Publicerad 7 september 2021

Att förändras med tiden

Klimatförändringar, globalisering, digitalisering och en demografisk utveckling som utmanar både välfärden och arbetsförsörjningen. Det är några av de trender som påverkar verksamheterna i kommuner och regioner.

Staffan Isling

Jag ägnar en vacker sensommardag åt att ta igen lite läsning från förra veckan samtidigt som The Times They Are A-Changing strömmar ut från högtalaren. Ett passande ljudspår för morgonens lektyr: ”Vägval för framtiden”, en ny rapport som SKR publicerade i förra veckan.

Your old road is rapidly aging, sjunger en ung Bob Dylan och jag försöker kraxa med. Tiderna förändras och vi måste förändras med dem. Det var lika sant på sextiotalet som det är nu.

I rapporten lyfter SKR fram en rad trender som har potential att påverka arbetet i kommuner och regioner framöver. Trenderna är förvisso inte unika för vår sfär – det lokala och regionala utgör det globala och tidens tand gnager förstås på såväl Lysekil som Sverige och resten av världen. Däremot är utmaningarna de medför särskilt angelägna för just det kommunala och regionala uppdraget.

En trend som pågått under en längre period, men fullkomligt exploderat under pandemin, är den omfattande förändringen i människors livsmönster. Den digitala utvecklingen har skapat nya möjligheter till distansarbete, samtidigt som covidrestriktionerna har manat många yrkeskategorier att arbeta digitalt. Detta förändrar naturligtvis uppdraget som arbetsgivare, men även medborgarnas förväntningar på att få samhällsservice genom icke-fysiska möten.

Digitala vårdtjänster som bidrar till en mer tillgänglig, effektiv och jämlik vård, automatiserade beslut om ekonomiskt bistånd som frigör arbetstid för kvalificerade handläggare, nattkameror i hemtjänsten, vilket – rätt använt – både sparar tid för personalen och skyddar integriteten hos brukaren. Det är några exempel på framtidens välfärdsbehov.

I dagsläget anser knappt tre av tio invånare att kommuner och regioner i stor utsträckning lever upp till deras förväntningar på digital service. Här krävs en rejäl kraftsamling av hela den offentliga sektorn. Men för att vi på allvar ska kunna dra nytta av tekniken behöver också lagstiftningen anpassas efter en ny verklighet.

En oroväckande trend som varit på uppgång under pandemin är att fler röster kallar efter centralisering som en universalkur för välfärden. Den statliga detaljstyrningen har redan ökat under många år, vilket bakbinder möjligheten för kommunerna och regionerna att ur ett helhetsperspektiv använda resurserna på bästa sätt. I dagens debatt hör vi allt oftare fragmenterade utspel om något som kallas förstatligande, men som i realiteten är mer av statlig styrning på detaljnivå.

Ett regelrätt förstatligande skulle innebära att besluten förflyttas långt bort från verksamheterna och de som tjänas av dem. Jag hoppas att våra rikspolitiker inte faller för frestelsen att demonstrera handlingskraft i valrörelsen genom enkla svar på komplexa välfärdsfrågor. För mig är det i grunden inte heller enbart en fråga om effektiv styrning. En central del av den demokratiska idén är närheten och tillgången till de politiker vi har valt att företräda oss. Frågor som påverkar vardagen för dig och mig ska avgöras nära oss, av förtroendevalda med god insyn i just våra förutsättningar och behov.

Sommarens extremväder ger också vid handen något vi under lång tid vetat om. Klimatförändringarna är inte en fråga för framtiden, de finns här och nu. Arbetet mot nollutsläpp måste accelereras, och vi behöver också stärka samhällets beredskap för att kunna hantera effekterna av de väderfenomen som drabbar oss redan i dag. Det pågår ett omfattande arbete med klimatanpassning på många håll i landet, exempelvis i Göteborg där kommunen gjort investeringar för att öka motståndskraften vid översvämningar och skyfall. Men bördan kan inte bara vila på kommunernas och regionernas axlar. Här måste även staten ta ett större ekonomiskt ansvar.

Morgondagen ger oss nya verktyg, men också nya utmaningar. Förändringens vågor kräver av oss att vi dynamiskt flyter med. Samtidigt ska vi hålla hårt i de grundpelare som vårt demokratiska samhälle vilar på. Ett framåtsyftande och modernt Sverige, med ett stort mått lokalt och regionalt självstyre. Så ser framtidens vägval ut för mig.

Staffan Isling

Tidigare krönikor

Rapport: Vägval för framtiden 4: utmaningar mot år 2030 (PDF)

Informationsansvarig

  • Helene Lindstrand
    Presschef

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.