Publicerad 8 mars 2022

Jämställdhet i politiken är grundläggande för demokratin

En representativ fördelning av makt är en grundläggande fråga för demokratin. Nog har det hänt en del under det sekel som har gått sedan den allmänna rösträtten infördes i Sverige, men än har vi en lång väg kvar att vandra.

Staffan Isling

Efter införandet av allmän och lika rösträtt var skillnaden i valdeltagande femton procentenheter mellan män och kvinnor. År 1948 hade skillnaden minskat till fyra procent och först tjugo år senare röstade kvinnor och män i ungefär samma grad. Röstande i Sveriges allmänna val är – på det stora hela – en jämställd form av politiskt deltagande, dock med stora skillnader inom en kommun och mellan kommuner.

Det dröjde dock 75 år från det första allmänna valet tills det blev en jämn könsfördelning i landets kommunfullmäktige, med en andel män respektive kvinnor på mellan 40 till 60 procent. Efter det senaste valet var 44 procent av de förtroendevalda i kommunerna och 48 procent i regionerna av kvinnor. Bjurholm och Norsjö var de kommuner som uppnådde mest jämställd könsfördelning i kommunfullmäktige.

Ur ett europeiskt perspektiv är den svenska kommunpolitiken en av kontinentens mest jämställda. En studie från Rådet för kommuner och regioner i Europa (CEMR) visar att endast Island har en större andel kvinnor som är kommunstyrelseordföranden eller borgmästare. Det kan vi förvisso känna en viss stolthet över, men vi är samtidigt långt ifrån en plats där vi kan luta oss tillbaka och känna oss nöjda.

För det går också att vända på resonemanget. En större andel män än kvinnor innehar ledande politiska uppdrag och skillnaden i representation är större ju tyngre uppdraget är. Endast en av tre kommunstyrelseordföranden i Sverige är kvinnor, medan det bland regionstyrelseordförandena är varannan. Fortfarande finns ett femtiotal kommuner i landet som aldrig har haft en kvinna på den ledande posten.

Demokratiutredningen beskriver att varje val innebär ett tapp av politiker som är kvinnor. Det är helt enkelt vanligare att kvinnor gör avbrott från politiken än män och kvinnors avbrott blir ofta längre. Det är också mindre troligt att en ledamot som är kvinna blir invald i nästkommande val. Effekten blir, enligt utredningen, att färre kvinnor bygger upp den erfarenhet som efterfrågas vid utnämningar till tyngre uppdrag. Det är just sådana mönster som vi behöver bryta.

Från SKR:s sida arbetar vi på olika sätt för att stödja förtroendevalda och ledande politiker i kommuner och regioner, kvinnor som män. Varannan månad står vi också värd för en nätverksträff med toppolitiker som är kvinnor i syfte att bland annat bidra till fler kvinnor på ledande politiska positioner och i förlängningen stärka demokratin. Vi har även ett toppolitikerprogram som stödjer uppdraget som politisk ledare och fördjupar kunskaperna om att styra och leda en kommun eller en region. I dag, på Internationella kvinnodagen, har vi uppmärksammat toppolitikers ledarskap och vikten av jämställd makt i ett seminarium, som även går att se i efterhand.

SKR arbetar även för att utveckla det förebyggande arbetet mot hot, hat och våld mot förtroendevalda. Dessvärre är kvinnor mer utsatta, får motta fler sexistiska kommenterar och betalar ett högre pris för den politiska makten än män. Det här bekräftas också i en djupanalys som SKR presenterar inom några veckor över hur stor risken är att utsättas beroende på faktorer som kön och ålder.

I en annan del av Europa rasar kriget vidare, med fruktansvärda konsekvenser för Ukrainas invånare. Ryska bomber faller över städer som Cherson och Kiev. Över en och en halv miljon människor har redan flytt för sina liv. EU fattade i förra veckan beslut om att aktivera masskyddsdirektivet, vilket innebär att ukrainare som tvingats på flykt undan kriget får stanna i unionens medlemsländer i upp till tre år. De har då rätt att bland annat gå i skola och arbeta. Det är bra att EU tar ett gemensamt ansvar för dessa människor.

För kommuner och regioner kommer det förstås också att få konsekvenser. Migrationsverket har huvudansvaret för boende och bistånd till personer som får uppehållstillstånd enligt masskyddsdirektivet. Kommuner ansvarar för ensamkommande barn enligt samma ordning som gäller för asylsökande. Än så länge råder osäkerhet om var boenden kommer att etableras och hur mottagandet fördelas. Just nu är det därför oklart hur olika kommuners och regioners ansvar för skola, vård och omsorg påverkas.

Viktigast just nu är att regeringen och de statliga myndigheterna har tät dialog med kommunerna och regionerna. I morgon arrangerar SKR ett informationsmöte med Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps generaldirektör, Charlotte Petri Gornitzka, som riktar sig till landets kommun- och regiondirektörer. Vi fortsätter att följa situationen noga och har löpande kontakt med berörda myndigheter.

Staffan Isling

Tidigare krönikor

Informationsansvarig

  • Helene Lindstrand
    Presschef

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.