Publicerad 26 april 2022

Rätt förutsättningar för ett tryggt och bra mottagande

Kommunerna och regionerna behöver tydliga spelregler för att på bästa sätt kunna hjälpa staten med flyktingmottagandet. Med rätt förutsättningar kan Sverige skapa en bra och trygg vardag för de som flyr kriget.

Staffan Isling

Regeringen har lagt fram en lagrådsremiss med förslag till ett nytt regelverk som ska omfatta mottagandet av massflyktingar. Förslaget innehåller flera bra skrivningar, bland annat ges kommunen inflytande över hur boendena ordnas fram. Lagförslaget är ett välkommet steg mot att ge kommunerna tydligare villkor som går att lita på över tid.

Det finns dock fortfarande en del oklarheter, särskilt när det kommer till boendefrågan. Regeringen föreslår ändringar som innebär en skyldighet för kommunerna att ordna fram boenden efter anvisning från Migrationsverket. Men denna lagstiftning behöver kompletteras med regelverk som förtydligar mottagandets omfattning, fördelning, prioritering och tidsfrister. Regeringen behöver, parallellt med förberedelserna för den nya lagstiftningen, arbeta fram förordningar som tydliggör detta. Det är också viktigt att staten tar ekonomiskt ansvar inte bara för flyktingarnas boenden, utan för samtliga merkostnader som uppkommer i och med mottagandet. De barn och unga som anlänt till Sverige ska erbjudas en trygg och bra miljö. Många av dem kommer att behöva särskilt stöd för att komma tillrätta i en ny förskola eller skola. Kommunerna behöver få rimliga förutsättningar att planera och finansiera sitt mottagande.

Detta grundas på en avgörande princip i svensk förvaltning. Flyktingmottagandet är ett statligt ansvar och merkostnader som tillkommer till följd av det ansvaret ska till fullo täckas av staten. Mottagandet ska finansieras genom den statliga skattebasen, inte genom att kommunerna och regionerna skjuter till medel. Finansieringen av flyktingmottagandet ska inte ställas emot välfärdens kärnuppdrag. Det är en viktig princip att värna om.

Sedan den ryska invasionen av Ukraina har kommunerna arbetat fram evakueringsplatser och förberett mottagandet i bland annat socialtjänsten, förskolan och skolan. Ett tryggt och bra flyktingmottagande kräver stora insatser från kommunens verksamheter, det handlar om betydligt mer än mat för dagen och tak över huvudet. Det finns en stor vilja bland kommunerna och regionerna att efter bästa förmåga hjälpa staten i denna svåra situation, men för att mottagandet ska fungera i hela landet behövs tydliga spelregler och förutsättningar.

I ett helt annat spår vill jag ägna några rader åt de oroligheter som drabbade flera kommuner under påskhelgen. Det var vedervärdiga bilder som nådde oss från bland annat Örebro, Norrköping och Linköping. Polisbilar sattes i lågor och stenar kastades mot de människor vars jobb det är att skydda och hjälpa oss andra. Upploppen har fått till följd att flera kommuner nu uttrycker oro för att Polismyndigheten ska godkänna andra manifestationer som riskerar att leda till oroligheter. Det är förstås oacceptabelt att våldsverkare genom hot och hat ska kunna påverka beslut i viss riktning. Samtidigt kan jag inte sluta tänka på räddningstjänsten, socialarbetarna och hemtjänstpersonalen som inte kunde ta sig igenom arbetsdagen utan livet som insats.

Demokratin är det viktigaste vi har och som samhälle ska vi göra allt i vår makt för att försvara den. Men för mig är den viktigaste frågan att säkerställa säkerheten för välfärdens medarbetare. Vi får inte glömma bort vad det värsta tänkbara utfallet är. En pappa eller mamma som går till jobbet på morgonen för att aldrig mer komma hem till sina barn. Deras trygghet går inte att tumma på. Inte ens i demokratins namn.

Staffan Isling

Tidigare krönikor

Informationsansvarig

  • Helene Lindstrand
    Presschef

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR