Publicerad 10 november 2020
Debatt

8 av 10 planerade operationer har genomförts under 2020

Trots coronapandemin och det kraftigt ökade vårdbehovet, har en stor del av den planerade vården kunnat genomföras i år. 8 av 10 planerade operationer har genomförts jämfört med 2019.

Coronapandemin är långt ifrån över. Tvärtom ser vi en mycket oroande ökning av smittspridningen och under de senaste veckorna har trycket på sjukvården ökat markant. Vi måste återigen samla våra krafter för att vårda covid-19-sjuka och för att med alla möjliga medel trycka tillbaka smittan.

Samtidigt står vi betydligt bättre rustade nu än vad vi gjorde i början av 2020 när coronaviruset snabbt blev till en allvarlig sjukdom för de drabbade och en sjukdom med stor samhällspåverkan. Den omedelbara och omfattande smittspridningen ställde svensk sjukvård på prov. Aldrig tidigare har vården arbetat under sådana tuffa förhållanden. Exceptionella åtgärder fick vidtas när svensk hälso- och sjukvård gjorde en stor och mycket snabb omställning under våren 2020.

Det mest illustrativa sättet att beskriva omställningen är tillgången till intensivvård i Sverige. Under 2019 var normaltillgången på intensivvårdsplatser med respirator 512 stycken. Under våren 2020, när belastningen var som störst, intensivvårdades nästan 800 patienter varav över 500 covid-patienter samtidigt. Kapaciteten var som mest strax över 1100 omedelbart beläggningsbara intensivvårdsplatser med respirator. För att klara detta fick exempelvis planerad vård skjutas fram.

I dag publicerar Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en ny rapport som visar att en stor del av den planerade vården trots allt kunnat genomföras. De genomförda operationerna under årets första åtta månader uppgick till närmare 80 procent av 2019 års volym. Trots ansträngda förhållanden har coronapandemin alltså inte fått så omfattande negativa konsekvenser på den planerade vården som befarats och ofta framställts.

Regionerna har tagit ett enormt ansvar och svensk hälso- och sjukvård har visat en extraordinär förmåga att ställa om verksamheten i en kris. Vi har också sett en snabb utveckling inom flera områden, inte minst olika digitala lösningar som bidragit både till att patienter kunnat få stöd och vård och till att vården kommit närmare patienterna. Den samverkan som förstärkts mellan regioner samt mellan regioner och kommuner, är avgörande i krisen och kommer bidra till en fortsatt god utveckling av vård och omsorg när pandemin är över. Kapacitetsökningarna, omställningarna och utvecklingssprången som tagits under 2020 visar vilken kraft svensk hälso- och sjukvård besitter.

Pandemin är ett bra exempel på att verksamheten fungerar som bäst när ansvarsprincipen tillåts vara rådande. Staten ska säkra att det finns en långsiktig finansiering, tillräckligt många medarbetare med rätt utbildning och en lagstiftning som stödjer verksamheterna. Regioner och kommuner ska utforma vård och omsorg efter lokala och regionala behov och förutsättningar. Vi har ett robust system när staten ger rätt verktyg och lämnar det operativa arbetet till kommuner och regioner.

SKR:s nya rapport visar på betydande minskning av vårdproduktionen inom flera områden under den mest intensiva perioden av pandemin under våren, men också på att vården snabbt kunde återgå till nästintill normal produktion redan under sommaren. När smittspridningen nu ökar kraftigt igen och situationen i vården åter blir ansträngd, ger kunskapen och erfarenheterna från våren och sommaren hälso- och sjukvården en stabilare grund att stå på. Det är ett faktum att hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar, både med att hantera pandemin och dess långvariga konsekvenser och med att fortsätta det arbete som började innan pandemin: att korta köer och förbättra tillgängligheten för dem som behöver vård.

SKR:s nya rapport visar bland annat:

  • De planerade operationerna och behandlingarna minskade med drygt 20 procent, jämfört med 2019 års volym under motsvarande period – det innebär att 8 av 10 operationer jämfört med året innan genomfördes trots pandemin, – men fler patienter har fått vänta längre.
  • Befolkningen har sökt akut vård i mindre utsträckning under våren, akutmottagningsbesöken var 30 procent färre i april än motsvarande månad tidigare år. Data från kvalitetsregistren visar samtidigt att det akuta omhändertagandet för stora diagnosgrupper så som stroke och hjärtinfarkt fortsatt håller god kvalitet.
  • De fysiska besöken i primärvården minskade med nästan 40 procent under årets första fem månader – men sett till det totala antalet vårdkontakter i primärvården var minskningen endast 20 procent tack vare ökade digitala kontakter, hembesök samt telefon- och brevkontakter. Vårdgarantiuppfyllelsen har varit stabil.
  • För cancerpatienter under utredning inom standardiserat vårdförlopp har tiden till behandling minskat under våren – men färre cancerfall har upptäckts och färre kvinnor har deltagit i exempelvis screening för livmoderhalscancer.

För att öka förståelsen och förbättra den fortsatta hanteringen av pandemin krävs det mer djuplodande resonemang och en helhetssyn. En onyanserad beskrivning av ökade vårdköer eller beräkning av uppskjuten vård i kvantitet riskerar att ge svar och lösningar som inte är till någon nytta, varken för den pågående hanteringen av pandemin eller i ett mer långsiktigt perspektiv. För att kunna möta befolkningens vårdbehov och hantera den vård som inte genomförts under våren, måste man förstå sambanden mellan akut och planerad vård, primärvård och slutenvård, befolkningens sökmönster, liksom hur kroniska tillstånd kan påverka individer på längre sikt.

All den vård som inte genomförts under våren 2020 kommer inte behöva tas igen. En betydande del av de besvär som leder till kontakter med vården och utredning är inte behandlingskrävande, utan självläkande tillstånd eller övergående symtom. Samtidigt finns en befogad oro för att patienter med mer allvarliga tillstånd av olika anledningar inte söker vård under pandemin. Många patienter och deras anhöriga har drabbats av negativa konsekvenser. De indirekta folkhälsokonsekvenserna av pandemin, och de vårdbehov som blir en följd av dessa, är ännu inte fullständigt kända. De blir viktiga att följa och hantera under de kommande åren.

Att säkerställa en god och tillgänglig vård är en av välfärdens viktigaste uppgifter. Vården har ställts inför stora utmaningar under 2020 och kraftsamlar nu återigen för att klara av konsekvenserna av den ökande smittspridningen. Med rätt verktyg och förutsättningar från staten kommer regionerna även fortsatt kunna ge invånarna den vård de behöver.

Marie Morell, ordförande för Sjukvårdsdelegationen på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Debattartikeln är publicerad på Dagens Nyheters debattsida den 10 november 2020

Pressjour

Informationsansvarig

  • Helene Lindstrand
    Presschef

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.