Medborgarnas omställning

Frågor om hållbarhet och cirkulär ekonomi har varit högt prioriterade i Karlstad i många år och är en given del av kommunens verksamhet. 2018 påbörjade kommunen satsningen Sharing Towns, eller ”Karlstad delar” som satsningen kallades lokalt, med fokus på att stärka delningsekonomin och minska miljöpåverkan från konsumtion.

Arbetet delades in i tre arbetspaket: att stärka utbudet av delningslösningar, att stärka efterfrågan på dessa lösningar och att förbättra de övergripande förutsättningarna. Exempel på delningslösningar som utvecklats är Fritidsbanken för utlåning av sport- och fritidsutrustning, Rekoroben för utlåning av kläder och Sola Byggåterbruk för återanvändning av byggmaterial. Kommunen har också tagit fram en handbok för att stötta andra små och medelstora kommuner i deras arbete med delningsekonomi.

Resultat av arbetet hittills

• Tolv nya delningstjänster har tillkommit och sju befintliga har vidareutvecklats.
• Andelen invånare som lånar eller hyr något har ökat.
• En stabil och mycket positiv syn på delningsekonomi bland invånarna, med 94 % som har en positiv inställning.
• Handboken har fått mycket positivt mottagande.
• Minskad miljöpåverkan i kommunen tack vare ökad delningsekonomi.
  

Fördjupning

Lärande exempel: Så kan kommunerna få fart på delningsekonomin – lärdomar från Karlstad

Handbok för delningsekonomi, Karlstad kommun

Kontaktperson

Henric Barkman
Projektledare, Karlstad kommun
henric.barkman@karlstad.se

Intern kompetensutveckling för miljömässig hållbarhet, Vara kommun

Vara kommun genomförde under 2022 och 2023 en omfattande kompetenssatsning för alla anställda med fokus på miljömässig och social hållbarhet. Målet var att öka medvetenheten och kunskapen hos kommunens anställda för att främja hållbara val och beteenden både på individ- och verksamhetsnivå. Satsningen bestod av tematiska “lärresor” som inkluderade digitala utbildningar, uppdrag och workshops.

En av lärresorna fokuserade specifikt på miljö- och klimatfrågor och utgick från kommunens miljöstrategi, som innehåller tre fokusområden: en energieffektiv och fossiloberoende kommun, en cirkulär och resurseffektiv kommun, samt en kommun som vårdar naturen och främjar biologisk mångfald. Lärresan syftade till att lära medarbetare mer om vad fokusområdena kan innebära för enskilda individer såväl som för kommunorganisationen.

Resultat av arbetet hittills

• Alla kommunens medarbetare har deltagit i de digitala utbildningarna.
• Cirka 1 100 av totalt 1 400 medarbetare har deltagit i fysiska träffar.
• Enkätresultat och dialog med chefer visar att kunskapen om hållbarhet har ökat hos anställda.
  

Fördjupning

Lärande exempel: Intern kompetensutveckling för miljömässig och social hållbarhet, Vara kommun

Kontaktperson

Rosanna Stridell
Hållbarhetsstrateg, Vara kommun
rosanna.stridell@vara.se

Maria Carlsson Torp
Verksamhetsutvecklare, Vara kommun
maria.carlsson-torp@vara.se

Konsumtionskompassen – verktyg för att analysera klimatfotavtryck på lokal nivå

Konsumtionskompassen ett digitalt verktyg som kan användas av Sveriges kommuner för att illustrera, analysera och minska utsläppen från hushållens konsumtion. Verktyget har utvecklats av Stockholm Environment Institute (SEI) i nära samarbete med Kalmar och Umeå kommun.

Rent konkret går det att med verktyget bryta ner utsläppen till postnummernivå och illustrera vilka konsumtionskategorier (såsom transporter, livsmedel, boende etc.) som utgör “hotspots”.

Syftet med konsumtionskompassen är:

• Att stödja kommunernas strategiska arbete med att minska klimatpåverkan från konsumtion på lokal nivå.
• Skapa bättre förståelse för hur konsumtionsbaserade utsläpp kan adresseras genom riktade styrmedel och åtgärder.
• Långsiktigt säkerställa en rättvis omställning med jämnare fördelning av tillgängliga resurser och minskade utsläpp för alla grupper i samhället.
  

Konsumtionskompassen har t.ex. visat att det finns en stark koppling mellan utsläpp och
inkomster (kg CO2e/person) samt att det kan finnas stora skillnader inom kommunerna. Medvetenhet om skillnader i konsumtionsmönster ökar kommunernas möjligheter att anpassa styrmedel och åtgärder som är anpassade efter hushållens skilda förutsättningar och möjliggör samtidigt ökad acceptans.

Resultat av arbetet hittills

• Ett flertalet initiativ och aktiviteter i kommuner inom dels kommunikation och dialog såsom vid samtal med politiken, medborgardialog eller vid kampanjer riktat till allmänheten. Dels som underlag till strategier, planer, mål och indikatorer inom energi- och klimatområdet.
• SEI utvecklar nu Konsumtionskompassen 2.0 med nya dataserier, nya geografiska områden (DeSO) och en förfinad beräkningsmodell som planeras lanseras under 2025.
  

Fördjupning

Konsumtionskompassen 2.0, SEI

Kontaktperson

Katarina Axelsson
Forskare och projektledare, SEI
katarina.axelsson@sei.org