Så tryggar vi äldreomsorgen

… ett arbetssättsskifte inom äldreomsorgen. Det handlar bland annat om satsningar på kompetensutveckling, välfärdsteknik och heltidsarbete som norm.

Ansvaret för äldreomsorgen ligger hos kommunerna. Det är de som har möjlighet att påverka sin situation. Det är där arbetssätten behöver förändras och arbetsmiljön förbättras.

• Genom förebyggande insatser som gör att människor mår bättre längre upp i åldrarna kan behoven av äldreomsorg minska.
• Genom att förändra arbetssätt och ta tillvara och utveckla de befintliga medarbetarna kan behoven av fler anställda minska.
• Genom att bättre ta tillvara potential på övriga arbetsmarknaden kan få vi fler anställda i välfärden; Fler som arbetar längre upp i åren, de som vill eller behöver ställa om till nya yrken mitt i livet samt de som står lite längre från arbetsmarknaden.

Fler vägar till kompetensutveckling

Arbetsgivarna måste i högre grad satsa på att stärka sina medarbetares kompetens genom utbildning, fortbildning och handledning. Det är viktigt både för att bättre kunna möta enskilda äldres behov, och för att personalen ska trivas och vilja stanna kvar.

Här spelar äldreomsorgslyftet och omställningsstudiestödet centrala roller. Vi vill att staten förlänger och breddar äldreomsorgslyftet, och stärker omställningsstudiestödet.

Brett införande av välfärdsteknik

Här finns, förutom administration att automatisera och medarbetares tid att spara, möjligheter att främja de äldres självbestämmande och självständighet. Välfärdsteknik har potential att väsentligt förenkla och förbättra både för de som arbetar inom äldreomsorgen och de äldre som tar del av tjänsterna. Trygghetskameror och läkemedelsautomater för hemtjänsten är två exempel på

innovationer som både gjort äldreomsorgen tryggare och mer effektiv, gjort att många äldre kan leva mer självständigt. Därför är det viktigt att kommuner börja arbeta efter devisen ”digitalt först”.

Heltidsarbete för fler

Om de som arbetade deltid inom äldreomsorgen i dag skulle arbeta bara tre timmar mer i veckan, skulle det motsvara 10 000 anställda. För att fler ska vilja och orka arbeta heltid krävs en arbetsmiljö som förebygger ohälsa. Kommuner och regioner kommer naturligtvis även i framtiden att behöva anställa fler, men fokus måste i högre grad ligga på att behålla befintlig personal och på att möjliggöra för fler att arbeta mer. På sikt är en fullskalig omställning till heltid nödvändig.

Positiva trender

Den demografiska utvecklingen innebär utmaningar för äldreomsorgen som kräver åtgärder. Men det finns också flera positiva trender, som kommuner och regioner måste tillvarata.

Fler blir allt äldre och lever hälsosammare

En sådan trend är att inte bara att fler blir äldre, utan även lägger fler friska år till livet. Det innebär att många har behov av äldreomsorg allt senare i livet. Personer som får insatser från äldreomsorgen har minskat från 65 till drygt 60 procent av dem över 80 år. Och andelen 80 plus som bor på särskilt boende har minskat från 20 till 10 procent de senaste åren.

Om behovet av äldreomsorg fortsätter att minska i samma takt, kombinerat med ett ökat användande av ny välfärdsteknik, kommer antalet som behöver hemtjänst eller särskilt boende inte vara särskilt mycket större om tio år än vad det är idag.

Längre arbetsliv

De allt fler friska åren innebär även att fler människor kan ha ett längre arbetsliv och bidra till välfärden – till exempel – under fler år. 38 procent av de anställda i kommuner och regioner kan de anställda i kommuner och regioner kan tänka sig att jobba i alla fall delvis till 67 års ålder eller längre.

Dessa två trender måste kommuner och regioner ta vara på genom att satsa än mer på hälsofrämjande och förebyggande insatser, för att skjuta upp inträdet till äldreomsorgen, och genom förstärkta satsningar på arbetsmiljö och kompetensutveckling, så att anställda orkar och vill jobba kvar längre.

SKR:s krav på staten

Det finns också flera saker som staten kan göra för att underlätta för kommuner och regioner att skapa långsiktiga, hållbara förutsättningar för kompetensförsörjningen.

Bredda och förläng äldreomsorgslyftet ytterligare

Den statliga satsningen äldreomsorgslyftet, som innebär att äldreomsorgspersonal ges möjlighet att utbilda sig på betald arbetstid, förlängdes förra året till 2026.

Satsningen har haft stora framgångar hittills: Under 2022 sökte och fick 287 av 290 kommuner pengar via lyftet, och över 45 000 personer antingen påbörjade eller avslutade studier. Lyftet är en viktig del av lösningen på välfärdens kompetensutmaning. Tack vare satsningen har tusentals medarbetare stärkt sin kompetens, vilket i sin tur stärker äldreomsorgen.

Men satsningen skulle behöva pågå över flera år för att få en ännu större effekt och bättre möta den kompetensutmaningen äldreomsorgen är mitt uppe i. Här måste staten tänka långsiktigt. Förläng äldreomsorgslyftet med tio år.

Samtidigt är det viktigt att staten avhåller sig från att detaljstyra äldreomsorgen, och komma med ytterligare krav.

Dra tillbaka de höjda försörjningskraven på arbetskraftsinvandrare

De kraftigt skärpta försörjningskraven för arbetskraftsinvandrare som regeringen nyligen beslutat om (och utreder ytterligare skärpningar av) försvårar möjligheterna att klara kompetensbehoven i välfärden.

SKR förespråkar ett regelverk för arbetskraftsinvandring som är enkelt och förutsägbart. Ett system som möjliggör för kommuner och regioner att rekrytera den kompetens de behöver, även genom internationell rekrytering.

Då måste försörjningskraven för arbetskraftsinvandrare sänkas. Utan möjlighet att rekrytera utanför EU kommer äldreomsorgen ha mycket svårt att klara kompetensförsörjningen.

Stärk omställningsstudiestödet

Omställningsstudiestödet, som infördes i oktober 2022 med syftet att vuxna mitt i arbetslivet ska kunna studera och bredda sin kompetens, och bli mer attraktiva på arbetsmarknaden, är en stor framgång och har sökts av tusentals. I synnerhet välfärdsutbildningar är populära. Det är positivt – omställning och kompetensutveckling är centralt för att klara välfärdens kompetensförsörjning.

Men tyvärr dras stödet med problem: fortfarande väntar över 20 000 människor på besked kring sin ansökan. Det är uppenbart att CSN, som handlägger ansökningarna, inte har tillräckligt med resurser att utföra denna viktiga uppgift.

Därför måste regeringen skjuta till extra medel till myndigheten, och inför de regelförändringar som CSN själva föreslagit.