Använd de digitala vårdlösningar som redan finns
Det finns en enorm outnyttjad potential i användningen av de digitala lösningar som regionerna redan äger, skriver SKR och Inera på Dagens Medicins debattsida.
Digitalisering är en av de största förändringskrafterna i samhället och digitala tjänster och lösningar är en självklarhet i de flesta branscher. Men i vården och omsorgen är det fortfarande långt kvar till samverkande system, enkel tillgång till rätt information för medarbetare, och stöd till full delaktighet och insyn för patienter.
I fler än hälften av landets regioner pågår införanden av nya moderna journalsystem, som syftar till att underlätta arbetssituationen för stora delar av vårdens medarbetare. Men den alltmer utvecklade specialiseringen av svensk sjukvård har medfört att det fortfarande finns hundratals it-system som de nya journalsystemen inte kommer att kunna ersätta. Behovet av gemensamma lösningar som kopplar ihop systemen är fortfarande stort.
Landets regioner samverkar sedan 25 år tillbaka om digitalisering via det gemensamt ägda bolaget Inera. Den mest framgångsrika satsningen är 1177 på webb och telefon, som används av hela svenska folket och hela den offentligt finansierade vården, privata som offentliga vårdgivare. Över 99 procent av invånarna i Sverige känner till 1177 och förtroendet för 1177 är mycket högt.
Men regionerna förfogar också över en lång rad andra gemensamma lösningar, som fortfarande inte är fullt ut införda i regioner och kommuner eller hos privata vårdgivare, och därför inte skapar den nytta som är avsedd. Det finns en enorm outnyttjad potential i att kraftsamla kring införandet och användningen av de digitala lösningar som regionerna redan äger och har investerat i:
• ”Nationell patientöversikt”, som visar upp patientens journalinformation för vårdpersonal, oavsett hos vilken vårdgivare i landet som patienten har vårdats. Patientöversikten innehåller information som diagnoser, behandlingar, provsvar, allergier och överkänslighet, ordinerade och uthämtade läkemedel. Tjänsten används inom hälso- och sjukvården såväl i kommuner och regioner som hos privata vårdgivare, och utveckling pågår för att låta även omsorgens medarbetare få tillgång till den.
• ”Elektronisk remiss” är en lösning som kopplar ihop vårdgivarnas journalsystem så att remisser kan skickas digitalt. Sju regioner och en privat vårdgivare är redan anslutna och de flesta övriga regioner har en plan för anslutning under kommande år. Utveckling pågår för att förbättra remissflödet och stödja exempelvis stora bilagor som röntgenbilder och filmer.
• ”Tjänst för utlämnande av information från journalsystem till nationella kvalitetsregister” gör automatiska överföringar av rätt information, utan att vårdens medarbetare behöver dokumentera dubbelt. Sju regioner och två kommuner har anslutit sina journalsystem till tjänsten, och arton nationella kvalitetsregister är än så länge mottagare. De flesta regioner och flera kommuner och privata vårdgivare planerar för fortsatta införanden.
• ”Säker digital kommunikation” är en standardiserad lösning för att skicka ostrukturerad digital information, som olika typer av meddelanden och dokument, mellan system på ett säkert sätt. Tjänsten är utvecklad av Inera men förvaltas nu av Myndigheten för digital förvaltning (Digg). Hälften av regionerna är anslutna och även flera kommuner och myndigheter.
Med en åldrande befolkning, som lever längre och ställer högre krav på välfärden, behöver vårdpersonalen få förutsättningar att göra sitt jobb i stället för att leta efter information eller logga in och ut ur olika system.
Landets vårdgivare bör därför göra en gemensam satsning och ställa krav på sina systemleverantörer om att de fullt ut ska ansluta till, vidareutveckla och använda de lösningar som redan finns. En sådan satsning skulle även vara ett viktigt bidrag för att ge patienter en mer samlad bild över journalinformation, provsvar, bokade tider, fasta läkarkontakter, vårdplaner med mera.
Patrik Sundström, vd Inera
Johan Kaarme, avdelningschef, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
Debattartikeln publicerades i Dagens Medicin den 8 oktober 2024.
Läs vidare
Sakkunnig
Karina Tellinger
Handläggare
Pressjour
Informationsansvarig
-
Helene Lindstrand
Presschef