Publicerad 26 januari 2025
Debatt

”Välfärd handlar alltid om människor”

Effektivitet ligger högt upp på alla kommuners agendor. Men det går inte att bortse från att kommunerna har väldigt olika förutsättningar. Det skriver Annika Wallenskog och Emelie Värja i en replik på SvD debatt.

Svenskt Näringslivs chefsekonom skriver i en debattartikel i SvD att kommunerna skulle kunna spara många miljarder om de bara brydde sig om att prata effektiviseringar, vilket han menar sällan görs idag. Svenskt Näringsliv skriver också om hur mycket kostnaderna ökat i kommunsektorn utan att ta hänsyn till att befolkningen, främst barn och unga, ökat med över en miljon sedan 2009 och att uppdraget ser helt annorlunda ut.

Vi som har tät kontakt med kommunledningar i hela landet vet att det ekonomiska läget och effektiviseringar ligger högt på alla kommuners agendor. Det finns dock en väsentlig skillnad mellan att mäta effektivitet i välfärden och effektivitet i näringslivet. Välfärd handlar alltid om människor. Vi är helt eniga med Svenskt Näringsliv om att varje skattekrona ska användas så effektivt som möjligt. Vi är också eniga om att näringslivet och välfärden är tätt sammankopplade och att en god välfärd är en grundförutsättning för tillväxt. Mellan 15-20 procent av välfärden utförs också av privata anordnare.

Vi menar dock att den här typen av jämförelser – där man tar den mest ”effektiva” kommunen och jämför alla andra med det måttet – tenderar att bli väldigt förenklade och inte avspeglar verkligheten i våra 290 kommuner. I topp på Svenskt Näringslivs lista hittar vi Täby, Danderyd och Vaxholm. Mot slutet återfinns Storuman, Vilhelmina och Överkalix. Täby i Stockholms län har cirka 77 000 invånare på 71 kvadratkilometer (ungefär 1 200 invånare per kvadratkilometer landareal), medan Storuman i Västerbottens län har cirka 6 000 invånare på 7 500 kvadrat­kilometer (ungefär 0,8 invånare per kvadratkilometer landareal). Enligt vår bedömning tar inte Svenskt Näringslivs beräkningar full hänsyn till olikheter i de strukturella förutsättningarna.

Med det sagt. Kommuner jämför sig och lär av varandra. Det har de alltid gjort. Genom ett decentraliserat system finns möjligheter att pröva nya metoder och arbetssätt som sedan kan spridas.

Det är också svårt att jämföra effektiviteten inom specifika verksamheter. Skolan till exempel. Vissa kommuner, i synnerhet glesbefolkade, kan välja att ha kvar små skolor – trots att elevantalet sjunker. Det kommer att göra att kostnaderna blir högre. Men i den kommunala verkligheten handlar det inte om en ovilja att effektivisera. Det handlar om prioriteringar. Den typ av prioriteringar som kommun­företrädare gör hela tiden. Företrädare som är valda av kommunens invånare, vilket utgör grunden i vårt demokratiska system. Om kommuner enbart skulle fokusera på ekonomiska effektiviseringar skulle inga simhallar eller bibliotek byggas och inga byskolor finnas kvar. Det tror vi inte är svenska företags önskan.

En annan verksamhet som är svår att jämföra är äldreomsorgen. Många mindre glesbygdskommuner har till exempel en större andel personer över 85 år, medan många pendlingskommuner har en större andel i gruppen under 85. Eftersom behovet av äldreomsorg ökar markant efter 85 är det viktigt att dela i mindre åldersgrupper om jämförelsen ska bli relevant. Det framgår inte av rapporten om de tagit någon hänsyn till detta. Dessutom finns det ingen variabel som fångar ambitionsnivån, vilket innebär att även hög ambitionsnivå räknas som ineffektivitet.

Svenskt Näringsliv driver tesen att kommunerna hellre höjer skatten än effektiviserar. Men håller vi oss till fakta och tittar på utvecklingen så ser vi att kommunerna ytterst sällan använder skattehöjning som lösning på sina ekonomiska utmaningar. Det trots att behoven av samhällsviktiga investeringar, som exempelvis civilt försvar och anpassningar för att klara klimatförändring utan skadeverkningar, ökar.

Till sist. SKR driver inte generellt mer pengar, utan behovet av värdesäkrade statsbidrag. Precis som de har i våra nordiska grannländer. Statsbidragen ska följa pris- och löneutveckling samt befolkningsstruktur. Det skulle gynna långsiktig planering och ge en ännu mer effektiv och hållbar välfärd - utifrån varje kommuns förutsättningar och för alla invånare.

Annika Wallenskog
avgående chefsekonom Sveriges Kommuner och Regioner, SKR

Emelie Värja
tillträdande chefsekonom, SKR

Repliken publicerades i SvD den 25 januari 2025

Läs vidare

Sakkunnig

Annika Wallenskog
chefsekonom

Pressjour

Informationsansvarig

  • Helene Lindstrand
    Presschef

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.