Publicerad 23 juli 2020
Debatt

Närhet är nyckeln till att utveckla svensk sjukvård

Närhetsprincipen är nyckeln till att utveckla svensk sjukvård. Så bygger vi trygghet och insyn för medborgare. Det kräver ökad samverkan regioner och stat - men utesluter ett förstatligande.

De som önskar att vården ska styras från Rosenbad, och ett antal myndigheter i Stockholm, är skyldiga att fördjupa sina argument. Vad i svensk sjukvård blir bättre av att ett statsråd ersätter 21 regionstyrelseordföranden, hur förbättras den demokratiska insynen av att cirka 4 500 förtroendevalda ersätts av en regering och en handfull generaldirektörer? Blir det fler sjukhus, vårdcentraler, läkare och sjuksköterskor med en statlig huvudman? Ökar tillgängligheten när svenska folket ska köa hos socialstyrelsen?

Det svenska modellen bygger på flernivåstyre, samverkan med respekt för parternas roller. Det bygger på att medborgarna har insyn och möjlighet att påverka sina förtroendevalda även mellan val. Drömmen om ”förstatligande” är den svenska varianten av ”en stark ledare” som pekar med hela handen. Hur god ledare är staten? Vem står som förebild för statlig ”rättvisa och jämlikhet” från norr till söder? Polisen? Arbetsförmedlingen? Försäkringskassan? Få statliga myndigheter får annat än svaga betyg när medborgarna rankar service och bemötande.

Sveriges regioner har visat en oerhörd styrka. Under extrema förhållanden har ansvariga politiker, tjänstepersoner och vårdpersonal ställt om vården för att möta och bekämpa Covid-19, bland annat fördubblades kapaciteten inom intensivvården. Regionerna har gemensamt, och i samverkan med kommuner tagit initiativ när tid inte funnits för att invänta staten.

Att använda pandemin som det slutgiltiga argumentet för ett förstatligande är inte rationellt. Förändringar av genomgående karaktär måste utgå från andra grunder än det undantag och katastrofläge pandemin är. Det är dock inte samma sak som att pandemin inte kommer att utgöra skillnad; lärdomar i arbetssätt samt styrning och ledning kommer att förändra. Det digitala kliv både profession och medborgarna tagit är här för att stanna.

Omställningen till nära vård har utvecklats väl under pandemin. Framtidens vård ska bedrivas nära patienten och med stort inflytande från patienten. Det innebär en ny och välkommen roll för bland andra, patienter med en kronisk sjukdom. Det betyder också ett nytt arbetssätt för vården, från sjukhus till vård i hemmet för de som önskar. Nära vård, mobila vårdteam och olika digitala lösningar skapar en närhet som staten av naturliga skäl inte klarar.

Fokus på Covid-19 har lett till en bild av att ingen ordinarie vård på sjukhus bedrivs. Det stämmer inte. Insatser, exempelvis operationer, som är akuta eller av andra skäl inte kan anstå genomförs. Men, mot bakgrund av att personal behövts i coronavården har insatser som inte är tidskänsliga skjutits upp. Det är en följd av den extraordinära situation pandemin är.

Staten har en viktig roll genom ett övergripande ansvar för lagstiftning och tillsyn. Men att utforma vård och omsorg efter lokala och regionala behov och förutsättningar klarar den inte. Pandemin är ett exempel på det, den har drabbat landet olika och därmed ställt olika krav på insatser.

Vi vet redan idag att vården kommer att ha fortsatta utmaningar i spåren av pandemin, bland andra:

  • Beredskapen för nya utbrott av smitta med ett stort inflöde av nya patienter behöver vara hög. Samtidigt har många personer som insjuknat under våren fortfarande stora behov av vård.
  • Rehabilitering behöver ges till alla som antingen vårdats i intensivvård eller i sina hem.
  • Vården som skjutits upp under krisen behöver nu planeras och genomföras.

Regionerna arbetar intensivt med dessa utmaningar i samverkan med statliga myndigheter.

Staten måste hålla löftet att extra kostnader till följd av Covid-19 ersätts, och ge regionerna stabila planeringsförutsättningar i form av tidiga besked om generella statsbidrag.

Staten måste också säkerställa att tillräckligt många utbildas till läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och andra för patienterna avgörande yrken.

Vi har ett robust system med förmåga att klara stora påfrestningar. Kapacitetsökningarna, omställningarna och utvecklingssprången som tagits under blott fem månader visar vilken kraft svensk hälso- och sjukvård besitter.

Historiskt har Sverige klarat kriser tack vare den lokala och regionala nivån. Det är vår övertygelse att så gäller även nu. Framtiden är lokal, för att medborgarnas vardag och behov är lokal och regional.

Anders Knape, ordförande Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
Carola Gunnarsson, 1:e vice ordförande Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
Anders Henriksson, 2:e vice ordförande Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Debattartikeln publicerades på Aftonbladet Debatt den 23 juli 2020

Läs vidare

Pressjour

Informationsansvarig

  • Helene Lindstrand
    Presschef

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.