Stora resurser behövs för att bygga ut det civila försvaret

El, värme, vatten och avlopp behöver säkras så att samhällsviktiga verksamheter i klassrum, sjukhus och särskilda boenden kan fungera vid höjd beredskap och krig. För detta krävs en rejält ökad nationell finansiering. Det civila försvaret behöver ha fokus på helheten – det räcker inte med isolerade insatser.

SKR:s krav

Det krävs konkreta besked från staten om hur upprustningen av det civila försvaret ska gå till för att ge kommuner och regioner rätt förutsättningar att utföra sin del av det praktiska arbetet. Tillsammans bygger vi Sveriges civila försvar.

Illustrativ bild av delar som ingår i att bygga Sveriges civila försvar tex kollektivtrafik och transporter, äldreomsorg, cybersäkerhet...

Finansiering

  • Kostnader som uppstår i kommuner och regioner i uppbyggnaden av totalförsvaret och till följd av Försvarsmaktens behov måste ersättas av staten.
  • Sjukvården behöver kunna ta emot många mycket svårt skadade samtidigt. Då behövs planering, investeringar och övningar vilket regionerna inte själva kan bära kostnaden för.
  • Åtgärder för att höja robustheten som kräver personal och investeringar behöver ges en ökad och stabil finansiering. Staten behöver garantera att resurserna finns kvar över tid så att kommuner och regioner har ekonomisk trygghet i sina investeringar.

Ökade resurser behövs för att inte tappa tempo i uppbyggnaden

Ansvarstagande, engagemang och satsningar i kommuner och regioner är omfattande. Ett ökat statligt stöd är dock avgörande för att öka tempot i arbetet. Statens anslag för civilt försvar är planerade till 8,5 miljarder kronor år 2025 och föreslås öka succesivt till 15 miljarder per år från 2028.

Enligt MSB:s beräkningar kommer kostnaden för det civila försvaret att uppgå till mellan 10-20 miljarder kronor, och Försvarsberedningen föreslår att stödet behöver öka kraftigt. SKR anser att en stor del av dessa pengar behöver tillfalla kommuner och regioner, som har helt avgörande roller för det civila försvaret.

Större helhetsfokus behövs för att bygga en stark beredskap

Medel till civila försvaret behöver nå kommuner och regioner

Lovande från Försvarsberedningen om civilt försvar, kommentar från SKR

Försvarsberedningens slutrapport ”Stärkt försvarsförmåga – Sverige som allierad”, Regeringen

Exempel från verkligheten: beräkning av kostnader för kommuner

Jönköping är en av de kommuner som kommit långt i arbetet med civilt försvar. De uppskattar att det skulle kosta cirka 300 miljoner kronor för två veckors beredskap. Jönköping har i många avseenden mycket goda förutsättningar för sin beredskap, bland annat genom tillgången till Vättern, eget energibolag och mycket av verksamheten i egen regi.

Jönköpings kostnader är tämligen lågt räknade i relation till många glest befolkade kommuner, ofta kustnära. Där kan kostnaderna för beredskap uppgå till betydligt mer per invånare än kommuner med bättre förutsättningar.

Bristen på tydlighet från staten medför att kommuner räknar på olika scenarier och jämförelser blir därför svåra. Östersund räknar utifrån ett perspektiv på tre månader och kommer fram till att investeringsbehovet endast för deras lokaler i kommunen uppgår till 488 miljoner kronor. Med effektiviseringar om 50 procent innebär det att kostnaden blir 3 750 kronor per person.

SKR:s ekonomirapport maj 2024

Ökad tydlighet om nivåer och förväntningar

I yttrandet till Försvarsberedningens delrapport om civilt försvar lyfter SKR bland annat behovet av ökad tydlighet vad gäller ambitionsnivå och finansiering.

Det behöver bli tydligt till vilken nivå robustheten ska höjas och hur ersättningen utformas – för att undvika för stora skillnader i förmågor i olika delar av landet.

SKR:s yttrande till Försvarsberedningens delrapport om civilt försvar

Ta med det lokala och regionala perspektivet

  • Staten med dess myndigheter och länsstyrelser behöver bättra ta vara på kommuners och regioners kunskaper och erfarenheter och involvera kommuner och regioner i dialog, planering och övning.
  • Uppgifter från kommuner och regioner för att stärka nationell beredskap, till exempel till en nationell försörjningsanalys, behöver samlas in på ett effektivt sätt för att undvika onödig administration. Detsamma gäller tillsyn och andra underlag till lägesbilder.
  • Kommuner och regioner har i och med sitt omfattande samhällsviktiga uppdrag tränat sin förmåga till att hantera oförutsedda händelser. De har en snabbhet i omställning som ofta saknas i statliga myndigheter.

En modell för svensk försörjningsberedskap (SOU 2023:50), SKR:s remissyttrande

Fakta

Civilt försvar är den del av totalförsvaret som inte är militärt försvar. Det civila försvaret vilar på fler aktörer, bland annat kommuner, regioner, myndigheter, näringslivet och frivilligorganisationer. Aktörerna skall tillsammans upprätthålla viktiga samhällsfunktioner och möta med militära försvarets behov i händelse av höjd beredskap.

Historiskt har det civila försvaret anpassats efter skiftande säkerhetspolitiska förhållanden. 2015 återupptogs totalförsvarsplaneringen av regering och riksdag, och fokus lades på att stärka det civila försvaret. Denna förstärkning blev än mer prioriterad i ljuset av Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Informationsansvarig

  • Helene Lindstrand
    Presschef

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.