Publicerad 27 september 2022

Stärkt samverkan är vägen framåt för välfärden

Om vi ska åt samma håll, låt oss kroka arm. Vägen framåt för välfärden är ett starkt regionalt och lokalt självstyre, kombinerat med en god samverkan mellan regering, myndigheter, kommuner och regioner. I grunden delar vi alla samma mål: att ge samtliga medborgare en så bra välfärd som möjligt.

Staffan Isling

Det är med både glädje och stolthet som jag summerar mina tre år som vd för Sveriges Kommuner och Regioner. Under historiskt svåra omständigheter har landets kommuner och regioner bevisat sin förmåga att utvecklas för att möta nya behov, att anpassa sig efter en ny verklighet. Det har varit ett stort och viktigt ansvar att få arbeta för att välfärden ska ha så bra förutsättningar som möjligt under denna prövande tid.

Att se tillbaka på dessa år ger mig också en stark tro på att vi kan göra välfärden ännu bättre och en övertygelse om vad som krävs av oss för att lyckas med det. Jag tror att en ännu tätare dialog mellan samhällets olika aktörer är den viktigaste framgångsfaktorn för att förbättra välfärden. Om vi stärker vår samverkan kring viktiga utvecklingsfrågor kan det gemensamma ge ännu bättre resultat för medborgare och företagare.

En hjärtefråga för mig handlar om hur vi förbättrar det brottsförebyggande arbetet och får barn och unga i utsatta områden att känna sig tryggare och se en ljusare framtid. I ett temaarbete med polisen och Sveriges allmännytta har SKR under min ledning belyst vikten av att skapa mötesplatser där kommunen, civilsamhället, polis och andra myndigheter kan träffas och diskutera på regelbunden basis. Vi behöver komma ifrån stuprören. När skolan, socialtjänsten, civilsamhället och polisen arbetar tätare ihop kan vi skapa ännu tryggare och säkrare samhällen. Jag hoppas att även Socialstyrelsen och Brottsförebyggande rådet vill delta i partnerskapet för att stärka det förebyggande arbetet.

I många fall är det varken brist på kunskap eller intresse som sätter käppar i samverkanshjulen. Ofta handlar det om juridiska hinder som gör det svårt eller omöjligt att dela uppgifter mellan olika aktörer. Ett exempel är dagens sekretesslagstiftning som hindrar kommuner från att hålla samman en personakt i socialtjänsten, följa upp resultat i skolan eller få en samlad bild av anmälningar till socialtjänsten. En departementsutredning från i somras framhåller också att det finns omotiverade hinder och föreslår att myndigheter och kommuner ges förutsättningar att utbyta sekretessbelagda uppgifter i större utsträckning än i dag. Jag hoppas att den nya regeringen så snart den är på plats ser till att göra utredningens förslag till lag.

Det finns förstås också många samverkansframgångar att ta inspiration av. Äldreomsorgslyftet, som ger möjlighet för outbildade att utbilda sig på arbetstid, är ett konkret exempel på vad som kan åstadkommas när staten, fackförbund och arbetsgivare går ihop och arbetar mot gemensamma mål. Tillsammans med regeringen och Kommunal har vi tagit viktiga steg sedan starten för två år sedan. I Äldreomsorgslyftet betalar arbetsgivaren lön för arbetad tid medan staten betalar för den tid medarbetaren studerar. I till exempel Blekinges kommuner utbildades cirka tvåhundra nya undersköterskor under 2021 med hjälp av satsningen.

Under pandemin blev det tydligare än någonsin vilken styrka det svenska samhället besitter när vi börjar arbeta och samarbeta på lite nya sätt. Kommuner och regioner har uppvisat stor förmåga att stötta varandra med bland annat samordning kring inköp av skyddsutrustning och läkemedel samt gällande intensivvårdsplatser och personal. Min kanske största förhoppning är att lärdomarna från pandemin inte glöms eller tappas bort. Det är en ovärderlig kunskapsbank som byggts upp under denna tid och som vi kunde nyttja när vi under våren byggde upp en kommunal mottagning för ukrainska flyktingar i samarbete med Migrationsverket, MSB, Polisen, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och länsstyrelsen.

Mina sista ord i min sista krönika vill jag rikta till alla er som får det här landet att fungera. I Gällivares kommunhus eller på stadsbyggnadskontoret i Nyköping. I kulturkvarteret i Örebro eller bland ribbstolar och plintar i gymnastiksalen på Tornedalsskolan i Haparanda. Vid bussdepån för Gamla Uppsala Buss AB. På Björkbackens vård- och omsorgsboende i Tyresö. Alla förtroendevalda och fritidspolitiker som arbetar för att göra medborgarnas vilja till verklighet. Alla medarbetare i kommuner och regioner som jobbar outtröttligt för en stark välfärd och ett samhälle som håller ihop. Politikens uppgift är att se människor i vardagen.

Det framgångsrika Sverige byggs lokalt.

Staffan Isling

Tidigare krönikor

Informationsansvarig

  • Helene Lindstrand
    Presschef

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR