Publicerad 25 maj 2021

Samhällsviktiga flygplatser behöver ökat stöd från staten

Ansvaret för att upprätthålla kritisk infrastruktur för flygtrafiken vilar i dag tungt på kommuner och regioner. Men flygtransporterna är ett nationellt intresse som behöver fungera för invånarna i hela landet.

Mellan Gällivare och Stockholm är det 1 109 kilometer. Från Mora till Malmö tar det åtta timmar med tåg. För att säkra livskraftiga samhällen i hela Sverige behövs en fungerande flygtrafik. Men de regionala flygplatserna dras med stora underskott till följd av covid-19 och på många håll riskerar flygplatser att stängas. I dag har vi nio regionala flygplatser som inte har någon reguljär trafik. Det finns en stor och befogad oro över om flyget alls kommer igång igen efter krisen.

Enligt Tillväxtverkets beräkningar lever en fjärdedel av alla invånare i glesbygd eller tätortsnära landsbygd. De regionala flygplatsernas överlevnad är inte en fråga på marginalen, den påverkar vardagen för över två miljoner svenskar. Flyget är ingen lokal eller regional angelägenhet – det skapar sociala och ekonomiska förutsättningar för hela Sverige.

När pandemin slog till minskade Trafikverket och flygbolagen på flygtrafiken till Gällivare, Hagfors och andra flygplatser med trafikplikt. Den minskade trafiken innebär ett hårt ekonomiskt slag för flygplatserna, som nu riskerar att läggas ned om inte staten tar ett större ekonomiskt ansvar. För exempelvis Gällivare med omnejd vore en nedläggning bekymmersam. En fungerande flygtrafik är i många glesbygdskommuner en grundförutsättning för att kunna erbjuda den tillgänglighet som krävs.

Dessutom tillgodoser flygplatserna näringslivets behov av snabba transporter av kritiska komponenter och personal. Sverige är ett avlångt och glesbefolkat land. Om rikspolitikerna i Stockholm menar allvar med att hela landet ska leva behöver de också på allvar värna flyginfrastrukturen och flygtrafikens fortlevnad.

De regionala flygplatserna är också en grundsten i samhällets krisberedskap. Vid skogsbränderna 2014 och 2018 var de regionala flygplatserna helt nödvändiga för brandflyget. Nu under pandemin används de till livsavgörande sjuktransporter för covid-19-patienter. Det är inte rimligt att kommuner och regioner ska finansiera stora delar av en flyginfrastruktur som är av nationellt intresse.

I normalfallet ger staten beredskapsersättning till tio utpekade beredskapsflygplatser, men i verkligheten bidrar praktiskt taget alla flygplatser till att säkerställa akuta patientflygningar och flygtransport för myndigheter som till exempel Sjöfartsverket, Kustbevakningen och MSB. Om flygplatserna tvingas att stängas riskerar vi att stå utan landningsbanor för rent livsviktiga flygningar. Det skulle kunna få förödande konsekvenser vid exempelvis nästa stora skogsbrand.

Här behöver staten kliva in och ta sitt ansvar. SKR anser att i princip alla statliga och regionala flygplatser bör vara beredskapsflygplatser med statlig ekonomisk ersättning. Jag hoppas verkligen att Trafikverket tar till sig av detta och ser över saken i sitt pågående regeringsuppdrag om beredskapsflygplatser.

För att avhjälpa den akuta situationen behöver staten också besluta om trafikplikt på fler regionala flygplatser under den pågående pandemin – och inte bara i de norra länen och på Gotland. På längre sikt behöver regering och riksdag ta ett större grepp om frågan och öppna upp för att låta regioner och kommuner själva besluta om trafikplikt för flyg och upphandla flygtrafiken utifrån de lokala behoven.

Vi lever i ett glesbefolkat och avlångt land och våra kommuner och regioner kan inte lämnas att ensamma bära ansvaret för hela landets tillgänglighet. Staten måste också ta sitt ansvar för att flygtrafiken ska finnas kvar även efter krisen.

Staffan Isling

Tidigare krönikor

Informationsansvarig

  • Helene Lindstrand
    Presschef

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.