Publicerad 28 juni 2022

Olika vägar för att lösa skolans kompetensförsörjning

En ny rapport från SKR nyanserar bilden av skolans kompetensförsörjning. Många vill bli lärare och lärare stannar också kvar i yrket i hög grad. Men förutsättningarna att hitta rätt kompetens skiljer sig mellan kommuner. Därför måste också lösningarna få vara olika.

Staffan Isling

De sista tonerna från Idas sommarvisa har ekat ut, eleverna i landets skolor är på sommarlov. Vilken fröjd det var att för första gången på tre år återigen se bilder på alla skolavslutningar – från de små som går på sitt första sommarlov till studenterna som med mössan på sned flyger ner för skoltrappan. Efter över tio år i skolbänken förtjänar de chansen att få springa ut med sina klasskamrater och sjunga sig hesa tillsammans med nära och kära.

Pandemin har haft stor påverkan på skolorna, där den snabba omställningen till distansundervisning inneburit nya utmaningar för skolornas arbetsmiljöarbete, både vad gäller lärare och elever. Samtidigt har skolan visat prov på en stor omställningsförmåga. Möjligheten att pröva nya, innovativa arbetssätt har fört med sig många viktiga lärdomar att bära med sig in i framtiden. Jag är mäkta imponerad av hur Skolsverige har tagit sig an utmaningen.

Trots de tuffa pandemiåren är intresset för att bli lärare stort. Fler än var femte högskolestudent som påbörjar en yrkesutbildning studerar till lärare i grundskolan eller förskolan. De senaste två läsåren har antalet examinerade lärare ökat till den högsta nivån på tio års tid. Det är oerhört glädjande att läraryrket är ett populärt val bland unga som nu väljer utbildningsbana. Det är också positivt att många lärare vill stanna inom yrket. Under en tjugoårsperiod, mellan 1986 och 2016, har andelen lärare och förskollärare som arbetar kvar i yrket eller branschen legat stabilt på 82–84 procent. Deras yrkesval är ett förtroende som kommunerna kommer att fortsätta arbeta hårt för att förvalta.

Förra veckan presenterade SKR en rapport om kompetensförsörjningen i skola och förskola, som visar att förutsättningarna att möta kompetensbehoven skiljer sig stort mellan och inom kommuner. Det är tydligt att det inte bara finns en bild av lärarbristen, utan ett linstryck som visar olika möjligheter och förutsättningar beroende på var betraktaren befinner sig. Möjligheten att rekrytera lärare och annan pedagogisk personal påverkas av en rad olika faktorer. Demografi, lokal arbetsmarknad, pensionsavgångar, geografiskt läge och närhet till lärosäte är några exempel.

I tre av fem kommuner minskar befolkningen i arbetsför ålder och konkurrensen om arbetskraften kommer framöver vara stor. För att tackla utmaningen är det avgörande att skolan både lyckas behålla och ta vara på den befintliga kompetensen. Kommunerna behöver också vara kreativa och lösningsorienterade i sin kompetensförsörjning, till exempel genom ett ökat samarbete mellan skolor och över kommungränserna.

Ett bra exempel som nämns i rapporten är hur Lycksele har åtgärdat bristen på språklärare. För att se till att alla elever får språkundervisning av behöriga lärare använder kommunen fjärrundervisning på ett framgångsrikt sätt. Alla elever är på plats i klassrummet, men läraren befinner sig på annan ort. Handledare närvarar i klassrummet och finns tillgänglig för eleverna. Genom att samverka med grannkommunerna kunde Lycksele anställa två lärare på heltid, där Sorsele, Dorotea och Storuman köper de undervisningstimmar som blir över. Det är en lösning som kommer att gynna elever i fler kommuner med liknande utmaningar.

Det lokala arbetet i kommunen och i skolan är avgörande, men även samarbetet mellan arbetsgivare och fackliga organisationer. Jag tror att både arbetsgivare och fackförbund skulle gynnas av ett ännu bättre och tätare samtal. Skolan har, liksom andra arbetsplatser, utmaningar att ta itu med. Men det är ingen som tjänar på att det sprids nidbilder om läraryrket i skoldebatten. Bilden av att lärare flyr yrket en masse är inte bara osann, den är också riktigt dålig för den svenska skolan. Om läraryrkena ska behålla sin attraktivitet behövs färre vässade armbågar och fler krokade armar.

Kommunernas möjligheter att möta behoven handlar inte heller enbart om förutsättningar som de själva kan påverka, utan också om vilka förutsättningar som ges. För att säkra morgondagens kompetensförsörjning behöver staten ta ett större nationellt ansvar för lärarutbildningarnas dimensionering och finansiering. Statens styrning behöver vara flexibel och samtidigt ge långsiktiga planeringsförutsättningar för landets skolor.

Kommuner arbetar på många olika sätt för att trygga kompetensförsörjningen i förskolan, skolan och vuxenutbildningen. Skilda förutsättningar innebär också att det behövs skilda lösningar. Insatserna för att stärka likvärdigheten behöver få se lite olika ut.

Staffan Isling

Tidigare krönikor

Rapport: Skilda förutsättningar och lokala lösningar

Informationsansvarig

  • Helene Lindstrand
    Presschef

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.