Publicerad 20 september 2022

Med självstyrets rötter står vi stadigt när det blåser

Den ekonomiska utvecklingen utgör en svår utmaning för kommuner och regioner. Inflationstakten och de stigande elpriserna riskerar att leda till en kostnadschock för stora delar av välfärden. Men svårt är inte omöjligt, det kräver bara mer av oss.

Staffan Isling

När jag snart summerar mina år som vd för Sveriges Kommuner och Regioner slås jag av hur oerhört turbulenta tider vi lever i. I snart tre år har hela världen vandrat från en kris till en annan. Pandemin slog till med full kraft under våren 2020 och har sedan dess hållit samhället i ett hårt grepp. I februari i år startade Ryssland krig mot Ukraina och en mänsklig tragedi utspelar sig just nu i Europa. Kriget är också ett hårt slag mot både spannmålsproduktion och energiförsörjning. Det skälver på vår jord, orkanvindar sliter i träden. Det är bra att våra kommuner och regioner har djupa rötter och står stadigt när det blåser.

Det kommunala och regionala självstyret tjänar oss som bäst när tiderna är som svårast. Det bevisades inte minst under pandemin, när regionerna och kommunerna över en natt ställde om sina verksamheter för att hantera en ny verklighet. Regionerna ställde om sjukvården till att ta hand om det stora antalet covidpatienter, genomföra masstestningar och flera vaccinationsomgångar för en hel befolkning. Kommunerna ställde om äldreomsorgen, lärde av varandra och gav medarbetarna kompetensutveckling. Skolan lyckades helt utan varsel ställa om till fjärrundervisning och säkra elevernas skolgång i vad som närmast kan liknas vid ett undantagstillstånd. Imponerande insatser som vittnar om styrkan i den kommunala och regionala förvaltningen och välfärdens verksamheter. Det framgångsrika Sverige skapas sannerligen lokalt. Erfarenheterna från pandemin blir värdefulla när vi tar oss an morgondagens utmaningar.

För även vid horisonten är molnen olycksbådande och himlen skvallrar om mörka tider. Från Paris till Berlin till halländska Hylte känner människor i sin vardag av de ekonomiska efterskalven. Inflationstakten enligt konsumentprisindex skrevs i augusti upp till 9,8 procent, en oroande utveckling som eldas på av de kraftigt stigande priserna på el och drivmedel. För några veckor sedan genomförde Europeiska centralbanken den största räntehöjningen i bankens historia och i dag lämnade svenska Riksbanken besked om att styrräntan höjs med en procentenhet. Både ECB och Riksbanken planerar ytterligare höjningar av styrräntan för att trycka upp priset på pengar och dämpa inflationen.

Detta innebär även att kostnaderna för kommuner och regioner riskerar att skjuta i höjden och att det blir svårare att klara av alla de utmaningar som skolan, vården, omsorgen och andra delar av vårt välfärdssystem ställs inför. Inflationen påverkar även kommunernas och regionernas pensionskostnader, som enligt vår beräkning blir över 40 miljarder kronor högre 2023 jämfört med 2022. Inflationen står för mer än 75 procent av de ökade kostnaderna samtidigt som det nya pensionsavtalet, som stärker villkoren för medarbetarna, ligger bakom knappt 25 procent av ökningen. I ekonomiskt tuffa tider blir det ännu viktigare att göra rätt saker på rätt sätt. Kvalitetsfrågorna behöver ligga högst upp på dagordningen och vi behöver vara lyhörda och öppna för förändringar och nya arbetssätt. Svårt är inte omöjligt, det kräver bara mer av oss.

Det är möjligt att de stigande priserna gör det nödvändigt med statliga stöd framöver, men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att mer pengar inte är lösningen på alla problem. Vi behöver också ställa om våra verksamheter för att göra det bästa av de resurser som finns. Sedan 2014 har kommuner och regioner anställt över 100 000 nya medarbetare och skjutit till mängder med resurser till välfärden. Regionernas kostnader för exempelvis hälso- och sjukvården har ökat med 25 procent i fasta priser sedan 2012. Men lösningen handlar också om att våga prova nytt, att hitta nya lösningar på gamla problem.

Inte sällan ställs relativt orimliga krav på kommuner och regioner om att öka bemanningen och höja kompetensen. Problemet är bara att personerna som ska anställas inte finns – den demografiska utvecklingen innebär att allt fler jobbannonser kommer att passera utan ansökningar. Det ställer nya krav på offentlig sektor och understryker behovet av digitala verktyg. Vid sidan av arbetet med kompetensförsörjning behöver vi jobba för att hitta smartare arbetssätt och samarbeta mer sömlöst på tvären mellan kommuner, regioner och staten. Här finns också möjligheter att pröva nya arbetsformer inom arbetet med försöksverksamheter som den särskilde utredaren Anders Teljebäck leder.

Kommunerna och regionerna har bevisat sin förmåga att inte bara ta sig igenom kriser, utan att samtidigt också utvecklas längs vägen. Med självstyrets rötter står Sverige stadigt även när det stormar. Stor rådighet för kommuner och regioner och ett starkt ansvarstagande nära medborgarna kommer hjälpa oss gå stärkta även ur denna svåra tid.

Staffan Isling

Tidigare krönikor

Informationsansvarig

  • Helene Lindstrand
    Presschef

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR