Publicerad 2 juli 2024
Debatt

Så blir välfärden mindre konjunkturkänslig

Är det rimligt att ett plötsligt förändrat ekonomiskt läge får direkta konsekvenser för sjukvård och skola? Med en mer hållbar finansiering skulle konjunktursvängningarna inte blir så drastiska och kommuner och regioner skulle få bättre förutsättningar att tänka långsiktigt.

De senaste årens ekonomiska kris, med skenande inflation och räntor, har fått stora konsekvenser för ekonomin i kommuner och regioner. Regionerna bedömer att de kommer att få ett underskott på 20 miljarder kronor under året, och kommunerna räknar med ett sammantaget resultat omkring noll. Det är rekordlågt och innebär att ungefär hälften av kommunerna kan räkna med underskott. Till det ska läggas stora investeringsbehov, bland annat till följd av klimatförändringar och uppbyggnad av det civila försvaret.

Samtidigt behöver utvecklingen av välfärden fortsätta. Det handlar om att stärka skolan med fokus på likvärdighet för alla barn och unga, om en sjukvård som arbetar förebyggande och tar till vara på teknikutveckling och medicinska framsteg, och om en modern äldreomsorg som behöver utvecklas för att möta den växande gruppen över 80 år med delvis andra behov än tidigare generationers äldre.

Regeringen gav för några dagar sedan beskedet att det ekonomiska läget nu ändrar fokus på politiken och att det är dags för investeringar. Det är bra och något vi har sagt länge. Under decennier har stat, regioner och kommuner tagit ett gemensamt ansvar för välfärden och dess utveckling och den modellen har gynnat invånarna och vårt lands välstånd.

För att kommuner och regioner ska ha rätt förutsättningar att både göra jobbet här och nu, och bygga framtidens välfärd, lägger vi nu fram fem förslag på förändringar som rör det finanspolitiska ramverket och i regelverken för den finansiella styrningen i kommuner och regioner.

1. Frigör utrymme för samhällsviktiga investeringar

Vi anser, som många andra aktörer, att nivån på det finansiella sparandet i offentlig sektor, saldomålet, ska anpassas till ett beräknat skuldmål som fastställs på en nivå som frigör utrymme för satsningar på till exempel klimat och infrastruktur. Nivån bör vara något högre än dagens skuldankare på 35 procent av BNP.

2. Säkerställ en hållbar fördelning av skuld och risker mellan stat och kommunsektor

Det har skett en förskjutning av skuld från staten till kommunsektorn sedan 2010. Förskjutningen kan ifrågasättas utifrån såväl ett risk- som effektivitetsperspektiv. Staten lånar generellt till lägre ränta än kommuner och regioner, vilket gör att de sammantagna offentliga lånekostnaderna ökar när skulden förskjuts mot kommunsektorn.

3. Värdesäkra de generella statsbidragen

Statsbidrag som värdesäkras, det vill säga räknas upp, med ökning av priser, löner och demografisk utveckling, bör vara utgångspunkten i den ekonomiska styrningen av kommunsektorn. Det möjliggör anpassning efter lokala och regionala behov och ger stabilare och bättre planeringsförutsättningar. Med värdesäkrade statsbidrag hade konsekvenserna av de senaste årens inflation dämpats avsevärt.

4. Inför tydliga principer för användning av riktade statsbidrag

Statsbidrag bör vara generella i så hög utsträckning som möjligt. Men i den mån staten ändå vill använda sig av riktade statsbidrag ska de starkt begränsas i antal och omfattning, och utformas utefter tydliga principer. Till exempel god framförhållning eller behov av en större investering på kort tid.

5. Ett mer flexibelt regelverk för ekonomistyrningen i kommuner och regioner

Det kommunala balanskravet innebär att budgeten i kommuner och regioner ska upprättas så att intäkterna varje år överstiger kostnaderna. Det gör att svängningarna år för år kan bli stora. Ett mer flexibelt regelverk skulle ge kommuner och regioner utrymme att arbeta mer långsiktigt.

Med dessa förändringar får kommuner och regioner bättre förutsättningar för ge invånarna en stabil och hållbar välfärd, här och nu och framåt.

Anders Henriksson, ordförande SKR
Leif Sandberg, 1:e vice ordförande SKR
Peter Danielsson, 2:e vice ordförande SKR

Artilen publicerades i Dagens Industri den 1 juli 2024

Läs vidare

Sakkunnig

Erik Törnblom
Sektionschef ekonomisk analys

Pressjour

Informationsansvarig

  • Helene Lindstrand
    Presschef

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.