”Vårddebatten handlar sällan om de riktiga utmaningarna”
Det finns inga genvägar till kortare vårdköer. Kommuner, regioner och stat behöver ha en gemensam långsiktig planering, skriver SKR på Sydsvenskans debattsida.
Det är lätt att föreslå åtgärder för att korta vårdköerna, men debatten handlar allt för sällan om de verkliga utmaningarna. Det krävs ett långsiktigt arbete för att öka kapaciteten och minska vårdbehoven, inte ökad statlig styrning och kontroll.
Data visar att utvecklingen inom den svenska hälso- och sjukvården går åt rätt håll. Vårdens resultat blir bättre, vårdskadorna blir färre, de flesta patienterna är nöjda, effektiviteten ökar och kostnadsutvecklingen som andel av BNP är stabil.
Förekomsten av hjärtinfarkt och stroke har minskat kraftigt över tid, både som följd av befolkningens ändrade levnadsvanor och av det förebyggande arbetet. Bland de som ändå drabbas har dödligheten minskat, tack vare den medicinska utvecklingen. Medicinska framsteg syns också i förbättrad överlevnad i cancer och kortare vårdtider.
Många sjukdomar som för 20-30 år sedan var dödliga kan idag behandlas. Det är en fantastisk utveckling, men det ställer helt nya krav på hälso- och sjukvården när mer än varannan invånare lever med kronisk sjukdom.
Den positiva utvecklingen av hälso- och sjukvården har skapat en paradox, som har lett till att vårdköerna till den specialiserade vården växer.
För drygt tio år sedan hade omkring 10 procent av de som väntade på operation eller behandling väntat mer än 90 dagar. Förra året var det 40 procent som hade väntat mer än 90 dagar. Under en tioårsperiod har alltså andelen patienter i Sverige som inte fick vård eller behandling i enlighet med vårdgarantin fyrdubblats.
Långa väntetider kan medföra att sjukdomstillstånd förvärras, men de kan också skapa onödigt lidande för både patienter och anhöriga.
Vad beror då de ökade väntetiderna på?
För varje år som går genomförs fler operationer och behandlingar inom hälso- och sjukvården. Antalet medarbetare inom hälso- och sjukvården har de senaste tio åren ökat med i genomsnitt 0,5 procent årligen. Vårdkapaciteten i Sverige ökar alltså, men vårdbehoven ökar ännu snabbare.
Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att inrätta en nationell vårdförmedling och förra året tillsattes en utredning som ska se över huvudmannaskapet för hälso- och sjukvården.
Men en nationell vårdförmedling eller stora organisationsförändringar kommer inte att lösa de verkliga utmaningarna – de flyttar bara fokus från det som egentligen behöver göras.
Det finns bara två sätt att minska väntetiderna till den specialiserade vården: att öka kapaciteten och att minska behoven.
Så ökas vårdkapaciteten:
- Genomför mer dagkirurgi och arbeta mer aktivt med schemaläggning och vårdflöden.
- Fasa ut så kallad lågvärdevård som gör liten eller ingen nytta – enligt OECD står den vården för 20-30 procent av OECD-ländernas vårdkostnader.
- Fortsätt stärka patientsäkerheten.
- Fortsätt arbetet med prioriteringar och fördelning av arbetsuppgifter, så att vi genomför vård på lägsta möjliga omhändertagandenivå.
- Säkerställ att vårdens medarbetare alltid har tillgång till bästa möjliga kunskap, genom fortsatt utveckling av kunskapsstyrningssystemet.
- Nyttja den medicintekniska utvecklingen och automatisera insatser för att frigöra mer tid för personal i patientmötet.
- Säkerställ tillgången till personal med rätt kompetens genom kompetensutveckling, god arbetsmiljö och minskad administrativ belastning.
Så minskas vårdbehoven:
- Arbeta mer förebyggande och hälsofrämjande, genom att tidigare fånga upp vårdbehov och förebygga ohälsa.
- Möjliggör mer egenvård.
- Ge fler patienter vård i hemmet, till exempel via mobila vårdteam eller digitala lösningar.
- Stärk samverkan mellan kommuner, regioner och vårdnivåer.
- Stärk den psykiska hälsan i befolkningen genom omfattande, kraftfulla och samordnande insatser från alla delar av samhället.
- För fyra år sedan beslutade riksdagen om en målbild för omställningen av svensk hälso- och sjukvård, där primärvården är navet och samspelar med annan hälso- och sjukvård och socialtjänsten. Där fokus flyttas från vad varje organisation gör till vad varje individ har för behov.
Omställningen till Nära vård pågår i alla län, kommuner och regioner och ger goda resultat. Men arbetet behöver skyndas på, framgångsrika initiativ behöver spridas och breddinföras över hela landet. Kommuner, regioner och stat behöver ha en gemensam långsiktig planering.
Det finns inga genvägar till kortare vårdköer, låt oss därför göra det som är rätt i stället för det som kan tyckas lätt.
Anna-Lena Hogerud, ordförande i sjukvårdsdelegationen, SKR.
Marie Morell, vice ordförande i sjukvårdsdelegationen, SKR.
Debatten publicerades i Sydsvenskan 16 oktober 2024
Läs vidare
Sakkunnig
Johan Kaarme
Chef för hälso- och sjukvårdsavdelningen
Pressjour
Informationsansvarig
-
Helene Lindstrand
Presschef