastighetsägare som signerat en avsiktsförklaring där de lovar att skala upp arbetet med cirkulärt byggande.

Avsiktsförklaringen innehåller en lång rad löften bland annat innefattar de att dela erfarenheter och goda exempel, utveckla kompetens, ställa krav och sätta egna mål för återbruk.
Siktet är inställt på att etablera en väl utvecklad återbruksmarknad med fler mellanlager för återbruksmaterial, nya aktörer och långt fler produkter och tjänster för cirkulär byggnation än vad som finns idag.

Resultat av arbetet hittills

• En majoritet av aktörerna har utvecklat cirkulära arbetssätt.
• Flera aktörer har börjat ställa krav på återbruk vid upphandlingar.
• Ökad inventering av återbrukbart material.
• Nya jobb och företag har skapats inom återbruksområdet.
  

Fördjupning

Lärande exempel: Handslag för cirkulärt byggande – ett Göteborgsinitiativ för en storskalig återbruksmarknad

Handslaget – initiativ för cirkulärt byggande och återbruk, Business region Göteborg

Kontaktperson

Susan Runsten
processledare Samverkan & Innovation, Business Region Göteborg
susan.runsten@businessregion.se

Västra Götalandsregionens färdplan för klimat och återbruk minskar byggandets klimatpåverkan

För att Västra Götalandsregionens ska nå sina miljömål till 2030 krävs en stor omställning. En analys som uppskattar de inköpsrelaterade klimatutsläppen från 2016 visar att utsläppen från Västra Götalandsregionens byggverksamhet står för omkring 13 procent av regionens klimatutsläpp. Då var investeringsbudgeten för om- och nybyggnationer omkring hälften av vad den är idag.

Regionens fastighetsförvaltningen har därför tagit fram och antagit en Färdplan för klimat- och återbruksmål som omfattar både om- och nybyggnationer. Färdplanen syftar till att minska klimatpåverkan från byggmaterial och säkerställa att byggprodukter ingår i ett cirkulärt system.

Resultat av arbetet hittills

• Fastighetsförvaltningen har en tydligare styrning kring framtagande och genomförande av åtgärder för att nå målen.
• Åtgärderna drivs som ett genomförandeprojekt med förvaltningsledningen som styrgrupp och olika delprojektledare för de olika omställningsområdena som pekas ut i färdplanen.
• Inom fastighetsförvaltningen har arbetet bidragit till en ökad medvetenheten om klimat- och återbruksmålen och stärkt benägenheten att integrera kraven i tidiga skeden i projekt.
• Som ett led i arbete har kortare miljöutbildningar för samtliga hållits.
  

Fördjupning

Lärande exempel: Färdplanen för klimat och återbruk minskar byggandets klimatpåverkan

Klimat- och återbruksmål i Västfastigheters byggprojekt Färdplan 2021–2030, Västra Götalandsregionen (PDF)

Kontaktpersoner

Kristina Käck
Energi- och miljöchef, Västfastigheter
kristina.kack@vgregion.se

Sara Wester
Miljöstrateg, Västfastigheter
sara.wester@vgregion.se

Minskad klimatpåverkan och klimatanpassning i nya stadsdelar, rapport om kommunala erfarenheter

SKR har tagit fram en rapport om minskad klimatpåverkan och klimatanpassning i nya stadsdelar baserad på erfarenheter från sex kommuner som alla tagit sig an stora samhällsbyggnadsprojekt. Rapporten är tänkt som ett tillskott till den diskussion och planeringsaktivitet som sker lokalt kring hur klimatfrågan praktiskt kan hanteras i stadsbyggnadssammanhang.

Rapporten och lärande exempel

Rapport: Minskad klimatpåverkan och klimatanpassning i nya stadsdelar

Lärande exempel: Samverkan och nätverkande i Umeå för hållbar stadsutveckling
Lärande exempel: Landvetter Södra – en kommande världsutställning?
Lärande exempel: Östra Ramlösa – en grön och attraktiv stadsdel för barnfamiljer?