En likvärdig skola i hela Sverige
Den bristande likvärdigheten i skolan är en spegel av samhället i stort. Det spelar roll var barn och elever bor och vilken familj man föds in i för hur förskole- och skoltiden blir. Så ska det inte vara. Varje barn i Sverige ska, utifrån sina förutsättningar, ges samma chans att lyckas i skolan.
För att nå dit krävs stärkt kvalitet i undervisningen, bättre styrning och en ändamålsenlig finansiering som ger ökat fokus på det kompensatoriska uppdraget.
Skolhuvudmannens avgörande roll
Kommunerna har allt att vinna på att leverera en god utbildning till sina invånare – att se till att kommande generationer rustas med kunskap och demokratiska värden. Så byggs det lokala samhället starkt.
Som kommun och huvudman har man det yttersta ansvaret för att skolan uppfyller de krav som skollagen och läroplanen ställer och man har stor rådighet över det som skapar skolans kvalitet. Huvudmannauppdraget kan man inte ta lätt på eller delegera bort.
Nytt från SKR
Fler kommuner fördelar skolpeng utifrån elevbakgrund - Socioekonomisk resursfördelning i skolan.
SKR:s krav
Att åtgärda olikvärdighet i skolan är lika svårt som det är angeläget. Det finns en slags delad vårdnad för skolan, eftersom flera nivåer har befogenhet att ta beslut. Staten, kommunerna och skolhuvudmännen, varav 84 procent är kommunala, styr skolan tillsammans. På alla nivåer kan vi bli bättre på att styra skolan och på så vis bidra till en mer likvärdig skola. Här är de krav kommunerna ser att staten borde leva upp till.
1. Fokus på undervisningen kvalitet
Styrning – från utbildningsminister till rektor – behöver ha fokus på undervisningens kvalitet. Annars ska man ta ett steg tillbaka.
Exempelvis behöver det finnas ett tydligt, enkelt och systematiskt kvalitetsarbete på plats. Målet för kvalitetsarbetet måste vara att stödja undervisningen, och att anpassa organisationen utifrån skolans kompensatoriska uppdrag och elevernas olika förutsättningar.
2. En lärarutbildning som når hela landet
Med lärarutbildning på många platser i hela Sverige ökar antalet behöriga lärare som kan rekryteras till alla kommuner i landet.
Staten behöver stärka styrningen av dimensioneringen; för att nå ut i hela landet och för att utbilda rätt slags lärare. Det behöver finnas möjligheter att kombinera arbete och studier. Det behövs lokala campus och distansutbildning och utbildningen måste hålla god kvalitet. Utbildningarna måste även dimensioneras till rätt ämnen och skolformer, så att det utbildas flest lärare där bristen är som störst (till exempel språk, matematik och slöjd).
3. En bättre och mer hållbar finansiering
Det behövs en storstädning bland floran av riktade statsbidrag till skolan och ett arbete för att även mindre kommuner ska kunna ta del av dessa medel.
Idag finns det över 70 riktade statsbidrag på skolområdet. Avstå från nya riktade statsbidrag som stör mer än de stödjer och tar fokus från de utmaningarna som man ser lokalt. Och gör verklighet av förslaget i betänkandet Förändring genom försök (SOU 2023:94) om att slå samman riktade statsbidrag för små kommuner.
4. Statliga krav måste matchas med statliga resurser
De generella statsbidragen måste räknas upp årligen både utifrån demografiska behov och pris- och löneökningar. På så sätt urholkas inte värdet av statens finansiering.
Staten måste leva upp till sitt utjämnings- och finansieringsansvar. Finansieringsprincipen säger att alla nya uppdrag som staten lägger på kommuner och regioner ska vara till fullo finansierade. Så säkerställer staten att de reformer den gör inom skolans område, kommer alla Sveriges elever till del och lägger grunden för en likvärdig skola.
5. Skolan - en lokal angelägenhet
Det är lokalt som man ser helheten och de lokala behoven. Fokus behöver ligga på att resurser används så att de stärker alla elevers möjligheter att nå målen, oavsett var i landet man bor och oavsett vilken bakgrund man har.
Det är för långt mellan en förälder, med synpunkter på sitt barns utbildning, och utbildningsministern. För långt för att kunna utöva inflytande och för att utkräva ansvar. Att skolan är kommunal underlättar också samverkan med exempelvis socialtjänsten och gör det möjligt att se till hela barnets situation och uppväxt. Det är i kommunen som det samlade ansvaret ligger, från det att barnen börjar förskolan och genom uppväxten.
Dessutom kan vi inte se några vinnare på en huvudmannaskapsreform, från kommunal till statlig, som enligt en utredning skulle ta 20 år, innebära en skatteväxling på 224 miljarder kronor och kräva en kolossal skolmyndighet med över 200 000 anställda.
Mer information
Statens ansvar för skolan – ett besluts- och kunskapsunderlag – Regeringen.se
Föräldrars utbildningsnivå spelar roll för deras barns kunskapsresultat
Informationsansvarig
-
Maria Caryll
Sektionschef