Sveriges klimatanpassning kräver statliga åtgärder

Ansvaret för att stärka Sveriges motståndskraft vid höga vattennivåer kan inte bara vila på kommunerna. Nu behöver regeringen ge kommunerna konkret stöd för att genomföra de åtgärder som krävs – med utvecklad lagstiftning, tydligare ansvarsfördelning och mer statlig expertstöd.

Sommarens extremväder visar på något vi under lång tid vetat om. Klimatförändringarna är inte en fråga för framtiden, de är här och nu. Vid sidan om arbetet mot minskade utsläpp behöver vi stärka samhällets beredskap mot de väderfenomen som drabbar oss i dag. Det pågår ett omfattande arbete med klimatanpassning på många håll i landet, exempelvis i Göteborg, Sundsvall och Norrköping där kommunerna gör stora investeringar för att öka motståndskraften vid översvämningar och skyfall. Men klimatförändringarna är inget lokalt eller regionalt problem, och ansvaret för att minska följdverkningarna av dem kan inte enbart falla på kommunen. Även staten måste ta sitt ansvar.

I dag är det upp till varje enskild kommun att vid behov ta fram scenarier kring hur kommunen påverkas av klimatförändringar i sin översiktsplan. För att få stöd i bedömningarna köper kommunerna ofta in stora konsultinsatser av experter från till exempel SMHI. Det är inte rimligt. Här borde en statlig myndighet som SMHI ges i uppdrag att producera, sammanställa och förmedla fakta om . Det måste till en statlig ansats att öka kunskapsnivån om klimatförändringarnas ekonomiska konsekvenser.

Merparten av vatten- och avloppsledningarna är byggda i en tid då vi inte hade dagens kunskaper om klimatförändringar och systemen är därför inte dimensionerade för de stora och plötsliga regnmängder som inträffar allt oftare. Följden av detta blir översvämningar och skador på såväl privat som offentlig bebyggelse och infrastruktur. På många håll måste även större investeringar till, exempelvis för att anlägga platser som kan tillåtas svämma över i händelse av omfattande nederbörd.

Att uppgradera befintliga vatten- och avloppssystem är dyrt, och med dagens lagstiftning kan kommunen inte ta betalt för uppgraderingen. I dagsläget är det dessutom otydligt vilka förebyggande åtgärder som överhuvudtaget går att genomföra inom ramen för VA-avgiften. Många klimatanpassningsåtgärder, till exempel grönstrukturer, ligger utanför vad som traditionellt betraktats som vatten- och avloppsanläggningar. Att avgöra vilka kostnader för klimatanpassningsåtgärder som är nödvändiga och vem som ska stå för dem är i dag förenat med så stora osäkerheter att många kommuner riskerar att låta bli. Regeringen behöver därför se över och bredda lagstiftningen så att fler klimatanpassningsåtgärder kan finansieras genom VA-avgiften.

Eftersom vattnets rörelser inte respekterar mark- eller kommungränser är det svårt för respektive fastighetsägare att isolerat och på egen hand genomföra åtgärder som förebygger översvämningar. För att lyckas med klimatanpassningen behövs mer samarbete mellan kommuner, mellan stat och kommuner och med privata fastighetsägare och civilsamhälle. Men i nuläget saknas lagstöd för kommunerna att samordna sina insatser. Det här måste lagstiftaren snarast se över.

Staten har hittills lagt resurser på länsstyrelsernas och statliga myndigheters olika uppdrag, men till kommunernas arbete har det under många år knappt skjutits till några medel. I årets höstbudget presenterade regeringen förslag om en ansenlig ökning av det anslag som kommunerna kan söka för förebyggande åtgärder, från 25 miljoner kronor till cirka 500 miljoner kronor om året över 2021 och 2022. Det är ett nödvändigt tillskott till kommunerna, men långt ifrån tillräckligt. Förebyggande insatser av det här slaget är väldigt kostsamma och åtgärderna ska fortfarande finansieras till 40 procent av kommunen.

Notan för att genomföra klimatanpassningsåtgärderna riskerar att bli hisnande för många kommuner. Kostnaderna uppgår enligt Klimatanpassningsutredningen (SOU 2017:42) till 137–205 miljarder kronor. I Ekonomirapporten som SKR nyligen publicerade bedöms Klimatanpassningsutredningens beräkning dessutom vara för låg i förhållande till de totala omställningar som behöver genomföras. Mot bakgrund av de stora utmaningar som ligger framför oss och de ansvarsfrågor som behöver rätas ut har SKR:s styrelse beslutat att inrätta en politisk beredning med uppdrag att analysera behovet av långsiktiga investeringar och de har nu inlett sitt arbete.

Klimatförändringarna är inte en lokal, utan en global utmaning. För att öka samhällets motståndskraft mot klimatförändringens effekter krävs en nationell kraftsamling. Staten måste göra mer för att underlätta kommunernas förebyggande insatser. Rikspolitikerna kan inte lämna åt invånarna i Göteborg, Sundsvall och Norrköping att bära ansvaret för att klimatanpassa Sverige.

Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner

Artikeln publicerades på Altinget debatt den 28 oktober 2021

SKRs arbete med klimatanpassning

Hämta högupplöst bild på Anders Knape

Ann-Sofie Eriksson
Sektionschef