Publicerad 12 januari 2021

Vården är som bäst när den behövs som allra mest

Nytt år, nya utmaningar. Under min livstid har det nog aldrig tidigare varit så sant som det är just nu. Trots skärpta rekommendationer har smittspridningen i samhället fortsatt med oförminskad styrka, och på landets sjukhus är situationen ansträngd.

Det stora antalet covidpatienter sätter enorm press på sjukvården och en rad åtgärder har vidtagits för att stärka landets akutverksamheter. Sjukvården tvingas prioritera om och återigen minska på den planerade vården för att förstärka bemanningen där belastningen är som störst. IVA, akutmottagningar, ambulanssjukvård och infektionsavdelningar behöver prioriteras för att mäkta med den omfattande covid-vården. För den som skadat korsbandet på tennisbanan kan väntan kännas som en evighet när den planerade knäoperationen skjuts på framtiden. Förlängda vårdköer och uppskjuten planerad vård är drabbande för många, men i en kris måste resurserna prioriteras dit de behövs som mest. Detta gäller liv och död.

Under pandemin har regionerna gång efter annan visat sin enorma omställningsförmåga, och en avgörande del i detta har varit regionernas välfungerande samverkan. Det har bland annat handlat om dagliga avstämningar mellan regionerna kring intensivvården och gemensamma insatser för att öka inköpen av skyddsutrustning och läkemedel. Tidigare i höstas upprättade SKR och regionerna också ett nationellt system för lån av personal vid krissituationer. Tanken är att systemet ska göra det ännu tydligare hur vi effektivt kan täppa till luckor i bemanningen genom att hjälpa varandra över regiongränserna.

Den strida strömmen av nya kritiska covidfall har på många håll i landet fått allvarlig påverkan på personalförsörjningen. Sent i går kväll fattade SKR och Sobona beslut om att aktivera krislägesavtalet även i Kalmar, vilket innebär att sju regioner nu har ett aktiverat krislägesavtal. Detta är inte någon långsiktig lösning på personalbrist i viss verksamhet, men avtalet gör det möjligt för regionerna att hantera den akuta situationen här och nu. Utmaningen för arbetsgivarna är att samtidigt se till att medarbetarna får tillräckligt med vila och återhämtning för att orka arbeta under de här tuffa förutsättningarna.

Vårdpersonalens kompetens och enastående arbetsinsatser är den enskilt viktigaste förklaringen till att de som drabbats av covid-19 har kunnat få den goda vård de fått. Samtidigt tär pandemin på medarbetarnas uthållighet ju längre tiden lider. Det är därför viktigt att arbetsgivarna redan tidigt förra året ökade tillgången till kris- och samtalsstöd via företagshälsovården. Vi kommer under lång tid framöver behöva vara uppmärksamma och fånga upp de medarbetare som visar tecken på psykisk ohälsa i spåren av pandemin.

Samtidigt som regionerna vårdar alla de som blivit sjuka av viruset pågår också ett intensivt arbete med att vaccinera. Vaccinet är nyckeln för att skydda de mest sårbara, bryta smittspridningen, dämpa följdverkningarna av pandemin och minska belastningen på den hårt ansträngda sjukvården. Alla regioner har påbörjat vaccineringen av äldre på särskilda boenden i tät samverkan med kommunerna, och hittills har över 80 000 personer vaccinerats. Det är fortfarande relativt få doser som levererats till Sverige, men betydligt större mängder förväntas snart. Från mitten av januari kommer även viss vårdpersonal att börja vaccineras, parallellt med riskgrupperna.

Kapacitetsökningarna, omställningarna och de digitala utvecklingssprång som tagits under pandemin visar vilken kraft svensk hälso- och sjukvård besitter när alla delar av den arbetar tillsammans. I horisonten hägrar nya utmaningar, men regionerna och kommunerna kan möta dem rakryggade och med gott självförtroende. För vården är som bäst när den behövs som allra mest.

Staffan Isling

Tidigare krönikor

Informationsansvarig

  • Helene Lindstrand
    Presschef

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.