Detta behövs för en effektiv digitalisering av vården

Regeringen, myndigheter och utredare vill ta fram nya digitala tjänster, när det som egentligen behövs är en nationell digital infrastruktur för svensk hälso- och sjukvård.

Detta är en felprioritering. Nu behöver kommuner, regioner, privata vårdgivare och staten kroka arm för att lyckas med den digitala omställning som vården står inför.

Utvecklingen inom den svenska hälso- och sjukvården går åt rätt håll. Resultaten blir bättre, vårdskadorna färre, de flesta patienterna är nöjda, effektiviteten ökar och kostnadsutvecklingen som andel av BNP är stabil. Förekomsten av hjärtinfarkt och stroke har minskat kraftigt över tid, både som följd av befolkningens ändrade levnadsvanor och av det förebyggande arbetet. Bland de som ändå drabbas har dödligheten minskat, tack vare den medicinska utvecklingen. Medicinska framsteg syns också i förbättrad överlevnad i cancer och kortare vårdtider.

Men det finns en paradox. För samtidigt som vårdens kvalitet förbättras är väntetiderna till vård fortfarande alldeles för långa på många håll. Och trots att antalet medarbetare inom hälso- och sjukvården ökat konstant under många år så vittnar många om underbemanning och hög arbetsbelastning.

Det handlar om att vårdbehoven förändrats. Många sjukdomar som för 20-30 år sedan var dödliga kan i dag behandlas. Det är en fantastisk utveckling, men det ställer helt nya krav på hälso- och sjukvården när mer än varannan invånare lever med minst en kronisk sjukdom.

Digitalisering som underlättar livet för invånvare

De patienter som i dag behöver regelbunden kontakt med vården behöver inte alltid besöka en vårdcentral eller ett sjukhus. Många som lever med kroniska sjukdomar kan i stället hemifrån mäta sin egna värden, ha kontakt med vården digitalt och i samråd med vårdpersonal justera sin egen behandling.

Det här är en utveckling som vi bara sett början av, där digitaliseringen har en avgörande betydelse och en enorm potential för att underlätta livet för många invånare, förbättra behandlingar, och minska både kostnader och belastningen på vårdpersonalen.

Sverige har kommit långt i den digitala utvecklingen av hälso- och sjukvården. 1177.se är navet för invånarnas kontakt med vården. 99 procent av den vuxna befolkningen känner till 1177 och 9,6 miljoner invånare har ett konto på 1177.se, för att exempelvis kunna boka tid, läsa sin journal, beställa provtagning eller förnya ett recept. 1177.se har utvecklats av regionerna gemensamt under 25 års tid, och det är den utvecklingen vi behöver bygga vidare på, gemensamt.

Flera regioner står inför historiska skiften med nödvändiga miljardsatsningar för att modernisera sina vårdinformationssystem. Det handlar om att förenkla hanteringen för personalen, öka tillgängligheten för patienterna och göra det enklare att dela data mellan vårdgivare. Strategin är ”en patient – en journal”.

Regeringen tar många viktiga initiativ inom digitaliseringsområdet. I vinter väntas EU-kommissionen dessutom ta beslut om ett nytt europeiskt hälsodataområde (EHDS), som bygger på gemensamma standarder och en ökad samverkan mellan alla medlemsländer.

Statens ansvar

Staten har ett viktigt ansvar att möjliggöra mer effektiv och säker datahantering och skapa jämlika förutsättningar för alla invånare. Det handlar till exempel om tillgång till uppkoppling av tillräckligt hög kvalitet för att kunna ta del av välfärdstjänster i hela landet, att alla invånare kan använda en säker e-legitimation och att möjliggöra för vårdgivare att dela patientdata med varandra.

Men i stället för att fokusera på de områden där utveckling behövs ser vi med oro att regeringen, statliga myndigheter och utredare vill ta initiativ till nya tjänster, som regionerna ansvarar för i dag och redan gör. Ett exempel är intygstjänster, ett annat är hanteringen av hälsodata. Men staten är inte vårdgivare. Och invånarna behöver inte fler platser att logga in på för att komma i kontakt med vården.

Regeringen har tillsatt en nationell samordnare för digital infrastruktur i hälso- och sjukvården som nu besöker regionerna för att lyssna in vilka behov de ser. Det är ett bra och viktigt uppdrag. Vi vill passa på att hjälpa samordnaren med den inventering som regionerna gemensamt, tillsammans med oss på SKR, genomfört.

Samtliga 21 regioner har enats om ett antal områden som är särskilt viktiga att staten och regionerna tillsammans fokuserar på för att skapa en effektiv nationell digital infrastruktur för svensk hälso- och sjukvård:

1. Ta fram en färdplan för utveckling och införande av nationella tjänster.
2. Se över lagstiftningen för att möjliggöra effektiv informationsdelning och interoperabilitet.
3. Fortsätt att utveckla nationella ramverk och standarder.
   
4. Sprid systematiskt nya arbetssätt och vårdprocesser genom nationella riktlinjer och kunskapsstöd.
5. Säkerställ ett effektivt delande och nyttjande av hälsodata.

En väl fungerande nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården är nödvändig för att lyckas med den omställning vården står inför. Det vill säga en vård som är mer tillgänglig och jämlik, där patienten är mer aktiv i sin egen behandling, där mer vård kan ske i hemmet och där vårdgivare får bättre förutsättningar att samverka kring varje patient.

Det är ett omfattande arbete som krävs, där kommuner, regioner, privata vårdgivare och staten behöver kroka arm. Låt oss fokusera på det.

Johan Kaarme, avdelningschef, vård- och omsorg, SKR
Markus Bylund, sektionschef, digitalisering och förnyelse, SKR

Debattartikeln publicerades i Voister den 22 november 2024