Skolan – central i ett digitaliserat samhälle
Skolans uppdrag – att rusta barn och unga med kunskap och kritiskt tänkande – är viktigare än någonsin. I det ingår adekvat digital kompetens. Det handlar inte om skärmtid. Det handlar om kunskap att hantera vardagen idag och att kunna möta morgondagens arbetsmarknad.
Frågan om digitalisering i skolan kommit att handla om att vara för eller emot, snarare än vad som är relevant och önskvärt, utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Samtidigt som AI utvecklas snabbt i alla samhällssektorer och över hela världen, sätter regeringen stopp för den utlovade digitaliseringsstrategin för skolan och meddelar sin avsikt att ta bort kravet på att använda digitala lärverktyg i förskolan.
Att låtsas som att digitalisering inte finns, att det går att välja bort i förskolan och skolan när resten av samhället digitaliseras i snabb takt, sätter krokben för kommande generationer.
Så ska det inte behöva vara. För kommunerna som ansvariga för skolan och skolans utveckling är det istället viktigt att vi har en gemensam och pragmatisk syn på hur digitalisering kan bidra, så att skolan även i fortsättningen kan leverera på sitt dubbla uppdrag – att förmedla och förankra både kunskaper och demokratiska värden.
SKR:s krav
1. Skolan behöver en ny, nationell digitaliseringsstrategi
I dag saknas tydlig nationell riktning för skolans digitalisering. Det kommer spä på en redan allvarlig olikvärdighet mellan barn och elever i Sverige.
Kommuner, skolchefer och rektorer behöver ett nationellt stöd i beslut kring finansiering, infrastrukturlösningar, digitala lärverktyg och fortbildning.
Likvärdig digitalisering som utvecklar undervisningen, och förbereder nästa generation för samhället, går inte att uppnå när staten inte tar sitt ansvar.
En nationell strategi ska även innehålla satsningar på ett nationellt system som sträcker sig över alla kommunens sektorer så att inlåsningseffekter kan undvikas. För att stödja en likvärdig digitalisering som tar avstamp i den samlade vetenskapen så måste en strategi innehålla tydlig finansiering från staten och tydlig rollfördelning mellan stat och kommun.
2. Staten måste skapa förutsättningar för att frigöra tid för undervisning och ta bort administration
Onödigt krångel och administration måste städas bort, så att resurserna kan läggas på undervisning istället. Digital betygshantering är ett mycket bra exempel på hur vi borde utnyttja digitaliseringens möjligheter.
Visste du att en rektor på en kommunal skola ägnar många arbetstimmar varje termin åt att fysiskt signera betygsdokument? Det går att spara mycket arbetstid för rektorer, lärare och administrativ personal. Och de äldre eleverna skulle enklare kunna använda betyg och intyg inför vidare studier eller jobbansökan.
3. Styr skolan med tillit, inte detaljerade regelverk
Politiken måste visa tillit till professionens förmåga, exempelvis genom att göra det tydligt i skolans styrdokument att lärare och förskollärare har kompetens och bestämmanderätt att välja de lärverktyg som de anser passar bäst för undervisningen de ansvarar för, analoga, digitala eller andra lärverktyg.
Stora och många ändringar av läroplaner, som saknar bevekelsegrunder i vetenskap eller beprövad erfarenhet skapar oro inom skolväsendet.
Så säger forskningen
Barn måste rustas för en värld full av digitala verktyg, precis som vi stöttar dem så att de kan läsa, räkna, gå i trafiken och leka.
Susanne Kjällander, Docent i förskoledidaktik och lektor
på förskollärarutbildningen på Stockholms universitet
När datorn kom till skolan
Tidslinje över digitalisering i skolan
Ecklesiastikdepartementet ger ut en skrift om datamaskinförmedlad undervisning.
Svenska skolan köpte in sina första datorer.
1980
Läroplanen Lgr 80 infördes med det nya ämnet datalära som obligatoriskt kunskapsområde.
1991
Skolverket bildades 1991 efter det att Skolöverstyrelsen (SÖ) lagts ned. Den nya myndigheten fick sitt första uppdrag inom IT-området 1992.
1994
Internet introduceras i den svenska skolan. Lokala projekt uppmuntrades och de centrala insatserna begränsades till att ge inspiration och visa på nya pedagogiska möjligheter. Parallellt med ett antal mindre kommunala projekt drivna av eldsjälar fick Skolverket 1994 i uppdrag att skapa en tjänst för skolan, kallad Skoldatanätet.
1998
IT i skolan (ITiS) Detta är inte bara den hittills enskilt största IT-satsningen i Sverige, den är också en av de största kompetensutvecklingsinsatserna och satsningarna på skolutveckling som hittills gjorts i Sverige. Programmet var en kombination av investeringar i kompetensutveckling, teknisk infrastruktur, datorer till lärare med mera. Den ekonomiskt mest omfattade delen var utdelningen av en dator till varje lärare som deltog i kompetensutvecklingen (700 miljoner kronor).
2000
IT-bubblan spricker.
2002
ITiS avslutades 2002.
2003–2008
Skolverket och Myndigheten för skolutveckling, som under perioden hade ansvar för IT-frågorna, har fått en del mindre uppdrag inom området som t.ex. kompetensutvecklingssatsningen Praktisk IT- och mediekunskap (PIM).
2017
Regeringen beslutade om förtydliganden och förstärkningar om digitalisering i läroplanerna för förskolan, grundskolan och gymnasieskolan.
Regeringen lanserar också Sveriges första nationella strategi för digtalisering i skolan. I samband med det fick SKR och Skolverket regeringens uppdrag att ta fram en nationell handlingsplan för att förverkliga strategin.
2018
I samverkan med kommunala och fristående huvudmän över hela landet tar SKR och Skolverket fram handlingsplanen.
2019
I mars 2019 lämnas Sveriges första nationella handlingsplan för skolans digitalisering (2019-2022) över till skolministern.
2022
Skolverkets förslag till ny digitaliseringsstrategi skrotas av regeringen.
2023
Regeringen tillsätter en AI-kommission med brett mandat men som enligt sitt direktiv inte ska lämna förslag som avser skolväsendet.
Källor: Utdrag ur Skolans digitalisering, Studentlitteratur 2011, Skolverket.se, regeringen.se.
Informationsansvarig
-
Annika Agélii Genlott
Projektledare